Debatt

Agera snabbt i Göteborg!

Göteborgs hamn
Close
Göteborgs hamn.
Close

Debatt. Uppdrag granskning gjorde ett tappert försök den 17 januari att utreda hamnstriden i Göteborg. Det ökade förvirringen, granskarna blickade bakåt, inte framåt. Det leder ingen vart att älta de välkända stridsfrågorna. En meningsfull diskussion måste gälla framtiden, den möjliga utvägen. Konflikten gynnar de antifackliga krafterna. Strupgreppet om vår utrikeshandel måste lossas.

Läget har snarast förvärrats av ett ogenomtänkt uppdrag till en utredning om vidgad fredsplikt. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger i en intervju att konflikter ska handla om att ta strid för kollektivavtal” och att det gäller att ”hitta lösningar där det finns konkurrerande kollektivavtal där parterna inte själva löser frågan”.

Mellan olika medlemsförbund i LO är problemet löst genom att LO:s styrelse bestämmer. Ylva Johansson syftar på hamnstriden, men en utvidgad fredsplikt kommer att gälla även andra. Om Arbetsdomstolen ska lösa konflikter om avtalsrätten, skapas ett nytt problem som är värre än det som skulle lösas. Det kommer att skydda svaga organisationer
mot mer effektiva konkurrenter.
Det finns ingen självklar regel om vad som ska fälla utslaget i gränskonflikter, till exempel mellan LO- och TCO-förbund. Utvidgad fredsplikt kan betyda facklig stagnation.
I värsta fall blir det arbetsgivaren som väljer sin motpart.

Den svenska modellen formades under 1930-talet, främst genom Saltsjöbadsavtalet. Sverige hade då länge varit strejklandet framför andra i Europa. Tragedin i Ådalen 1931, då militärer sköt arbetare, och en tio månader lång lockout i hela byggbranschen 1934 vittnade om behovet av en annan ordning på arbetsmarknaden. LO och arbetsgivarnas SAF tog problemet med samhällsfarliga konflikter på allvar. De enades om en gemensam procedur för prövning av sådana situationer. Men de betonade att de endast ”i möjligaste mån” kunde förhindra ”att arbetskonflikter verkar störande på samhällsviktiga funktioner”.

Längre sträckte sig inte deras ansvar som partsorganisationer. Konflikter kan spåra ur. Till sist är det bara regeringen och riksdagen som kan ingripa mot en intressekamp som går för långt. På 1930-talet var det få som tvivlade på att sådant kan inträffa.

Ett klockrent exempel gavs under den stormiga avtalsrörelsen 1971, då riksdagen antog en lag om fortsatt giltighet av kollektivavtalen. Det innebar att de omfattande konflikter som pågick förbjöds. Riksdagen ansåg att samhällsfreden och landets ekonomi vägde tyngst.

De viktigaste reglerna för den fackliga intressekampen har i stora drag utformats av partsorganisationerna. Den fackliga friheten är mer vidsträckt än på andra håll. Den tjänar oss väl på många sätt, men det finns också ett pris. Vi har ingen lag som sätter en gräns för de fackliga konflikternas negativa effekter. Den lösning som erbjuds är att regering och riksdag kan ingripa med en tillfällig lag, som inte blir en del av den permanenta arbetsrätten. Det handlar om en politisk fråga, inte om juridik.

Jag föreslår att riksdagen i en lag bestämmer att Transports kollektivavtal ska gälla även i Göteborgs hamn. Det innebär fredsplikt. Strejker enligt Hamnfyrans modell hör inte hemma i den svenska modellen.

Bara riksdagen kan ge en sådan fullmakt. Poängen är att allt blir som förut, utom just i Göteborgs hamn. Löntagarnas organisationer bör inte dröja med att säga nej till en generell lag om utvidgad fredsplikt.

