Serieskaparen John Backder
Close
John Backderf går också under artistnamnet Derf Backderf. Han har bland annat fått Pulitzer-priset och ett journalistiskt seriepris i Robert F Kennedys namn.
Close

Serieskapare om sopgubbsliv

Kultur. John Backderf är prisbelönt serieskapare. I den svenska debuten Sopigt berättar han om livet som sopgubbe i USA.

Utdrag ur John Backderfs serieroman Sopigt.
Utdrag ur John Backderfs serieroman Sopigt.

John Backderf hoppade av konstskolan som 20-åring och flyttade hem igen, året var 1980. Han bläddrade i tidningen och hittade en annons. ”Miljöförvaltningen söker deltidsarbetare.” John Backderf svarade och redan nästa dag stod han längst bak på sopbilen.

– Jag hade ingen utbildning, ingenting. Jag hade inget körkort för lastbil, det är tokigt, men jag körde. Jag tror inte de skulle göra så i dag, säger John Backderf.

Större delen av handlingen i Sopigt är påhittad. Men allt som händer just på sopbilen har hänt på riktigt. De har kört på elledningar, ramlat av i farten och fått bajs på sig.

– Gud, det var som om vi var tre personer från en komedi som plockade upp sopor. Varje dag var så nära total katastrof. Om allmänheten haft en aning om vad som hände hade vi alla fått sparken.

Roligt i backspegeln

Många av situationerna i boken är roliga att se, men var det roligt när det hände?

– När vi var täckta av skit försökte vi bara ta oss genom arbetsdagen. Men när vi tittade tillbaka på det som hände såg vi att det var roligt.

John Backderf bor i Cleveland, Ohio i USA, och växte upp en bit därifrån i Richmond. Området han bor i ligger sydöst om Detroit och nordväst om Youngstown. Två städer som symboliserar den brustna amerikanska drömmen. I den första staden var det jobben i bilindustrin som blev färre och sämre, i den andra var det stålverken som tömdes och nu rostar bort. John Backderf har jobbat i två branscher som gått åt varsitt håll. Sopbranschen blomstrar, men de tidningar han gjort seriestrippar för försvinner en efter en.

– Det är deprimerande. Finns det inga tidningar i de små städerna kan korrupta politiker göra vad de vill.

I Richmond står soptunnor fortfarande vid vägkanten, de som hämtar avfallet måste än i dag lyfta upp dem för hand.

– Det är ett hårt jobb. Jag har ett inramat foto av sopbilen ovanför mitt ritbord hemma. Det är en påminnelse om att jag måste teckna och skriva, annars kommer jag stå där, längst bak på den där jävla bilen, säger han.

– Jag ramlade av flera gånger, det är ett av de farligaste jobben i USA. Jag var ung då och tänkte inte på det, men när jag tittar tillbaka förstår jag inte att det fick vara så.

Fyra dollar i timmen

Omslag till serieboken soligtVi träffas i ett rum hos Johan Backderfs svenska förlag i centrala Stockholm, där han är för att lansera boken och besöka en seriefestival. Han sitter mest still och tittar ner i bordet. När han ska byta sittställning knakar stolen till, det låter som om den vilken sekund som helst ska falla i bitar.

– Jävla skräp. Det är på grund av att det tillverkas så mycket dåliga saker som vi har så mycket sopor, säger han.

När John Backderf jobbade som sopgubbe hade han minimilön, då under fyra dollar i timmen.

– Vissa har fortfarande väldigt låga löner. Andra, som de i New York, har kollektivavtal och bra lön. Det är fortfarande ett skitjobb så de förtjänar att tjäna bra.

Ett år på sopbilen var tillräckligt för att John Backderf skulle söka sig tillbaka till skolbänken. Han pluggade till journalist och blev sedan serietecknare.

– Jag använder samma verktygslåda som jag fick där. Jag börjar alltid med att läsa på och se till att ha alla fakta och referenser innan jag berättar min historia.

I Sopigt får läsaren se livet från baksidan av en sopbil, men med på rutten finns också historien om en liten stad i USA.

– Jag gillar att berätta om vanliga människor som gör vanliga saker. Det finns så mycket att säga. Vissa gillar att berätta om höjdarna, jag gillar att berätta om de andra. Att prata om sopor och livet i en småstad, det är historier som inte är så vanliga, säger John Backderf.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

"Tröst" av Sven Lundqvist

”Vi män ska tåla mer”

Nya mansrollen. Vem är du i omklädningsrummet och vem bland kvinnor? När väcks beskyddarinstinkten? Gillar du att kramas? Vi samlade en grupp transportmän – och en tidigare man på väg att bli kvinna – för att diskutera manlighet.

David Ericsson

Vredens druvor

Davids krönika. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.

Hans Envall

Ta hand om dina leder!

Hälsa. Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.

Kultur
Illustration till dikten Petrodollaz av Kristoffer Cras

Petrodollaz

Dikt. Författaren Kristoffer Cras skrev den här texten om ett minne från när han jobbade på lager.

Transportarbetaren granskar
Cirkeldiagram räddade pengar

Miljonerna ni nästan missade

Försäkringspengar. Få vill tänka på att försäkringarna behövs. Och många vet inte sin rätt när något händer. Utan LO:s uppsökande arbete hade nästan en miljard kronor frusit inne förra året – en tiondel av ersättningen från avtalsförsäkringarna som totalt betalades ut 2018.

Toril Lines

”Försäkringar var det sista jag tänkte på”

Försäkringspengar. En slump gjorde att Toril Lines fick den ersättning hon hade rätt till. Som sjukskriven råkade hon möta en gammal arbetskamrat, Transports försäkringsinformatör Olivera Pobra. Det ledde till att Toril både fick ut från sjukförsäkring och ett större engångsbelopp.

Månadens medlem
Linda Walltin Gavell med sina två schäfrar.

”Mäktig känsla att släppa lös 40 kilo hund i full fart”

Schäferfrälst. Näe, inte vill man möta Crut eller Faxa utan matte. Men Linda Walltin Gavell lovar att de bara biter när de blir tillsagda. Sporten går ut på att hon alltid kan kontrollera krafterna hos sina hundar. – Det är en mäktig känsla att släppa lös 40 kilo hund i full fart, i fullt angrepp.

Hallå där!

Hertha Larsson

… 97 år, som poddar om livet som kvinna förr.

Månadens klubb
Göteborgs bussklubb

”Vi lyssnar ute på fältet”

Göteborgs bussklubb. En lätt sorg svävar över fackklubben på Göteborgs Buss. Mäster-medlemsrekryteraren Abbas har gått i pension och dragit till Spanien. Men klubben kan räkna in en rad framgångar, en ny styrelse är på plats och tar nya tag.