Grafik skyddsombud
Close
Källa: Transportarbetareförbundet Skyddsombudens årsrapport, sammanställning Gustaf Järsberg 2019.
Close
Granskning: Skyddsombud

Hotade i livsviktigt uppdrag

Transport. Alla säger att de behövs och att deras insatser räddar liv. Men mer än vart fjärde skyddsombud har blivit hindrad i sitt uppdrag och än fler upplever att de inte får den tid de behöver, visar en rapport från Transportarbetareförbundet.

Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig.
Transports arbetsmiljöexperter. Gustaf Järsberg, arbetsmiljösamordnare, och Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman, har sammanställt skyddsombudens årsrapport. Foto: Lilly Hallberg

 

Transport: ”Vet hut arbetsgivare!”

Skyddsombudens årsrapport speglar ett allt hårdare klimat.

– Det är slående att så många hindras i uppdraget och har problem ute på arbetsplatserna, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.

Tillsammans med Gustaf Järsberg, central arbetsmiljösamordnare hos Transportarbetareförbundet, analyserar Martin Miljeteig årsrapporten. Och i enkätsvaren från skyddsombuden framkommer en bitvis mycket mörk bild. Så många som en tredjedel kan inte rakt av svara nej på frågan om de hindras av arbetsgivaren.

– I en så viktig fråga, som att ingen ska dö eller skadas på grund av arbetet, torde det finnas en samsyn. Men fortfarande har många arbetsgivare svårt att leva upp till lagar och förordningar. Bättring, arbetsgivare! säger Martin Miljeteig.

Problemen finns på alla nivåer. Såväl lokala som regionala skyddsombud och huvudskyddsombud har erfarenhet av att deras uppdrag försvåras eller omöjliggörs på olika vis. Ofta handlar det om organisatoriskt hindrande.

– Det kan vara så att ett skyddsombud med nattarbete gång på gång blir kallad till möten som lagts tidigt på morgonen, efter att ha jobbat natt. Det trots att arbetsgivaren ska anpassa tiderna. Vi ser mer och mer av sådant, säger Gustaf Järsberg, som sammanställt rapporten.

För första gången har ­skyddsombuden lämnat svaren digitalt. Siffrorna är från 2018. Transport har närmare 1 200 skyddsombud. Då det ingår i uppdraget som skyddsombud att svara är svarsfrekvensen i teorin hundraprocentig. Bortfallet beror på att vissa är helt nya som skyddsombud eller inte aktiva av olika anledningar.

– Det är jättemånga som svarat och vi går igenom vartenda svar noga. Det är viktigt för att se hur vi ska kunna stödja arbetet. Vi jobbar nu för att kunna genomföra ett projekt som ska stärka skyddsombuden lokalt, säger Martin Miljeteig.

Både han och Gustaf Järsberg har själva erfarenhet som lokala skyddsombud.

– Det är absolut bästa uppdraget! Det är vår uppfattning att alla är med och räddar liv, och har verklig möjlighet att påverka arbetsmiljön – och vara en enormt bra samarbetspartner för arbetsgivaren!

Båda har dock upplevt att det i praktiken inte alltid fungerat så bra med samarbetet:

– Min chef slutade svara när jag ringde. Han tänkte väl att det var något jobbigt som krävde åtgärd … säger Gustaf Järsberg, som också haft kontakt med många tacksamma arbetsgivare och fått höra att han är ”en HR-resurs som jag inte behöver betala”.

Martin Miljeteig betonar att de bra arbetsgivarna vinnlägger sig om ett gott samarbete med skyddsombuden, förstår värdet av samarbete i sakfrågor.

– Det är också en framgångsfaktor för den svenska modellen, säger Gustaf Järsberg.

I flera fall som Transportarbetaren uppmärksammat under hösten har skyddsombud trakasserats. I ett par aktuella fall är tidssambandet starkt: Direkt efter att skyddsombuden påtalat brister i arbetsmiljön har arbetsgivaren straffat dem på olika vis.

Skyddsombudet Patrick Hörstam, stuveriarbetare i Södertälje hamn, får sparken fredagen den 25 oktober efter åratal av arbetsmiljötvister mellan Transport och det kommunala hamnbolaget.

Motiveringarna till avskedet är svepande, enligt facket. Skyddsombudet, tillika klubbordföranden, pekas bland annat ut som illojal och för att ha uppmanat arbetskamrater att inte skriva upp sig som villiga för övertidsarbete. Transports hamnavdelning har begärt förhandlingar och kommer att kräva att avskedet dras tillbaka.

Skyddsombuden Jimmy Nilsson och Kenneth Fransson krävde säkerhet på bilar med dubbla lastplan och bättre arbetsmiljö. Arbetsgivaren, Tommy Nordberghs åkeri, svarade med omplaceringar, skriftliga varningar, påtvingade hälsokontroller och hot – åtgärder som startade efter att skyddsombuden lagt en så kallad 6:6a-anmälan i augusti. Skyddsombuden ser det som att de straffas för sitt fackliga arbete. I oktober kallade Transport åkeriet till central förhandling.

De centralt arbetsmiljöansvariga hos Transport ser inte dessa fall som unika. Tvärtom att det handlar om ett mörkertal. Hur stort är svårt att säga.

– Men de svåra fallen, allvarlighetsgraden, har ökat på senare år, säger Martin Miljeteig.

