Monika Rundin och hunden Birk
Close
Den främsta förutsättningen för en bra körning är nattsömn. Monika Rundin och ständige hyttkompisen Birk kamperar ihop under långkörningarna. De övernattar ibland så ofta som fyra gånger i veckan i lastbilen. ”Jag sover bättre här än hemma”, säger Monika som hittat en arbetsgivare hon trivs med. ”Vi behöver aldrig känna oss pressade att köra trötta eller att bryta mot reglerna.”
Close

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Det klassiska är singelolyckan; lastbilen kommer gradvis allt närmare vägkanten tills hjulen skär ned i diket och bilen välter. Eller så fortsätter bilen framåt trots hinder i vägen, som ett stillastående fordon eller vägarbetare.

– Sådana olyckor ser jag som klart sömnighetsrelaterade. Men när man är trött blir man också generellt sämre i reaktionerna och i bedömningarna och det finns risk för alla slags olyckor. Man kan göra farliga omkörningar, exempelvis, berättar sömnforskaren Göran Kecklund, styrelseledamot för Svensk trafikmedicinsk förening och ofta anlitad som expert av bland andra Statens haverikommission.

Men på en solig parkering i Sollentuna finns inga tankar på olyckor. Här är det lunchrast i hytten. En låda hemlagat LCHF-käk åker in i mikron. Alldeles nedanför mikron finns räddaren i nöden, alltså kaffebryggaren. Och på sängen bakom förarsätet vilar hunden Birk som alltid följer med matte Monika Rundin på jobb. Det hela är som ett mycket litet hem.

Jobbat sen 1981

Atmosfären är harmonisk. Monika Rundin, eller ”Hytthäxan” som hon heter på sociala medier, har jobbat som chaufför sedan 1981. Hon älskar att vara ute på vägarna och hon saknar ingenting under långkörningarna. Hon har hittat en arbetsgivare hon trivs med, vilket är viktigt för rytmen under dagarna. Körscheman kan vara pressade på ett sådant sätt att det blir svårt att ta en extra paus utöver de regler för kör- och vilotider som fungerar som en standard för körningarna. Om det vill sig illa kan det till och med bli svårt att följa själva reglerna.

– Många i branschen är stressade av att det fuskas och därför hamnar chaufförer i tidsnöd. Men jag är trygg med att säkerheten kommer främst på Loffes maskin- & specialtransporter. Vi behöver aldrig känna oss pressade att köra trötta, eller att bryta mot reglerna.

Nattsömnen viktig

Den främsta förutsättningen för en bra körning är annars nattsömnen. Om för mycket rör sig i huvudet när det är dags att sova har Monika Rundin ett trick: Tänk en fyrkant – andas in längs med uppsidan, andas ut diagonalt, andas in uppåt igen… upprepa några gånger, och sen är grubblerierna bortschasade. Öronproppar och Birk som snusar på passagerarstolen är också sömnfrämjande.

Ibland kan hon göra så många som fyra övernattningar i veckan i bilen, men vanligtvis är det en eller två nätter.

– Jag sover bättre i bilen än hemma. Förutsatt att jag inte råkar hamna bredvid ett frysekipage med en kompressor som står och brummar hela natten, förstås. På vintrarna står en del chaufförer med tomgången på också, säger hon.

Sover illa i bilen

Sömnforskaren Göran Kecklund berättar att det annars är vanligt att chaufförer sover illa i bilarna, av flera olika anledningar – ibland på grund av att de kört natt och att det är många störningar dagtid på uppställningsplatser. Och ibland därför att det kan kännas otryggt att sova ute på körningar. Tänk om någon stjäl lasten?

Nattsömnen går förstås inte att reglera. Men vissa förutsättningar är tillräckligt kända för att motivera en ändring av reglerna för kör- och vilotid för den som arbetar natt, anser han.

– Det är mer slitsamt att köra på natten, samtidigt som vi inte är konstruerade för att sova på dagtid. Men oavsett hur dåligt du sovit på din vilotid får du köra de timmar som reglerna medger och som är mall för arbetsgivarna. I själva verket borde man köra mindre när man kör natt.

Förändring långt borta

Han tror inte att någon ändring av kör- och vilotiderna är förestående, sömnforskare har utan resultat påpekat ovanstående i många år. Processen att få 28 EU-länder att komma överens om ändringar är stor, och reglerna är inte forskningsbaserade. De är snarare att uppfatta som en överenskommelse om rimliga förutsättningar för en sund konkurrens.

Därför ser Göran Kecklund att det är tekniska framsteg i nya bilar som kommer att förbättra chaufförernas hälsa och trafiksäkerhet.

– Jag tror att vi inom en snar framtid, kanske inom fem år eller ännu tidigare, kommer att ha delvis självkörande lastbilar, framför allt på motorväg och landsväg. Det här kan vara känsligt, chaufförer har som regel en stark yrkesstolthet och de tycker att körningen är det roligaste som finns. Men det forskas mycket på självkörande fordon och trötthetsvarningssystem nu. Framför allt Scania och Volvo är snabba att få ut nya produkter i bilarna.

Självkörande fordon

På längre sikt kommer lastbilsmarknaden att erbjuda helt självkörande fordon. System som redan finns, som vingelvarnar eller varnar för sjunkande ögonlock, kommer innan dess att kombineras med att ett fordon slår på varningsblinkers och stannar vid vägkanten. När säkerhetssystemet stannar fordonet ska föraren ta en rast. Rasten höjer vakenheten och innebär att föraren orkar köra vidare på ett säkert sätt.

– I dag kan det vara svårt för chaufförer att ta rast utöver reglerna när de är trötta. Men de här systemen är bra också därför att de legitimerar rasten, konstaterar Göran Kecklund.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration: Gustaf Öhrnell

Vägen tillbaka efter dödsolyckan

Åkeri. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Illustration: Gustaf Öhrnell

Livet efter olyckan

Krishantering. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Peter Stockhaus

Han kan konsten att lyssna på olycksdrabbade kollegor

Kollegahjälpen. Ett nätverk av chaufförer och åkare som sträcker sig över hela landet står redo att stötta den som varit med om en olycka. Kollegahjälpen är vad det låter som, och det är helt ideellt. Ett samtal till SOS alarm är det enklaste sättet att få kontakt.

Kultur
Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?

Granskning: Gummi
Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Däckskiftarna Nacka

Skatteverket slår ned på kritiserat säsongsföretag

Däckbyten. Högst straffavgift med nya kraven: Däckbytarna, alias Däckskiftarna. När Skatteverkets kontrollanter kom till parkeringsplatsen arbetade tio personer med däckbyte. Ingen var uppskriven i den obligatoriska liggaren.

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.