Demokrati
Close
Gick du och röstade? Varför röstade du som du gjorde? Tar du demokratin för given? Är du beredd att stå upp för den? Det är dags att börja snacka med varandra.
Close

Våga ta snacket om demokratin!

Kultur. ”Det är i dag vi måste agera om vi vill ha en demokrati i morgon”. Förintelsens överlevare Hédi Frieds ord biter sig fast. Väktaren Niklas Strand tycker att vi ska våga ta snacket vid fikabordet. Vad kan du göra för att skydda demokratin?

Författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink fick ett samtal. 94-åriga Hédi Fried, som överlevt nazisternas folkmord under andra världskriget och sett vad människan är i stånd till, sa: ”Vi måste göra något för att skydda demokratin.”

Resultatet blev en liten grön handbok för demokrater, som nästan ryms i bakfickan. Den kan halas fram vid fikabordet, i studiecirkeln, på folkhögskolan.

23 författare, politiker och tänkare ger sina svar på frågan om vad du och jag kan göra när klimatet hårdnar i samhället och på sociala medier. När politiker och journalister föraktas. När människor känner uppgivenhet och ilska över att inte bli lyssnade på – och det älskade och hatade demokratiska styrelseskicket ifrågasätts.

”Demokratin är inte akut hotad. Men vi ska vara vaksamma”, anser författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink. Foto: Justina Öster

Demokrati kan översättas med folkstyre och folkmakt. Makten i Sverige ska utgå från folket i fria val. Du väljer och är du missnöjd röstar du på ett annat parti nästa gång. Vad ligger i andra vågskålen? Autokrati, lika med envälde, diktatur, expertvälde. Att du och jag är för dumma för att vara med och bestämma över hur vi vill utforma vårt samhälle? Så: lämna det i händerna på en stark ledare, som vet folkets bästa.

Elisabeth Åsbrink är en av Demokratihandbokens redaktörer. Hon börjar med att dämpa undergångsstämningen. Demokratin inte är akut hotad, säger hon, men den har en del svaga punkter. Åsbrink pekar på folkrörelserna, som arbetarrörelsen och facket, vilka i likhet med de politiska partierna tappat medlemmar. Att segregation och ojämlikhet ökar. Att kunskaps- och inkomstklyftorna vidgas. Att journalistiken blivit allt mer ”stadsfixerad och lämnar landsbygden åt sitt öde”.

Journalisterna ska granska vad politikerna gör, säger hon som tidigare jobbade på Uppdrag granskning. Det gör ont i henne varje gång en lokaltidning eller ett bibliotek läggs ner, och Åsbrink tror att konsekvenserna blir större än vi anar.

Men så kommer hennes men. Undersökningar visar att svenskar har större tillit och i allmänhet betraktar människan bredvid som en person att lita på. Förtroendet är betydligt högre än i länder som utsatts för krig och ekonomisk kollaps, som Serbien och Grekland.

Visst håller det på att förändras, liksom förtroendet för myndigheter och institutioner, men det är ändå viktigt att komma ihåg som något specifikt svenskt, tycker Elisabeth Åsbrink.

Så med risk för att det kan låta lite löjligt och smått, stannar hon vid: tillit. Som motmedel mot antidemokratiska krafter. Mot terrorister och extremister, som spelar på våra fördomar, piskar upp rädslan och vill ta makten över våra liv. Författaren skrev om det efter attentatet på Drottninggatan.

Hur gör vi då?

Småpratar, ser varandra i ögonen, tar upp en tappad vante. Vi delar den här bänken på busshållplatsen. Vi är olika, men respekterar varandra ändå. Fast.
I ”ifåneriets” tidsålder har vi blivit sämre på det mellanmänskliga, gömmer oss gärna i våra mobiler, påpekar Elisabeth Åsbrink. Hon läste nyligen en bok om mellankrigstiden En tysk mans historia. Vad hände när nazismen växte fram? Människor slutade prata med och se på varandra, svarar hon.

Vad får vi mer för råd i handboken?

Att våga vara lite obekväma och argumentera för människors lika värde, även om vi förstör stämningen på festen. Att se tecknen på ondska, de små stegen, glidningarna i språket. Och inte vänja oss. Att tänka på vad vi säger, mildra tonläget och hejda vår mest dräpande replik.

Vi ska inte nöja oss med en tumme upp på Facebook, att bara vara kunder och konsumenter utan stiga fram som medborgare, engagera oss i föreningar och organisationer. På det sättet fortsätter vi utveckla demokratin, menar skribenterna.

Tidigare framtidsministern Kristina Persson (S) skriver om vikten av att föra en öppen och respektfull dialog: ”Vi måste orka samtala även med dem som inte håller med. Demokratins fiender har också rätt att yttra sig. Det är inte den enskilda människan som vi avskyr utan hans eller hennes åsikter”.

