Monika Rundin och hunden Birk
Close
Den främsta förutsättningen för en bra körning är nattsömn. Monika Rundin och ständige hyttkompisen Birk kamperar ihop under långkörningarna. De övernattar ibland så ofta som fyra gånger i veckan i lastbilen. ”Jag sover bättre här än hemma”, säger Monika som hittat en arbetsgivare hon trivs med. ”Vi behöver aldrig känna oss pressade att köra trötta eller att bryta mot reglerna.”
Close

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Det klassiska är singelolyckan; lastbilen kommer gradvis allt närmare vägkanten tills hjulen skär ned i diket och bilen välter. Eller så fortsätter bilen framåt trots hinder i vägen, som ett stillastående fordon eller vägarbetare.

– Sådana olyckor ser jag som klart sömnighetsrelaterade. Men när man är trött blir man också generellt sämre i reaktionerna och i bedömningarna och det finns risk för alla slags olyckor. Man kan göra farliga omkörningar, exempelvis, berättar sömnforskaren Göran Kecklund, styrelseledamot för Svensk trafikmedicinsk förening och ofta anlitad som expert av bland andra Statens haverikommission.

Men på en solig parkering i Sollentuna finns inga tankar på olyckor. Här är det lunchrast i hytten. En låda hemlagat LCHF-käk åker in i mikron. Alldeles nedanför mikron finns räddaren i nöden, alltså kaffebryggaren. Och på sängen bakom förarsätet vilar hunden Birk som alltid följer med matte Monika Rundin på jobb. Det hela är som ett mycket litet hem.

Jobbat sen 1981

Atmosfären är harmonisk. Monika Rundin, eller ”Hytthäxan” som hon heter på sociala medier, har jobbat som chaufför sedan 1981. Hon älskar att vara ute på vägarna och hon saknar ingenting under långkörningarna. Hon har hittat en arbetsgivare hon trivs med, vilket är viktigt för rytmen under dagarna. Körscheman kan vara pressade på ett sådant sätt att det blir svårt att ta en extra paus utöver de regler för kör- och vilotider som fungerar som en standard för körningarna. Om det vill sig illa kan det till och med bli svårt att följa själva reglerna.

– Många i branschen är stressade av att det fuskas och därför hamnar chaufförer i tidsnöd. Men jag är trygg med att säkerheten kommer främst på Loffes maskin- & specialtransporter. Vi behöver aldrig känna oss pressade att köra trötta, eller att bryta mot reglerna.

Nattsömnen viktig

Den främsta förutsättningen för en bra körning är annars nattsömnen. Om för mycket rör sig i huvudet när det är dags att sova har Monika Rundin ett trick: Tänk en fyrkant – andas in längs med uppsidan, andas ut diagonalt, andas in uppåt igen… upprepa några gånger, och sen är grubblerierna bortschasade. Öronproppar och Birk som snusar på passagerarstolen är också sömnfrämjande.

Ibland kan hon göra så många som fyra övernattningar i veckan i bilen, men vanligtvis är det en eller två nätter.

– Jag sover bättre i bilen än hemma. Förutsatt att jag inte råkar hamna bredvid ett frysekipage med en kompressor som står och brummar hela natten, förstås. På vintrarna står en del chaufförer med tomgången på också, säger hon.

Sover illa i bilen

Sömnforskaren Göran Kecklund berättar att det annars är vanligt att chaufförer sover illa i bilarna, av flera olika anledningar – ibland på grund av att de kört natt och att det är många störningar dagtid på uppställningsplatser. Och ibland därför att det kan kännas otryggt att sova ute på körningar. Tänk om någon stjäl lasten?

Nattsömnen går förstås inte att reglera. Men vissa förutsättningar är tillräckligt kända för att motivera en ändring av reglerna för kör- och vilotid för den som arbetar natt, anser han.

– Det är mer slitsamt att köra på natten, samtidigt som vi inte är konstruerade för att sova på dagtid. Men oavsett hur dåligt du sovit på din vilotid får du köra de timmar som reglerna medger och som är mall för arbetsgivarna. I själva verket borde man köra mindre när man kör natt.

Förändring långt borta

Han tror inte att någon ändring av kör- och vilotiderna är förestående, sömnforskare har utan resultat påpekat ovanstående i många år. Processen att få 28 EU-länder att komma överens om ändringar är stor, och reglerna är inte forskningsbaserade. De är snarare att uppfatta som en överenskommelse om rimliga förutsättningar för en sund konkurrens.

Därför ser Göran Kecklund att det är tekniska framsteg i nya bilar som kommer att förbättra chaufförernas hälsa och trafiksäkerhet.

– Jag tror att vi inom en snar framtid, kanske inom fem år eller ännu tidigare, kommer att ha delvis självkörande lastbilar, framför allt på motorväg och landsväg. Det här kan vara känsligt, chaufförer har som regel en stark yrkesstolthet och de tycker att körningen är det roligaste som finns. Men det forskas mycket på självkörande fordon och trötthetsvarningssystem nu. Framför allt Scania och Volvo är snabba att få ut nya produkter i bilarna.

Självkörande fordon

På längre sikt kommer lastbilsmarknaden att erbjuda helt självkörande fordon. System som redan finns, som vingelvarnar eller varnar för sjunkande ögonlock, kommer innan dess att kombineras med att ett fordon slår på varningsblinkers och stannar vid vägkanten. När säkerhetssystemet stannar fordonet ska föraren ta en rast. Rasten höjer vakenheten och innebär att föraren orkar köra vidare på ett säkert sätt.

– I dag kan det vara svårt för chaufförer att ta rast utöver reglerna när de är trötta. Men de här systemen är bra också därför att de legitimerar rasten, konstaterar Göran Kecklund.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Lars-Åke Erlandsson

Hjälpåkaren från Ambjörnarp fortsätter att köra

Chaufför. Lars-Åke Erlandsson arbetade som lastbilschaufför i 42 år. I dag är han pensionär men kör fortfarande över hjälpsändningar till Lettland, något han gjort i nästan 25 år.

Cristian Bergvall, ordförande i Transport avdelning 26

Vem som helst kan inte bli en bra yrkesförare

Debatt. Vem som helst kan inte bli yrkesförare, även om det råder skriande brist på chaufförer.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.