Magnus Sjöberg, projektledare för Norviksbygget, gillar tunga maskiner. Caterpillarn väger 104 ton och används för att hantera de enorma bergmassor som sprängts loss under markarbetena.
Close
Magnus Sjöberg, projektledare för Norviksbygget, gillar tunga maskiner. Caterpillarn väger 104 ton och används för att hantera de enorma bergmassor som sprängts loss under markarbetena.
Close

Snart kommer första båten

Hamn. På toppen av ”Mount Norvik” är det vindstilla. Om 18 månader ska hela berget, tre miljoner kubikmeter granit, vara borta. Liksom den 104 ton tunga bulldozern som kravlat omkring på toppen.

Magnus Sjöberg är ingenjör och über-entusiastisk projektledare för Stockholms nya containerhamn, på Norviksudden söder om Stockholm. Han gillar tunga maskiner.

Och här finns de i överflöd. Monsterdumprar och grävmaskiner som tar 15 ton gråberg i skopan.

– Normalt används de i gruvindustrin i Norrbotten. Titta på caterpillarn! Den är gps-styrd, det är därför bergstoppen är så plan. Visst är den häftig! Det finns visst bara en i hela Sverige.

Magnus Sjöberg guidar vant genom megabygget som ska kosta bortåt fyra miljarder kronor, inklusive en kort järnvägsanslutning till Nynäsbanan.

I maj 2020 – om bara 18 månader – väntas första båten till Norvik. Det är svårt att ta in. Vi skumpar fram mellan stenblocken, längs det som ska bli tågräls. Den breda rangerbangården skär rakt igenom en 30 meter hög bergsrygg och dynamitsalvorna har skapat långt mer schaktmassor än vad hamnbygget kan svälja.

– Vill du köpa bergmassor eller grus är det bara att hojta till. Vi har en egen krossanläggning här, säger han med glimten i ögat.

Hamnbygget ska pågå i tre och ett halvt år och nu är det halvtid. Uppifrån berget – döpt till Mount Norvik av byggfolket – pekar Magnus Sjöberg ut platsen för roro-färjorna. Alltså båtarna där godset kommer på lastbil eller trailer.

Arbetet med kajen är i full gång. På ett avsnitt har långa rör – sju, åtta decimeter i diameter – borrats ner till berggrunden. De står på rad och ska fyllas med armerad betong och bära upp kajen i ytterkant.

Söder om roro-läget ligger containerterminalen. Två spårbundna kranar och åtta grensletruckar ska hantera uppåt 100 000 containrar, eller rättare sagt TEU-enheter (se faktarutan längst till vänster).

– Till en början räknar vi med den volymen. Men tanken är att den ska växa. Nästa etappmål är 300 000 TEU-enheter. På sikt 500 000, säger Sjöberg.

I ett första skede flyttas en del av dagens roro-trafik från Nynäshamns hamn till Norvik. Den containerhantering som sker i Frihamnen i Stockholm styrs över helt till Norvik. Det handlar i nuläget om ungefär 60 000 containrar per år.

Magnus Sjöberg säger:

– I första hand ska Norvik försörja den växande Stockholmsregionen med varor. Det betyder gods in och inte så mycket ut. Men jag vet att man tittar på nya möjligheter, exempelvis att lasta ut träprodukter från Mälardalen. Sådant går ju också i container numera.

Som projektledare har han koll på det mesta. Norvik ska inledningsvis inte satsa på automatiserad stuveriverksamhet, förklarar han.

Fast krankörningen är speciell. Hamnarbetarna kommer inte att sitta i hytten, utan på kontoret. Kranen styrs med hjälp av spakar vid skrivbordet och ett halvdussin bildskärmar.

– Det är en otrolig förbättring av arbetsmiljön. Man slipper klättra upp i kranen, slipper sitta med nacken nedåtböjd i timmar. Och man får jobbarkompisar omkring sig!

Vem får de nya ”kontorsjobben”?

– Det blir hamnarbetarna, intygar Sjöberg.

Norvik är en omdebatterad satsning. Tillskyndarna anser att hamnen är nödvändig för att frigöra mark för bostäder i Stockholm och för att möta ökad efterfrågan på sjötransporter. I det ingår att kunna ta in större fartyg.

Kommunerna och många boende på Södertörn oroar sig för mer tung trafik och andra Östersjöhamnar befarar hårdare konkurrens.

Från Frihamnen – dit containrarna kommer i dag – är det bara tre, fyra kilometer till Stockholms mittpunkt. Från Norvik är det 60 kilometer.

