Riksdagspartiernas loggor
Val 2018

Vad vill partierna?

Partienkät. Det här tycker riksdagspartierna om cabotage, strejkrätt, utbildning för bevakningspersonal och arbetstidsförkortning.

Rätten att vidta fackliga sympatiåtgärder ska begränsas.

V: Nej. Absolut inte.

S: Nej. Strejkrätten är grundläggande i den svenska modellen.

MP: Nej.

C: Ja. En proportionalitetsprincip för arbetsmarknadskonflikter bör införas.

KD: Ja. Vi vill öka proportionaliteten vid konflikter och begränsa möjligheten till sympatiåtgärder.

L: Ja. Det måste finnas en proportion i stridsåtgärder för att begränsa användning av samhällsfarliga konflikter.

M: Ja. Vi vill införa en proportionalitetsprincip vid sympatiåtgärder.

SD: Nej.

 

Nu höjs lägsta pensionsåldern gradvis till 64 år. Den behöver höjas ytterligare.

V: Nej. Först måste vi skapa ett hållbart och jämställt arbetsliv så att människor kan och orkar arbeta till pensionen.

S: Nej. Vi har inga sådana förslag.

MP: Ja. För att finansiera framtida pensioner. I samma steg vill Miljöpartiet också förkorta normalarbetstiden.

C: Ja. Vi är friskare och lever allt längre och pensionsåldern behöver anpassas därefter.

KD: Nej.

L: Ja. I takt med att medellivslängden stiger. Men det är viktigare att höja den övre gränsen, så att människor som vill jobba länge får det.

M: Ja. På sikt. I takt med att vi lever allt längre och blir allt friskare behöver vi också arbeta högre upp i åldrarna.

SD: Nej.

 

Taket i sjukförsäkringen ska höjas.

V: Ja. Vi har tillsammans med regeringen höjt taket, men ytterligare höjningar är behövliga.

S: Ja. Vi vill höja taket i sjukförsäkringen så att fler kan få ut 80 procent av inkomsten.

MP: Det är inget vi driver. Miljöpartiets långsiktiga mål är en gemensam, skattefinansierad försäkring för både sjukdom och arbetslöshet.

C: Nej. Ersättningsnivåer och regler påverkar mängden och längden på sjukskrivningarna, det visar forskning och erfarenheter.

KD: Nej.

L: Ja. När budgetutrymme och samhällsekonomin tillåter.

M: Nej. Den som är sjuk ska självklart få hjälp och stöd, men det ska också finnas drivkrafter för återgång till arbete.

SD: Nej.

 

Vid offentliga upphandlingar ska det ställas krav på lön och andra anställningsvillkor i nivå med kollektivavtalen.

V: Ja.

S: Ja.

MP: Ja.

C: Det är viktigt med schysta villkor och det måste vara upp till den upphandlande parten vilka krav som ska ställas vid respektive tillfälle. Vi vill inte reglera det från centralt håll.

KD: Ja.

L: Nej. Regelverk och enskilda upphandlingar behöver utformas så att de ger utrymme för innovation och nya aktörer, både små och stora.

M: Nej. Men vi anser att det är rimligt att vid behov ställa vissa krav gällande arbetstid, lön och semester.

SD: Ja.

 

När kommuner upphandlar sophämtning och annat miljöarbete och det sker byte av entreprenör ska personalen få följa med över.

V: Ja. De som arbetar inom offentligt finansierade verksamheter som upphandlas regelbundet ska ha samma anställningstrygghet som andra.

S: Ja.

MP: Nej. Men vi vill underlätta för de som varslas att få nya jobb.

C: Nej. Det ska vara upp till det företaget som vinner upphandlingen vilka de vill ska anställas i företaget.

KD: Nej.

L: Ja. Men det ska vara upp till arbetsgivaren och den anställda att komma överens om.

