Serieskaparen John Backder
Close
John Backderf går också under artistnamnet Derf Backderf. Han har bland annat fått Pulitzer-priset och ett journalistiskt seriepris i Robert F Kennedys namn.
Close

Serieskapare om sopgubbsliv

Kultur. John Backderf är prisbelönt serieskapare. I den svenska debuten Sopigt berättar han om livet som sopgubbe i USA.

Utdrag ur John Backderfs serieroman Sopigt.
Utdrag ur John Backderfs serieroman Sopigt.

John Backderf hoppade av konstskolan som 20-åring och flyttade hem igen, året var 1980. Han bläddrade i tidningen och hittade en annons. ”Miljöförvaltningen söker deltidsarbetare.” John Backderf svarade och redan nästa dag stod han längst bak på sopbilen.

– Jag hade ingen utbildning, ingenting. Jag hade inget körkort för lastbil, det är tokigt, men jag körde. Jag tror inte de skulle göra så i dag, säger John Backderf.

Större delen av handlingen i Sopigt är påhittad. Men allt som händer just på sopbilen har hänt på riktigt. De har kört på elledningar, ramlat av i farten och fått bajs på sig.

– Gud, det var som om vi var tre personer från en komedi som plockade upp sopor. Varje dag var så nära total katastrof. Om allmänheten haft en aning om vad som hände hade vi alla fått sparken.

Roligt i backspegeln

Många av situationerna i boken är roliga att se, men var det roligt när det hände?

– När vi var täckta av skit försökte vi bara ta oss genom arbetsdagen. Men när vi tittade tillbaka på det som hände såg vi att det var roligt.

John Backderf bor i Cleveland, Ohio i USA, och växte upp en bit därifrån i Richmond. Området han bor i ligger sydöst om Detroit och nordväst om Youngstown. Två städer som symboliserar den brustna amerikanska drömmen. I den första staden var det jobben i bilindustrin som blev färre och sämre, i den andra var det stålverken som tömdes och nu rostar bort. John Backderf har jobbat i två branscher som gått åt varsitt håll. Sopbranschen blomstrar, men de tidningar han gjort seriestrippar för försvinner en efter en.

– Det är deprimerande. Finns det inga tidningar i de små städerna kan korrupta politiker göra vad de vill.

I Richmond står soptunnor fortfarande vid vägkanten, de som hämtar avfallet måste än i dag lyfta upp dem för hand.

– Det är ett hårt jobb. Jag har ett inramat foto av sopbilen ovanför mitt ritbord hemma. Det är en påminnelse om att jag måste teckna och skriva, annars kommer jag stå där, längst bak på den där jävla bilen, säger han.

– Jag ramlade av flera gånger, det är ett av de farligaste jobben i USA. Jag var ung då och tänkte inte på det, men när jag tittar tillbaka förstår jag inte att det fick vara så.

Fyra dollar i timmen

Omslag till serieboken soligtVi träffas i ett rum hos Johan Backderfs svenska förlag i centrala Stockholm, där han är för att lansera boken och besöka en seriefestival. Han sitter mest still och tittar ner i bordet. När han ska byta sittställning knakar stolen till, det låter som om den vilken sekund som helst ska falla i bitar.

– Jävla skräp. Det är på grund av att det tillverkas så mycket dåliga saker som vi har så mycket sopor, säger han.

När John Backderf jobbade som sopgubbe hade han minimilön, då under fyra dollar i timmen.

– Vissa har fortfarande väldigt låga löner. Andra, som de i New York, har kollektivavtal och bra lön. Det är fortfarande ett skitjobb så de förtjänar att tjäna bra.

Ett år på sopbilen var tillräckligt för att John Backderf skulle söka sig tillbaka till skolbänken. Han pluggade till journalist och blev sedan serietecknare.

– Jag använder samma verktygslåda som jag fick där. Jag börjar alltid med att läsa på och se till att ha alla fakta och referenser innan jag berättar min historia.

I Sopigt får läsaren se livet från baksidan av en sopbil, men med på rutten finns också historien om en liten stad i USA.

