Är du med i facket? Transportarbetarens Vendela Engström, Lilly Hallberg och två reportrar till frågade alla chaufförer de hann med under en dag i Ödeshög.
Close
Är du med i facket? Transportarbetarens Vendela Engström, Lilly Hallberg och två reportrar till frågade alla chaufförer de hann med under en dag i Ödeshög.
Close
Fackets framtid

Hej chaufför! Är du med i facket?

Enkät. Facket är inte alltid så bra (eller billigt) att man själv vill gå med. Men det behövs. Det stod klart när vi snackade om facket och framtiden med så många chaufförer vi hann under en oktoberdag på Rastas parkering i Ödeshög.

Dana Lieftink
Foto: Jan Lindkvist

Dana Lieftink, 25,
Ljungby:

– Nej, jag har inte fått frågan om att bli medlem under de två år som jag har bott och jobbat i Sverige. Hemma i Holland körde jag för min pappa så då var jag inte heller med.

 

 

 

 

 

 

 

Zdravko Zec
Foto: Lilly Hallberg

Zdravko Zec, 52,
Ödeshög:

– Nej, Jag vet ingenting om facket men tycker det verkar dyrt.

 

 

 

 

Pentti Lindén
Foto: Lilly Hallberg

Pentti Lindén, 63,
Åbo i Finland:

– Ja, det har bara blivit så att jag är med i facket. Jag gick med i finska Bil- och transportbranschens arbetarförbund (AKT) när jag började köra lastbil för 40 år sedan. I dag kör jag sträckan Åbo till Helsingborg. Jag och Timo, som kör mellan Finland och Malmö, möts upp i Ödeshög nästan varannan dag för att äta lunch.

 

 

Timo Jaurramå
Foto: Lilly Hallberg

Timo Jaurramå, 32,
Björneborg i Finland:

– Ja, jag är med i finska transportfacket AKT som skydd mot arbetslöshet. Jag tycker att facket funkar bra som det gör i dag.

 

 

 

 

Patric Johansson
Foto: Lilly Hallberg

Patric Johansson, 33,
Skänninge:

– Ja, jag är med än så länge. Jag har försökt gå ur eftersom att jag inte fick hjälp när jag behövde för några år sen. Där jag jobbar nu fungerar allt bra och vi har en fackklubb. Jag tycker att facket är viktigt, utan facket skulle allt fallera. Och jag skulle uppskatta om Transport stödde att arbetsgivaren får alkotesta förare.

 

 

Henning Kothe
Foto: Lilly Hallberg

Henning Kothe, 30,
Borlänge:

– Nej, jag jobbar på ett litet åkeri med fyra, fem anställda. Det skulle kännas konstigt att blanda in en tredje part i ett samtal eller förhandling med chefen. Jag har bra arbetsvillkor och en bra chef och vet inte vilka fördelar jag skulle få genom att gå med. Men jag tycker att facket kan bli bättre på att nå ut till dem som kör. Exempelvis bygga upp en paviljong med infomaterial på ställen där lastbilar stannar, som här i Ödeshög.

 

 

Patrik Sahakangas
Foto: Lilly Hallberg

Patrik Sahakangas, 47,
Hallstahammar:

– Nej, jag gick ur 1998. Transport ville sänka min lön eftersom att jag låg högre i lön än alla andra. Är det någon som vill ha hjälp, så hjälper de inte. Kollektivavtalets framtid ser mörk ut med så här låga löner.

 

 

 

Harry Ljunggren
Foto: Jan Lindkvist

Harry Ljunggren, 63,
Helsingborg:

– Nej, jag är F-skattare och tidigare hade jag åkeri med över 70 anställda. I början hade jag några duster med Lasse Lindgren, men sedan har jag aldrig haft problem med facket. Lindgren var en bra Transportordförande som såg hela bilden. Tyvärr har facket alldeles för liten betydelse i dag.