M: Nej. Vi har inga förslag om sådana krav utöver de regler som finns i dag och som skyddar anställning och villkor vid verksamhetsövergångar.

SD: Det bör vara möjligt men inte ett krav.

 

Behåll skatteavdraget för fackföreningsavgiften.

V: Ja. Det är en reform vi har drivit igenom och tycker är viktig, så den vill vi givetvis behålla.

S: Ja.

MP: Ja.

C: Nej. Vi tycker det är rimligt att staten förhåller sig neutral i förhållande till vilka föreningar människor väljer att engagera sig i.

KD: Nej. Fackanslutningen ska inte vara subventionerad av skattebetalarna.

L: Nej.

M: Nej. I stället för en skattereduktion som baseras på en persons föreningsmedlemskap är vår mening att skatten på arbete bör sänkas generellt.

SD: Nej.

 

Inför skatteavdrag på a-kasseavgiften.

V: Ja.

S: Ja.

MP: Inget vi tagit ställning till.

C: Nej. I stället för en skattereduktion på a-kasseavgift är vår mening att skatten på arbete bör sänkas generellt.

KD: Ja. Vi har föreslagit ett skatteavdrag på a-kasseavgiften för att fler ska ha en inkomstförsäkring. Det skulle vara bra både för den enskilde och det offentliga.

L: Nej. Däremot vill vi att a-kassan ska vara statlig och obligatorisk.

M: Nej. Vi har inga sådana förslag. Däremot vill Moderaterna sänka skatten för alla som arbetar, och särskilt för lägre inkomster.

SD: Nej. A-kassan bör förstatligas.

 

Skärp reglerna för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU.

V: Ja. Människor ska inte utnyttjas och den svenska modellen ska inte urholkas.

S: Ja. Det är viktigt att inte ta hit arbetskraft som utnyttjas.

MP: Nej. Vi vill ha en öppen arbetskraftsinvandring.

C: Nej. Den som försörjer sig själv ska få stanna i Sverige. Det råder arbetskraftsbrist i allt fler branscher och arbetsgivarna är de som bäst kan bedöma vilket behov de har.

KD: Nej.

L: Nej. Svenska företag måste kunna anställa människor med nyckelkompetens från andra länder.

M: Ja. Vi vill bland annat skärpa straffen för brott mot reglerna och införa ett nytt brott: arbetskraftsmissbruk.

SD: Ja.

 

Inför kilometerskatt för vägtransporter.

V: Ja. Viktigt dock att den utformas på ett sätt så att den blir träffsäker.

S: Ja. Vi vill ersätta dagens tidsbaserade vägavgift med en vägslitageskatt. Skatten ska jämna ut konkurrensvillkoren mellan svenska och utländska åkare.

MP: Ja.

C: Nej. Kilometerskatten skulle slå hårt mot människor och företag på landsbygden eftersom den baseras på avstånd.

KD: Nej.

L: Nej.

M: Nej. Moderaterna är emot straffbeskattning av avstånd.

SD: Ja. Om svenska åkerier får sänkt skatt på drivmedel.

 

Det är dags att öppna upp för förare/företag utan tillstånd, likt Uber Pop och Heetch, att utföra persontransporter.

V: Nej.

S: Nej.

MP: Nej.

C: Vi hade velat se en mycket modernare lagstiftning för taxi och annan yrkesmässig personbefordran än den som regeringen lade för riksdagen i våras.

KD: Nej.

L: Ja. Privatpersoner ska få skjutsa andra privatpersoner mot betalning. Skatt ska betalas. En reglerad marknad för samåkning kan skapa fler enkla jobb.

M: Nej. Men Moderaterna vill göra en översyn av taxiutbildningen och taxilagstiftningen i syfte att släppa in digitaliseringen och delningsekonomin i branschen.

SD: Nej.

 

Höj utbildningskraven för bevakningspersonal.

V: Ja.

S: Ja.

MP: Ja.