Elisabeth Åsbrink instämmer. Motsatsen är stater där bara några få ståndpunkter tillåts. Hon är av judisk släkt, men ändå bekymrad över diskussionerna om att förbjuda nazistiska partier och grupper i Sverige. Börjar man tala om vilka åsikter man ska förbjuda är man inne på farliga vägar, anser hon. Människor ska få demonstrera på gatorna, säga vad de tycker och tänker. Det är demokratins grundpelare.

På 1880-talet fängslades socialdemokraterna Hjalmar Branting och August Palm för att de agiterade och ”hotade ordningen”, påminner Elisabeth Åsbrink. Det finns andra sätt att bekämpa rasistiska ideologier. Nazister som begår brott och våldshandlingar ska bestraffas.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg och Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider har tillsammans skrivit boken Populistiska manifestet. Där sluggar de vilt mot både höger- och vänsterpolitiker, som i konsumismens och marknadsliberalismens spår tappat kontakten med sina väljare. Stanna upp, gå i opposition, lyssna på vad människor säger. Ta in deras oro, råder Greider sitt parti, Socialdemokraterna.

I sitt svar på hur enskilda kan bidra till demokratin använder han den avrättade fackföreningskämpen Joe Hills ord: ”Sörj inte organisera er”. Gå med i ett parti, en rörelse, facket. Det gällde för 100 år sen och det gäller nu. Åsa Linderborg säger kort och gott: Hälsa på alla, tala med alla.

Så kommer vi till den svenska välfärdsstatens ömma punkt och inbyggda dilemma, som Elisabeth Åsbrink skriver om i sin bok, alla borde läsa, Orden som formade Sverige. Välfärden med skola, sjukvård, barn- och äldreomsorg bygger på att vi alla bidrar och betalar skatt. Men vad händer när alla inte har jobb, inte kan bidra – och pengarna inte räcker?

När det allmänna barnbidraget skulle införas 1948 oroade sig svenskarna för ”lösaktiga” och så kallat sinnesslöa kvinnor. De kunde inte tillåtas ”föröka sig ohejdat” och steriliserades i stora skaror, beskriver Åsbrink. Sedan kom turen till bidragsfuskarna, som hotade välfärden. Medierna svämmade över av artiklar.

Nu har det blivit invandrare och flyktingar som pekas ut som problemet, som stjäl pengar från gamla. Politikerna borde ha lyft dilemmat vid 1990-talskrisen när en halv miljon gick arbetslösa. Nu blev det Sverigedemokraterna som kapade frågan. Men, säger Elisabeth Åsbrink, problemet handlar inte om var människor kommer ifrån utan hur de ska få jobb.

Historikern och journalisten Henrik Arnstad har under sex år djupdykt i demokratin. Efter 351 sidor i boken Hatade demokrati landar han i ungefär samma slutsats som Åsbrink om hur vi utövar demokrati:

”Var lite hyggliga mot varandra”.

 

Fotnot: Citatet i början är ur Dagens Nyheter 8/9 2018, ”Hédi Fried: Det var så det gick till i Tyskland, det var små steg, man såg det inte komma.”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    1 december, 2018

    Den största fienden mot demokratin är staten, den inskränker dina rättigheter steg för steg som medborgare. Obekväma forskare och tjänstemän trängs successivt undan, kvar blir bara en samling idioter som fd electroluxchefen Werten sa. Riksdagen är idag en förebild för att utesluta obekväma åsikter. Liberaler blir kommunister i sn iver att hindra ett politisk parti för att få inflytande. Har man rätt eller fel i sakfrågor det spelar ingen roll. Har någon av läsarna hört en kompetent Riksdagsman diskutera miljöfrågor så kan ni höra av er till mig. En ordinär taxibil drar lika mycket energi som tre normalvillor. Vad skall den bilen gå på för bränsle. Man vet inte hur man skall ställa om ett samhälle utan det är du eller du som skall bära huvudansvaret, utan att du får tillgång till några vettiga alternativ. Därför älskar makten miljöfrågor, för då kan medborgarens frihet beskäras, man tar små steg så ingen så ingen ser vad som skall komma, så sant som det är sagt. "Världens sämsta Indier" fanns det ett program från SVT som hette. Dör visade man på vad kulturella klyftor har för betydelse för att kunna integreras i ett samhälle trots etnisk likhet med Indierna själva

Lästips:

husbilen

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

David Ericsson

Jag blir nervös av klockor

Davids krönika. Jag köpte en målning på ett galleri. En bekant hade rekommenderat mig att gå dit och plötsligt fanns den bara där. Bilden på kvinnoansiktet med björkar i bakgrunden. Kvinnan hade något beslöjat över sig med en gåtfullt frånvarande blick.

Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.