Magnus Sjöberg, projektledare för Norviksbygget, gillar tunga maskiner. Caterpillarn väger 104 ton och används för att hantera de enorma bergmassor som sprängts loss under markarbetena.
Close
Magnus Sjöberg, projektledare för Norviksbygget, gillar tunga maskiner. Caterpillarn väger 104 ton och används för att hantera de enorma bergmassor som sprängts loss under markarbetena.
Close

Snart kommer första båten

Hamn. På toppen av ”Mount Norvik” är det vindstilla. Om 18 månader ska hela berget, tre miljoner kubikmeter granit, vara borta. Liksom den 104 ton tunga bulldozern som kravlat omkring på toppen.

Magnus Sjöberg är ingenjör och über-entusiastisk projektledare för Stockholms nya containerhamn, på Norviksudden söder om Stockholm. Han gillar tunga maskiner.

Och här finns de i överflöd. Monsterdumprar och grävmaskiner som tar 15 ton gråberg i skopan.

– Normalt används de i gruvindustrin i Norrbotten. Titta på caterpillarn! Den är gps-styrd, det är därför bergstoppen är så plan. Visst är den häftig! Det finns visst bara en i hela Sverige.

Magnus Sjöberg guidar vant genom megabygget som ska kosta bortåt fyra miljarder kronor, inklusive en kort järnvägsanslutning till Nynäsbanan.

I maj 2020 – om bara 18 månader – väntas första båten till Norvik. Det är svårt att ta in. Vi skumpar fram mellan stenblocken, längs det som ska bli tågräls. Den breda rangerbangården skär rakt igenom en 30 meter hög bergsrygg och dynamitsalvorna har skapat långt mer schaktmassor än vad hamnbygget kan svälja.

– Vill du köpa bergmassor eller grus är det bara att hojta till. Vi har en egen krossanläggning här, säger han med glimten i ögat.

Hamnbygget ska pågå i tre och ett halvt år och nu är det halvtid. Uppifrån berget – döpt till Mount Norvik av byggfolket – pekar Magnus Sjöberg ut platsen för roro-färjorna. Alltså båtarna där godset kommer på lastbil eller trailer.

Arbetet med kajen är i full gång. På ett avsnitt har långa rör – sju, åtta decimeter i diameter – borrats ner till berggrunden. De står på rad och ska fyllas med armerad betong och bära upp kajen i ytterkant.

Söder om roro-läget ligger containerterminalen. Två spårbundna kranar och åtta grensletruckar ska hantera uppåt 100 000 containrar, eller rättare sagt TEU-enheter (se faktarutan längst till vänster).

– Till en början räknar vi med den volymen. Men tanken är att den ska växa. Nästa etappmål är 300 000 TEU-enheter. På sikt 500 000, säger Sjöberg.

I ett första skede flyttas en del av dagens roro-trafik från Nynäshamns hamn till Norvik. Den containerhantering som sker i Frihamnen i Stockholm styrs över helt till Norvik. Det handlar i nuläget om ungefär 60 000 containrar per år.

Magnus Sjöberg säger:

– I första hand ska Norvik försörja den växande Stockholmsregionen med varor. Det betyder gods in och inte så mycket ut. Men jag vet att man tittar på nya möjligheter, exempelvis att lasta ut träprodukter från Mälardalen. Sådant går ju också i container numera.

Som projektledare har han koll på det mesta. Norvik ska inledningsvis inte satsa på automatiserad stuveriverksamhet, förklarar han.

Fast krankörningen är speciell. Hamnarbetarna kommer inte att sitta i hytten, utan på kontoret. Kranen styrs med hjälp av spakar vid skrivbordet och ett halvdussin bildskärmar.

– Det är en otrolig förbättring av arbetsmiljön. Man slipper klättra upp i kranen, slipper sitta med nacken nedåtböjd i timmar. Och man får jobbarkompisar omkring sig!

Vem får de nya ”kontorsjobben”?

– Det blir hamnarbetarna, intygar Sjöberg.

Norvik är en omdebatterad satsning. Tillskyndarna anser att hamnen är nödvändig för att frigöra mark för bostäder i Stockholm och för att möta ökad efterfrågan på sjötransporter. I det ingår att kunna ta in större fartyg.

Kommunerna och många boende på Södertörn oroar sig för mer tung trafik och andra Östersjöhamnar befarar hårdare konkurrens.

Från Frihamnen – dit containrarna kommer i dag – är det bara tre, fyra kilometer till Stockholms mittpunkt. Från Norvik är det 60 kilometer.

Det innebär att flytten till Norvik automatiskt kommer att generera många fler lastbilsmil. I prognoserna räknar Stockholms Hamnar med 350 000 lastbilstransporter årligen, när Norvik är fullt utbyggt. Det motsvarar 960 lastbilar per dygn.

Nya stora byggprojekt väcker ofta protester och Norvik överklagades ända upp i högsta instans. När det kommunala bolaget Stockholms Hamnar till slut fick tillstånd att bygga hamnen fanns ett förbehåll med i beslutet från Mark- och miljööverdomstolen.