– Jag gillar att berätta om vanliga människor som gör vanliga saker. Det finns så mycket att säga. Vissa gillar att berätta om höjdarna, jag gillar att berätta om de andra. Att prata om sopor och livet i en småstad, det är historier som inte är så vanliga, säger John Backderf.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Jesse Eisenbergs rollfigur Columbus tampas med mordiska zombier i skräckkomedin Zombieland från 2009. Foto: IMDB/©Columbia/Tristar

Skräck i pandemins tid

Rädslor. Vad kan skräcken lära oss när hela vår tillvaro präglas av ett osynligt hot som sprider sig till världens alla hörn? Skräckförfattaren Madeleine Bäck tror att den får oss att tänka klarare genom att vi lär oss att förstå vår rädsla.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Hallå där!
Gustaf Järsberg

Gustaf Järsberg

… som pluggat arbetsmiljö på Linnéuniversitetet och som tentamensuppgift har skrivit en praktisk guide om hur ett arbetsplatsbesök går till.

Månadens medlem
Nina och Mikael Arnewing

Drömmen om båtlivet

Båtägare. Han gick till sjöss som 16-åring. Hon kallar sig landkrabba. Och, ärligt talat: Mikael och Nina Arnewing är än så länge mest bryggseglare i sin 34 fot långa motorbåt.

Högt upp i Näringslivets hus. Marcus Dahlsten efterträdde förra året Mattias Dahl som vd för Transportföretagen, Transports mesta motpart.

Ny arbetsgivargeneral i coronakrisens tid

10 frågor. Intensiv, spännande och splittrad. Så sammanfattar Marcus Dahlsten första tiden som vd för Transportföretagen. Och hoppas få vara med vid förhandlingsbordet i höst.

Genom företaget Tochal taxi i Borås fick iraniern Davood Barmaki arbetstillstånd i Sverige. ”Jag blev utnyttjad och lurad på lön”, säger Barmaki som till slut kontaktade Transport för att få hjälp.

Lurad på lön i fem år

Migrantarbetare. Davood Barmaki flydde undan regimen i Iran och fick jobb på ett taxiföretag i Borås. I flera år fick han bo i en skrubb på kontoret, utan riktig lön och med allmosor från chaufförerna.

Månadens avdelning
”Det var lite nervöst först när kameran slogs på … men sedan har vi haft väldigt roligt under inspelningarna”, säger Johan Molin, avdelningsordförande och huvudrollsinnehavare.

32:an ger facklig info på Youtube

Fackliga filmer. När medlemmarna inte kan komma till facket får facket komma till medlemmarna. Åtminstone till medlemmarnas telefonskärmar. Transports avdelning i mellersta Norrland jobbar med film när den yttre verksamheten har bromsats.

Hallå där!

Kivan Kaivanipour

… som jobbar på försäkringsbolaget Svedea där det kostar mer för en bilist som orsakar olyckor vid vägarbeten och bärgning.

LO-ekpnom Håkan Hellstrand

Ekonomisk tvärnit

6 frågor. Efter flera år på högvarv hade Sveriges ekonomi börjat svalna. Nu har den tvärbromsat ihop med övriga världsekonomin, som en följd av pandemin. Håkan Hellstrand är LO-ekonom.

Månadens medlem
Jessika Rick i hagen med hela ligan, från vänster Oboy, Dejlig och Imbra.

”Fuxligan” ger Jessika energi

Hästkrafter. Hästarna är hennes drivkraft. De hjälper henne att överleva i tuffa tider. Men samtidigt när hon en hatkärlek till lastbilar, Jessika Rick som dock kör tunga bilar allt mer sällan.

Kultur
”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Maick Jespersen, UPD Sturup

Facklig kamp i motvind på UPS-terminal

Arbetsmiljö. Kyla och drag. Brister i brandskyddet. Stress och tunga manuella lyft. Både facket och Arbetsmiljöverket kräver åtgärder. I stället har paketjätten UPS kortat ner arbetspassen. Terminalarna som fått sänkt lön vänder sig nu mot de egna skyddsombuden.

Ekonomi i kristider
Illustration till Snabbkoll om ekonomi i kristider.

5 tips när pengarna tryter

Snabbkoll. Uppsagd? Permitterad? Oändliga sjuk- och vab-dagar? Många får lönespecifikationer som är tunnare än vanligt. Här är några tips som kan hjälpa ekonomin att gå runt.