Det innebär att flytten till Norvik automatiskt kommer att generera många fler lastbilsmil. I prognoserna räknar Stockholms Hamnar med 350 000 lastbilstransporter årligen, när Norvik är fullt utbyggt. Det motsvarar 960 lastbilar per dygn.

Nya stora byggprojekt väcker ofta protester och Norvik överklagades ända upp i högsta instans. När det kommunala bolaget Stockholms Hamnar till slut fick tillstånd att bygga hamnen fanns ett förbehåll med i beslutet från Mark- och miljööverdomstolen.

Innan domstolen bestämmer exakt vilka villkor som ska gälla för transporterna till och från Norvik fick bolaget 18 månader på sig att redovisa vilka åtgärder som kan göras för att minska störningarna.

Den fristen har löpt ut. Den 23–24 oktober ska Stockholms hamnars förslag till lösning prövas i Mark- och miljödomstolen.

I utredningen försvarar Stockholms Hamnar etableringen och skriver att störningarna inte uppstår vid själva hamnen – utan längs vägarna. Och vägarna är statens ansvar. Eller kommunernas.

Vägarna till Norvik är ett kapitel för sig. Den stora pulsådern – väg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn – är utbyggd till motorväg nästan hela sträckan. Men en del av hamntrafiken ska söderut, via Södertälje. Och då finns två tvärförbindelser som båda behöver byggas ut. Helst i går.

En rad tunga remissinstanser håller inte med om att Norvikstrafiken bara är väghållarnas huvudvärk. De flesta anser att hamnbolaget ska vara med och betala för bullerskydd och andra åtgärder. Hamnen kan också ta ut avgifter för att styra över gods till trafikslag med mindre miljöpåverkan, anser flera tyckare.

Ett radikalt förslag går ut på att Stockholms hamnar startar en båtpendel från Norvik till Södertälje och vidare in till centrala Stockholm. Gods ska då lastas om till mindre båtar.

Förslaget sätter sökarljuset på hela den stora hamn-rokaden som Stockholm är mitt uppe i. I spåren av klimatdebatten har flera riksdagspartier gått ut hårt med att mer gods måste läggas över på järnväg – men också på sjöfarten. Kustlinjer och inre vattenvägar pekas ut som möjliga alternativ för att minska lastbilstransporterna.

Men förutsätter inte det i så fall att det finns centrala hamnlägen? Alltså containerhantering och oljedepåer som inte ligger många mil från tätorterna där människorna, som ska konsumera varorna, bor?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

EU har godkänt pengastöd för att flytta gods till sjön

Sjöfart. Rederier ska kunna söka pengar för att ta emot gods som annars skulle ha gått på väg. Det står klart efter att EU godkänt ett statligt stöd som fått namnet ekobonus.

Loudden

”Avvecklingen har redan börjat”

Hamn. Johan Castwall, vd i Stockholms Hamnar, utgår från att Loudden kommer att stängas planenligt, den 31 december 2019.

Slaget om hamnarna

Slaget om hamnarna

Hamn. Om bara 18 månader flyttas Stockholms containerhamn till Norvik, sex mil söderut. Samtidigt vill politikerna lägga ner Stockholms båda oljehamnar. Tvärtemot alla politiska visioner kommer flyttkarusellen att leda till ökad lastbilstrafik.

Fall mjukare – bildserie

Så faller du mjukare

Hälsa. Snö. Regn. Is… Halkan är här. Träna balans och styrka, råder judoförbundets Karin Strömqvist Bååthe. Hon är kvinnan som kan få dig på fall – med rätt teknik.

Kultur
Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

Den nya plattformsekonomin
Illustration matbud + Muhammed Waqas

En usel affär

Matbudet. Det här är en historia om ett multinationellt företag som skapat en helt ny marknad i Sverige. Om hur deras mopedburna arbetare jobbar för skitlöner och om en oerfaren nyanländ företagare som lovades vinst, men fick en miljonskuld.

Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.

Plattformarna och facket

Facket. Plattformsjobben är ett nytt fenomen i Sverige. Men det växer. Facket letar fortfarande efter ett sätt att tackla det nya sättet att förmedla jobb.

Uber Eats-väska på moped

Uber undviker frågor om moms

Uber. Företaget känner inte igen sig i bilden av extremt mycket arbetstid och låg förtjänst för matbuden. Angående partnerföretagens skattefusk säger Uber: ”Att betala skatt är inget val”.

Stapeldiagram dödsolyckor på jobbet 2014–2018

Lastbilar tar flest liv på jobbet

Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Årets flygchock

Vad minns du av året som gick?

Årskrönika. Medan Sverige fortfarande väntar på en regering tittar vi tillbaka på det som trots allt hände 2018.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.