Innan domstolen bestämmer exakt vilka villkor som ska gälla för transporterna till och från Norvik fick bolaget 18 månader på sig att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att minska störningarna.

Den fristen har löpt ut. Den 23–24 oktober ska Stockholms hamnars förslag till lösning prövas i Mark- och miljödomstolen.

I utredningen försvarar Stockholms Hamnar etableringen och skriver att störningarna inte uppstår vid själva hamnen – utan längs vägarna. Och vägarna är statens ansvar. Eller kommunernas.

Vägarna till Norvik är ett kapitel för sig. Den stora pulsådern – väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn – är utbyggd till motorväg nästan hela sträckan. Men en del av hamntrafiken ska söderut, via Södertälje. Och då finns två tvärförbindelser som båda behöver byggas ut. Helst i går.

En rad tunga remissinstanser håller inte med om att Norvikstrafiken bara är väghållarnas huvudvärk. De flesta anser att hamnbolaget ska vara med och betala för bullerskydd och andra åtgärder. Hamnen kan också ta ut avgifter för att styra över gods till trafikslag med mindre miljöpåverkan, anser flera tyckare.

Ett radikalt förslag går ut på att Stockholms hamnar startar en båtpendel från Norvik till Södertälje och vidare in till centrala Stockholm. Gods ska då lastas om till mindre båtar.

Förslaget sätter sökarljuset på hela den stora hamn-rokaden som Stockholm är mitt uppe i. I spåren av klimatdebatten har flera riksdagspartier gått ut hårt med att mer gods måste läggas över på järnväg – men också på sjöfarten. Kustlinjer och inre vattenvägar pekas ut som möjliga alternativ för att minska lastbilstransporterna.

Men förutsätter inte det i så fall att det finns centrala hamnlägen? Alltså containerhantering och oljedepåer som inte ligger många mil från tätorterna där människorna, som ska konsumera varorna, bor?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs.

Punktstrejk i Karlshamns hamn, HF

Många problem återstår efter hamnkonflikten

Analys. Hamnkonflikten är avblåst och för första gången finns två centrala kollektivavtal för landets stuveriarbetare. Avtalen är visserligen exakt likalydande, men dubbleringen kommer ändå att få konsekvenser i hamnarna.

Transports fackklubb i Halmstads hamn

”I den här konflikten är alla förlorare”

Transportklubben i Halmstads hamn. Precis utanför fönstret pågår lastningen av en båt. Om 14 timmar går Hamnarbetarförbundet (HF) ut i strejk. Det är en konflikt som också påverkar de 15 medlemmarna i Transports fackklubb i Halmstads hamn.

Mikael Lindmark och Fanny Bergsten

Lättare kroppar och piggare liv

Hälsa. Tolv kilo mindre på vågen och ett piggare liv, det blev utdelningen för Fanny Bergsten och Mikael Lindmark när Tekniska verken i Kiruna hälsosatsade på sina chaufförer. Framgångarna är så stora att fler yrkesgrupper nu ska få delta.

Så gick det sen
Sopgubbestrejken juli 2017

Sopgubbarna som tog fajten

Miljöarbetare. Stockholms stolta sopgubbar stred hårt, vad gör de nu? Och hur gick det för den polske lastbilsföraren Bogdan? Blev han blåst – igen? Läs, du som grunnat …

Kultur
Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Transportarbetaren granskar
Movare i Göteborg

Stora prisskillnader för en och samma flytt

Flyttupphandling. Drygt 234 000 för en kontorsflytt. Eller knappt 48 000 kronor. Försvarsmakten valde det billigaste. Bakom det låga priset finns en flyttkoncern som skapat stora rubriker genom åren.

Rickard Biguet, Rexab

”Ärlighet vinner inga kontrakt”

Flyttupphandling. I 20 års tid har flyttföretagaren Rickard Biguet slagits för en seriösare bransch och för offentliga upphandlingar som inte uppmuntrar till fusk. Samtidigt har han anpassat sig till spelreglerna.

Västerås flyttningsbyrå

Domstolsbeslut sätter stopp för prisgolv

Flyttupphandling. Noll kronor i timmen för en flyttbil med chaufför. Erfarna flyttföretagare skakar på huvudet. Ett försök att motverka prisdumpningen gick i stöpet när landets högsta jurister grep in.

Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Inför EU-valet
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Jan van den Brink, Schiphol

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs..

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i ETF:s demonstration för schysta villkor? Transportarbetaren ställde frågan till sex av de omkring 5 000 demonstranter som samlades i Bryssel i slutet av mars.

Så gick det sen
Jobbjägarna som åkte buss Gävle–Kiruna

Jobbjägarna – sju år efteråt

Åkeri. Arbetsmarknaden är bister. Ett gäng komvux-elever fixar en buss och styr från Gävle för att söka lastbilsjobb i gruvruschens Kiruna och Pajala. Året var 2012. Blev de kvar?