 

 

Thomas Nilsson
Foto: Jan Lindkvist

Thomas Nilsson, 58,
Sjöbo:

– Näe, jag är snart pensionär och har aldrig varit med i facket. Bara a-kassan. En gång förhandlade jag med Transport om att gå med … men vi kom inte överens om medlemsavgiften. Det är bra att facket finns, men jag tror att avgiften är avgörande för många som inte är med. Vi är tre chaufförer på åkeriet och jag tror att de andra är medlemmar. Vi har aldrig snackat om facket.

 

 

Kjell Ek
Foto: Jan Lindkvist

Kjell Ek,
61 år:

– Nej! Facket har spelat ut sin roll. Jag har inget förtroende kvar för Transport, vad har det för betydelse om man är sverigedemokrat eller socialdemokrat? Facket borde städa upp här hemma och få rätt på problemet med utländska chaufförer som inte jobbar på lika villkor som vi.

 

 

Emil Andersson
Foto: Vendela Engström

Emil Andersson, 40,
Linköping:

– Ja, jag är med i facket. Det innebär trygghet om det skulle bli problem på jobbet och det är bra försäkringsvillkor. Jag har inte behövt vända mig till facket, har haft bra arbetsgivare, men tycker att det är viktigt att någon kan föra ens talan om det skulle vara något.

– Att färre går med i facket tror jag mycket beror på att man tycker att det är dyrt och att det räcker att vara med i a-kassan, som facket ju tidigare hade hand om.

 

 

Nickolas Hansen
Foto: Vendela Engström

Nickolas Hansen, 26,
Klippan:

– Nej. Det är inget som är intressant för mig. Och jag vet heller inget som skulle få mig intresserad. Det känns tryggt ändå, det finns gott om jobb.

 

 

 

 

Johan Nilsson
Foto: Vendela Engström

Johan Nilsson, 47,
Uddevalla:

– Nej. Det kändes som världens dyraste tidningsprenumeration mest. Har heller aldrig blivit kontaktad av någon från facket.

 

 

 

Gabriel Krook
Foto: Vendela Engström

Gabriel Krook, 23,
Kungälv:

– Nej. Vet faktiskt inte varför, det har bara inte blivit så. För farsan, som kör kranbil, är det självklart. Han är med i facket och väldigt insatt.

 

 

 

 

Sten Nielsen, med lagervaror i lasten, tankar i Ödeshög. Foto: Vendela Engström

Sten Nielsen, 61,
Motala:

– Nej, jag är bara med i a-kassan. Jag har inte råd. Jag var arbetslös under en period och gick ur sedan. Facket borde kämpa mer, som de gjorde tidigare. Tycker att Transport skulle ta upp frågan om parkeringar – det borde finnas fler. Det är viktigt för chaufförer.

 

 

Göran Kristansson
Foto: Vendela Engström

Göran Kristiansson, 61,
Stenungssund:

– Nej, jag har inte behövt det. Jag har haft bra arbetsgivare.

 

 

 

 

Daniel Torstensson
Foto: Vendela Engström

Daniel Torstensson, 28,
Billinge:

– Nej. Jag har inte behövt. Jag har det bra på jobbet.

– Jag har aldrig haft kontakt med facket, det är ingen som har kontaktat mig i något sammanhang. Vi är runt 50 pers på jobbet, och jag har ingen aning om ifall det finns någon fackklubb.

– Men lite är det som att jag glidit fram på en räkmacka. Jag får ju del av det facket har förhandlat fram, alla förmåner, tack vare kollektivavtal. Kanske borde jag vara med …?

 

 

Patrik Bredberg
Foto: Vendela Enghström

Patrik Bredberg, 46,
Norrköping:

– Ja. Det har jag varit sedan jag började som chaufför.

– Har själv aldrig utnyttjat facket för att det varit problem, det har jag inte behövt. Men jag ser ändå att det är viktigt att många är med, för att inte ge arbetsgivaren all makt. Att färre är med i facket i dag än när jag började jobba tror jag handlar om att facket jobbade på ett annat sätt och var starkare då. Det var ett annat sätt att tänka överlag, handlade mer om kollektiv och mindre om att sköta sig själv och skita i andra.

 

 

Pontus Schyll
Foto: Vendela Engström

Pontus Schyll, 28,
Norrköping:

– Nej. Det har bara inte blivit så hittills, handlar kanske om ålder och att jag arbetat på mindre firmor där facket inte varit så synligt. Det har inte varit aktuellt, tror att en äldre generation är mer skolade i att man ska vara med.

