Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao
Close
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao.
Close
Kultur

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Bokomslag: Drömmen om ett bättre livFörsta gången Lennart Johnsson stötte på det helvete vissa migrantarbetare lever i var som ny journalist på Expressen i början av 1970-talet. Han fick följa med en ombudsman för Sjöfolksförbundet ombord på ett fartyg i Göteborgs hamn. Chockade upptäckte de att tre östafrikanska män var fastkedjade längst ner i båten.

Händelsen väckte nyfikenhet och engagemang, som ledde Johnsson ut på många resor som journalist. Resorna gick ofta till Asien och Filippinerna för att följa de många filippinska sjömännen på båtar som ofta förtöjer i svenska hamnar. Många av historierna i Drömmen om ett bättre liv är på ett eller annat sätt kopplade till Filippinerna. Mer än tio miljoner filipiner är migrantarbetare och finns i hela världen. Många jobbar som hushållerskor. Andra hade lurats bort från sina hem för att säljas till män.

– Det jobbigaste med boken var när vi träffade traffickingoffer i Manila, de hade fasansfulla historier att berätta, säger Lennart Johnsson.

Mitt i allt jobbigt fanns drömmar om ett bättre liv.

– Vi var i ett kyffe i ett höghus på sju våningar. Där bodde 16 tjejer och någon kille på 40 kvadrat. Två tjejer jobbade som hushållsarbetare och började tycka om varandra. De skapade sitt eget lilla rum med ett skynke. De berättade för oss om sina drömmar om ett litet jordbruk i södra Filippinerna.

Drömmen om ett bättre liv är en bit över 200 sidor, och författaren och fotografen har delat på sidorna. Bilderna får säga lika mycket som texterna.

– Man skärper sig som skribent när man jobbar med en av Sveriges bästa fotografer, säger Lennart Johnsson.

Många av människorna som läsaren möter i boken lever långt från sina familjer. Har de tur får de träffas en gång om året. Mycket är tufft men berättarna bakom boken har försökt visa en gnutta hopp.

– I en värld av Trump och Putin är det lätt att vara pessimistisk. Men en av de viktigaste motkrafterna är facken och deras internationella arbete. Det är imponerande när man är i Hongkong eller södra Filippinerna och träffar fackliga aktivister som engagerar sig och ockuperar arbetsgivaren. Facken är små där, men blir större. Och människorna som jag följt under många år har blivit mer medvetna, säger Johnsson.

Drömmen om ett bättre liv är den första av tre böcker om migrantarbetare. Nästa år reser Johnsson och Lindberg till östra Afrika för att påbörja arbetet med den andra bok. Den tredje boken ska handla om migrantarbetare i Sydamerika.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

”Ring Skatteverket om du har frågor om vår verksamhet”

Flyttarbete. I Stockholm har minst elva flyttföretag begärt att få anställa arbetskraft utanför EU. Ett bolag sticker ut. Företaget bedriver en omfattande verksamhet under namnet Orkarinte.se, men saknar F-skatt och betalar inga arbetsgivaravgifter. Flyttbilarna är skrivna på privatpersoner eller andra firmor.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.