Dragbil
Close
I Sverige finns tusentals lågavlönade lastbilschaufförer från östra Europa. De lever veckor eller månader i lastbilshytten. Bilden är tagen i Jönköping. Föraren har ingen direkt koppling till texten.
Close
Granskning

”Sverige är sämsta landet i Europa…”

Åkeri. Andrius är lastbilschaufför från Litauen. Han har på nära håll sett hur utländska förare behandlas av svenska arbetsgivare. – Sverige är det sämsta landet i Europa! Det saknas rastplatser och ingen gör något åt lönedumpningen.

Det är annandag påsk. I Ystads hamn står dragbilarna på rad. Utanför en lettisk bil har föraren ställt upp en liten pall, gasolkök och vattendunk. På hytten hänger jackan på tork. Mannen som är i 40-årsåldern tittar misstänksamt när jag sakta kör förbi.

Jag har kameran redo, men låter den ligga på sätet. Många polska och baltiska förare är trötta på att hängas ut som lönedumpare och illojala konkurrenter. Det har blivit svårare att få kontakt, svårare att få dem att ställa upp på bild.

Tomas Pettersson
Tomas Pettersson, ombudsman på Transports Malmöavdelning.  Foto: Jan Lindkvist

På Transports Malmöavdelning arbetar Tomas Pettersson som lokalombudsman. Han ingick under en period i åkeriprojektet Ordning och reda och har fortsatt jobba med problemen i branschen:

– Det är sorgligt att det är så tyst. Någon måste ställa sig upp och skrika att det är åt skogen. Jag vill framför allt sätta ljuset på villkoren för utländska chaufförer som kör i svenska åkerier.

– Vi har stora, utåt sett seriösa åkerier som i stort sett följer kollektivavtalet. För de svenska förarna. Sedan har de en grupp på kanske 20-30 utländska förare som jobbar på andra villkor.

Tomas Pettersson plockar fram ett lönebesked från en bulgarisk chaufför han försöker hjälpa. Under en månad jobbade föraren 250 timmar. På ett svensk åkeri. För det fick han 13 600 kronor i lön, plus semesterersättning och 2 300 kronor i traktamente.

Netto fick föraren ut 15 300 kronor. Men den rena timlönen är bara strax över 54 kronor. Ungefär en tredjedel av en svensk avtalsenlig chaufförslön.

– Många chaufförer tittar tyvärr bara på slutraden. Vad de får i handen, säger Tomas Pettersson.

Bredvid sig har han Andrius (fingerat namn) från Litauen. Andrius bor i Sverige och hann jobba för flera oseriösa åkerier innan han till slut fick en riktig anställning, med schyst lön.

– 13 000 kronor är en vanlig lönenivå för baltiska chaufförer som jobbar i Sverige, förklarar Andrius. Det är inte bra betalt, men det går att överleva på. Bulgarer och rumäner tjänar betydligt mindre. 5 000–6 000 kronor i månaden är inte ovanligt.

Går det åt rätt håll i Sverige, det vill säga minskar problemet med lågavlönade östförare som utnyttjas?

– Nej, det har blivit mycket värre de senaste åren, säger Andrius. Lönerna har legat still, samtidigt som priserna i exempelvis Litauen ökat kraftigt.

Hur ser Europas östförare på Sverige? Hur är det att köra och jobba här?

– Katastrof! Sämsta landet i Europa, utbrister Andrius. Myndigheterna gör inget. Polisens kontrollplatser är nästan alltid obemannade och det är nästan riskfritt att fiffla.

– Det finns massor av chaufförer som varje helg lever 45 timmar i lastbilshytten. Och det finns ingen infrastruktur för det. Inte säkra rastplatser, inte toaletter och duschar. Tyskland är bättre, även om det inte är bra där heller.

Tomas Pettersson är kritisk mot stora transportköpare.

– I årsredovisningen hävdar en stor matjätte att alla deras transportörer har kollektivavtal. Men jag vet att det inte stämmer. Det finns svanar och en jäkla massa andra seriositetsmärkningar.

– Men lastbilsförarna går hela tiden under radarn. Det krävs politiska åtgärder. För egen del tror jag mest på ett riktigt beställaransvar. Transportköparna måste ta ansvar hela vägen från ax till limpa.

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.

Avtalsrörelsen: Flyget
Avtalsrörelsen flyget

Så högt vill vi nå i avtalsrörelsen

Avtalskrav. Löneökning. Men också arbetstidsförkortning och bättre semestervillkor. Flygets transportare har sagt sitt om de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. Och båda parter har gott hopp om ett nytt lönesystem.

Klubbordförande Elias Jobran med kamraterna Jonas Morin och Madelene Brottare hos Aviator, Arlanda.

Mer än lönekrav i lasten

Arlanda. Fler möjligheter till fortbildning, jämnare antal timmar i arbetspassen, rejäl löneökning – som inte äts upp direkt av befarad, kraftig höjning av p-avgiften på personalparkeringen. Medlemmarna hos Aviator på Arlanda tar upp viktiga frågor både på det lokala planet och inför lönerörelsen.

Kalmar flygplats

Framtid i klimatkrisens tid

Flyget & klimatet. Oro för klimatet – och för flygskam som hotar jobben. Inom en bransch som vuxit kraftigt de senaste årtiondena pågår förändringsarbetet. Både för miljön och för en mindre flygfientlig politik.

Flygtankare

Flygtankarna först ut

Avtalsdelegationer. Flygtankarnas nuvarande kollektivavtal sträcker sig till sista mars nästa år. Transport har medlemmar som jobbar på Arlanda, Landvetter och Sturup.

Granskning: Skyddsombud
Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Agnieszka Osorio

Agnieszka har hamnat på rätt plats

Skyddsombudet. – Att vara förtroendevald ger mig en sån tillfredställelse. Jag kan hjälpa mina arbetskamrater och vi kan påverka arbetsmiljön – efter ett och ett halvt år känner jag mer och mer att det är min grej att vara skyddsombud, Agnieszka Osorio, ­miljöarbetare hos Ragn-Sells.

TMA-bil

Förenklade regler riskerar försvåra för skyddsombud

Regelverk. Arbetsmiljöverket vill både kraftigt minska antalet föreskrifter och göra reglerna enklare. Men LO-facken befarar att förenklingen kommer att ta viktiga verktyg från skyddsombuden och att skyddsnivån sänks.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.