Jag tror inte att en regering ledd av Stefan Löfven kommer att lägga fram ett sådant förslag, men man kan inte lita på allianspartierna när det gäller fackliga rättigheter. Agera snabbt i Göteborg!

Ställ fram sopkärlen!

Insändare. Sophämtarna ska inte behöva skada sig, skriver Truckworker.

Dags för facken att organisera cykelbuden

Debatt. Där ligger man på soffan en söndag och känner sig trött efter gårdagens hålligång. En pizza, eller kanske en hamburgare, skulle sitta bra.

Transport tar steg i rätt riktning

Insändare. Vi i Transportarbetareförbundet är medvetna om de orättvisa lönerna inom sjuk- och färdtjänstresor, skriver Transports ombudsman Mats Andersson i ett svar på en insändare från en missnöjd färdtjänstchaufför.

Avtalsrörelsen: Tidningsbud & reklamutdelare
Avtalsrörelsen tidningsbud

Hopp för buden

Tidningsbud. Det här handlar om en bransch under hård press – medier i allmänhet och tryckta tidningar i synnerhet. Utsatta och längst ut i kedjan finns tidningsbuden.

Tidningsbuden är väldigt lojala och plikttrogna. Det brukar arbetsgivarorganisationens Anders Bergqvist och Charlott Richardson höra från distributionsföretagen: ”Och de har en viktig demokratisk uppgift i dag, i tider av faktaförvrängning och spridning av rena lögner.”

Arbetsgivarsidan tar strid om arbetstiden

Medieföretagen. Arbetsgivarna vill ha flexibilitet. Facket vill ha betalt för hela arbetspasset. Lönerna lär följa de andra uppgörelserna i 2020 års avtalsrörelse för tidningsbud.

Annika Jonsson kör 17 mil varje arbetspass, Lennart Thuresson kör 12. Båda är veteraner bland tidningsbuden i Jämtland, och vet att man måste kunna byta ett däck om det blir punktering på natten.

Tidningsbud oroar sig för pensionen

Tidningsbud. Nog går det att försörja sig som tidningsbud – om man bor på landet i ett hus som är färdigbetalat. Däremot finns oron för att pensionen inte ska räcka, både hos Annika Jonsson och Lennart Thuresson.

Vilka förhandlar för oss?

Insändare. Jag har läst i kvällstidningar om att LO förhandlar om anställningstrygghet, samtidigt som Kommunal anklagar LO för att sälja ut anställningstryggheten.

Naturlag på tvärs med yrkesförarna

Ledare. Lägre löner ska lösa arbetslösheten bland unga och nyanlända. Det är en sorts naturlag. En del av ett marknadstänkande där hörnstenarna är konkurrens och jämvikt mellan tillgång och efterfrågan.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Den hårda vägen

Lastbilstillverkare. Kampen har förts i många år och böljat fram och tillbaka. Arbetsgivare mot arbetsgivare, arbetare mot arbetare. Men hittills utan segrare. När den ene fått in ett hårt slag kommer den andre snart med ett som är än värre. Vad kampen handlar om? Naturligtvis om striden mellan lastbilstillverkarna Scania och Volvo.

Kejsaren ÄR naken

Politik. Jag vet inte vad priset är för att vara som den lille pojken när han säger ”Men han har ju inget på sig!”, när kejsaren i HC Andersens saga står där naken inför folket. Men jag tar ändå risken och säger det: skrota januariavtalet Stefan Löfven!

Jag gillar Greta!

Klimatkamp. Jag har aldrig träffat miljöaktivisten Greta Thunberg. Men på lite omvägar känner jag till mer om henne än det som står i pressen. Och jag kan bara säga en sak: ta flyget hem Greta, du får det!

Det här kan bli bra för Europas chaufförer

Ordförandeord. När vi nu står inför en avtalsrörelse konstaterar jag att vi – Transport – bara är så starka som den sammanlagda styrkan av våra medlemmar. Vi är våra medlemmar; er vilja, er kunskap, er drivkraft.