C: Ja. Ett försiktigt ja.

KD: Nej. Vi har i dagsläget inga sådana förslag.

L: Ja.

M: Nej. Vi har inga sådana förslag
i nuläget. Det är dock viktigt att ordningsvakter och annan bevakningspersonal får den utbildning som krävs för att utföra uppdraget.

SD: Nej.

 

Cabotagereglerna, som möjliggör för utländska företag att köra inrikestransporter i Sverige, ska skärpas.

V: Ja. Vi vill att polisens arbete med kontroller av cabotagetransporter ska vidareutvecklas och insatserna på området kraftigt ska öka.

S: Ja. Just nu förhandlas det om nya cabotageregler inom EU och dagens system kommer att förändras. Vi vill ha en kortare tidsperiod än de fem dagar som EU-kommissionen först föreslog.

MP: Ja. Vi vill förbättra arbetsreglerna för transportsektorn inom EU.

C: Det är inte reglerna som felar utan bristen på tillsyn och möjlighet att stävja fusk mot regelverket. Sanktion vid brott mot cabotageregelverket behöver också stärkas.

KD: Nja. Vi vill se skärpning av lagarna när man bryter mot cabotagereglerna.

L: Det ska vara ordning och reda på våra vägar. Både utländska och svenska åkeriföretag ska följa de regler som gäller för tunga godstransporter.

M: Ja. Dagens cabotageregler är otillräckliga och svåra att följa upp.

SD: Ja.

 

Tandvård ska kosta lika mycket som annan sjukvård.

V: Ja.

S: Långsiktigt är en tandvård med någon form av högkostnadsskydd en bra målsättning. På kort sikt är det dyrt att finansiera.

MP: Ja. Miljöpartiets mål på sikt är att tandvården ska ha samma villkor som övrig vård.

C: Nej. Centerpartiet anser inte att det vore en rimlig prioritering.

KD: Ja. Kristdemokraterna anser att tänderna är en del av kroppen. Tandvården bör därför på längre sikt, när ekonomin tillåter, ingå i det högkostnadsskydd som finns för vanlig sjukvård.

L: Nej. Men vi vill stegvis förbättra högkostnadsskyddet.

M: Nej. Däremot behöver tandvårdsstödet ses över så att det faktiskt når dem som behöver stödet allra mest, till exempel äldre.

SD: Ja.

 

Förkorta arbetstiden till 30 timmar i veckan genom lagstiftning.

V: Ja.

S: Nej. I den svenska modellen är det parterna som träffar avtal.

MP: Vi vill sänka normalarbetstiden men vi har inte specificerat exakta timmar.

C: Nej. Vi behöver fler arbetade timmar inte färre.

KD: Nej.

L: Nej.

M: Nej. För att säkra resurser till bland annat välfärden behövs fler arbetade timmar, inte färre.

SD: Nej.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Ny omröstning kan stoppa skärpta regler för lastbilstrafik i EU

Åkeri. I våras sa EU-parlamentet ja till nya regler som ska förbättra villkoren för lastbilschaufförer och skapa sundare konkurrens på vägarna. Men politikerna var splittrade och motståndarna gör nu allt för att stoppa regelpaket. I morgon hålls en omröstning som kan stjälpa år av arbete.

Demonstration i Bryssel 2019

Krokig stig till schysta villkor på vägarna

Åkeri. Politiker, lobbyister och en långsam europeisk union. Många hinder ska passeras innan EU fattar beslut om nya regler för Europas lastbilschaufförer. Men nu är de största hindren avklarade.

Deras beslut berör din vardag

Åkeri. Conny Hård på Här stannar Sverige sa en gång till mig att ”en snigel är snabb i Bryssel”. Han var uppgiven och förbannad efter att parlamentet beslutat att än en gång skicka tillbaka det så kallade mobilitetspaketet till transportutskottet. Han var desto gladare när man till slut kom till beslut.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.