Varför har det blivit så?

– Det är många faktorer som spelar in. Konkurrensen i vissa branscher har hårdnat och arbetsmiljön får stå tillbaka.

Attityden har också generellt förändrats till arbetsmiljöarbetets nackdel i globaliseringens tid, enligt Gustaf Järsberg:

– Det finns en påverkan utifrån, ett annat koncept på hur det ska fungera – arbetsgivaren bestämmer. Sedan kan de anställda få komma med synpunkter.

– I Sverige har vi samverkan. Det innebär att arbeta tillsammans, inte att en part gör jobbet och att den andra kan få ha synpunkter.

Liksom den centrala arbetsmiljöombudsmannen är han övertygad om att facket är bäst då det gäller att utse skyddsombud. Både för att kunna ge nödvändigt stöd till dem som utses och organisatoriskt. Dels säkerställs det i demokratiska val, dels är det kopplat till förtroendemannalagen.

Att facket behåller sin lagliga rätt att utse ombuden är centralt i dessa tider, menar Transports centrala arbetsmiljö­ansvariga. De har sett en ökning av så kallade falska skyddsombud, som är ensidigt utsedda av arbetsgivaren  – personer som dyker upp på kurser utan det nödvändiga papper som visar att de är utsedda genom val och därmed har mandat av avdelningen.

– Allt arbetsmiljöarbete bygger på att vi ska samverka och i stort fungerar det. Det sker misstag och det förekommer övertramp, från båda parter. Men på det hela taget går det bra – jag ser inte att den svenska modellen på något vis skulle vara hotad, säger Alf Berglund, arbets­miljöexpert hos Transportföretagen, en av Transports viktigaste motparter.

Har facket för mycket makt i arbetsmiljöfrågor?

– Nja, hm, jag vet inte… Om man talar om det i den meningen att facket ensidigt förfogar över rätten att utse skyddsombud kan det ju bli ett konstigt förhållande – en maktförskjutning – för arbetsgivaren, som vill ha någon för arbetsmiljöuppdraget. Den vanligaste situationen i sådana fall är att ingen av Transports medlemmar vill ta uppdraget.

Om företaget då har andra anställda som är villiga att ta på sig uppdraget innebär det att de blir så kallade falska skyddsombud, påpekar Alf Berglund. Han tycker annars att det mångåriga samarbetet för utbildningen av skyddsombud fungerar väl i Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya). Transport håller i utbildningarna och kursutvärderingarna från deltagarna är genomgående positiva.

Så många som 40 procent av skydds­ombuden har i Transports enkät svarat att de inte alltid får den tid de behöver av arbetsgivaren för sitt uppdrag.

Hur tidskrävande uppdraget är varierar självklart, både beroende på arbetsplats och omständigheter, som att ett skyddsombud vissa år exempelvis deltar i flera omfattande utredningar av olyckor. Det kan ha påverkat svaren, enligt Gustaf Järsberg: Många skyddsombud upplever att det tar tid från det vanliga arbetet och att det drabbar kollegor. Men tidsbrist är sällan orsaken till att skyddsombud blir hindrade i sitt uppdrag. Vanligast är i stället att de utesluts när skyddsronder eller riskbedömningar görs.

– Och tiden borde inte vara ett problem. Ett skyddsombud ska få den tid som behövs för uppdraget. Det står i arbetsmiljölagen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Pandemin gör att Transport ställer in fackliga utbildningar

Transport. Med anledning av coronapandemin ställer Transport in alla fackliga studier under hösten. Beslutet gäller kurser på både lokal och central nivå där deltagarna träffas i ”fysisk” form. Samtidigt fortsätter förbundet med en restriktiv linje för möten och besök. Anställda som kan, uppmanas att jobba hemifrån.

Transportarbetarens logga

ILO-konvention utreds

Arbetsmiljö. Regeringen låter en särskild utredare titta på om Sverige kan skriva under FN-organet ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet.

Tommy Wreeth kräver Vattenfall på förklaring

Facket. Andreas Ehms avstängning från statligt ägda kärnkraftverket Ringhals engagerar Transports högsta ledning som nu kräver svar från Vattenfall.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Genom företaget Tochal taxi i Borås fick iraniern Davood Barmaki arbetstillstånd i Sverige. ”Jag blev utnyttjad och lurad på lön”, säger Barmaki som till slut kontaktade Transport för att få hjälp.

Lurad på lön i fem år

Migrantarbetare. Davood Barmaki flydde undan regimen i Iran och fick jobb på ett taxiföretag i Borås. I flera år fick han bo i en skrubb på kontoret, utan riktig lön och med allmosor från chaufförerna.

Maick Jespersen, UPD Sturup

Facklig kamp i motvind på UPS-terminal

Arbetsmiljö. Kyla och drag. Brister i brandskyddet. Stress och tunga manuella lyft. Både facket och Arbetsmiljöverket kräver åtgärder. I stället har paketjätten UPS kortat ner arbetspassen. Terminalarna som fått sänkt lön vänder sig nu mot de egna skyddsombuden.

Ekonomi i kristider
Illustration till Snabbkoll om ekonomi i kristider.

5 tips när pengarna tryter

Snabbkoll. Uppsagd? Permitterad? Oändliga sjuk- och vab-dagar? Många får lönespecifikationer som är tunnare än vanligt. Här är några tips som kan hjälpa ekonomin att gå runt.