 

 

 

Jonas Ståhl
Foto: Vendela Engström

Jonas Ståhl, 46,
Uddevalla:

– Nej. Jag är med i a-kassan bara.

– Jag vet att det finns bra försäkringar genom facket och andra fördelar, men det är inget som varit aktuellt. Det finns annat att diskutera på jobbet. Vi är runt 150 personer men jag är osäker på om det finns någon fackklubb, tror att det rann ut i sanden när han som var ordförande slutade.

 

 

Ulf Jensen
Ulf Jensen är med i facket, men tycker att avgiften är för hög. Foto: Lena Blomquist

Ulf Jensen, 46,
Avesta:

– Ja, jag har varit med i fack och a-kassa i 30 år. Vi har en fackklubb på åkeriet. Fast det är för dyrt, 500 kronor är mycket. Under alla år har jag aldrig utnyttjat någon facklig förmån.

Om Transport ska sänka avgiften, vad bör förbundet dra ner på?

– Svårt att säga. Sälj LO-borgen!

Fast den äger inte Transport, något annat?

– Ett förbundskontor med lägre hyra kanske …

Vad är viktigaste frågan för facket?

– Jag är inte riktigt insatt i vilka frågor man driver i dag. Jag kan tänka att facket har spelar ut sin roll. Fast, nej, det behövs på sätt och vis. Annars gör arbetsgivarna precis som de vill. Det var skillnad när fack och a-kassa hörde ihop. Då var det mer självklart att gå med.

 

 

Peter Gydevik
Foto: Lena Blomquist

Peter Gydevik, 50,
Jönköping:

– Nej, jag är åkare. Det är mycket skitsnack om facket vid rastplatsernas fikabord. Men det jag hör i andra sammanhang är att facket faktiskt ställer upp för sina medlemmar.

– Det finns ju viktiga frågor för Transport att driva. Att få upp chaufförslönerna är en. Ett annat stort problem är vilka som numera bemannar svenska lastbilar.
Allt oftare är det ju inte svenska förare.

 

 

Pier Järve
Foto: Lena Blomquist

Pier Järve, 49,
Nyköping:

– Nej. Jag gick ur för tio år sedan. Jag fick inte den hjälp jag behövde från facket när åkeriet gick i konkurs.

– Lyssna mer på oss chaufförer om fler ska gå med. Och sänk fackföreningsavgiften. Runt 300 kronor vore en rimlig nivå för att locka fler. Facket borde driva frågor som vår arbetsmiljö. Vägarna blir sämre och sämre.

 

 

Jesper Andersson
Foto: Lena Blomquist

Jesper Andersson, 20,
Vårgårda:

– Nej, jag gick nyligen ut transportgymnasiet och har aldrig blivit tillfrågad om att gå med. Jag kanske skulle gå med om jag började jobba någonstans där det är sämre. Där jag är nu funkar allt väldigt bra.

 

 

Börje Stenberg
Foto: Lena Blomquist

Börje Stenberg, 48,
Eskilstuna och Åland:

– Nej. Jag är ålänning, jobbar på ett svenskt åkeri och var tidigare med i finländska transportfacket, AKT. Det känns väldigt onödigt med facket i dag när chaufförsbristen är så hög.

– Jag har egentligen ingen koll alls på vad Transport gör. Vi är ett litet åkeri med fyra anställda och vi snackar inte om facket. Fast visst är det bra att det finns.

 

 

Simon Ramevik
Dagens rätt i Ödeshög, och Simon Ramvik försöker komma ihåg om han var med i facket under skoltiden. Foto: Lena Blomquist

Simon Ramevik, 22,
Boxholm:

– Nej, jag var kanske med under skoltiden. Vi fick nog information om facket i skolan, fast jag var så ung då. Lyssnade inte så mycket. I dag fattar jag inte så mycket av vad det handlar om.

Kommer du att gå med längre fram, tror du?

– Jag har inte funderat över det, ingen har frågat om jag vill gå med. Inte efter skolan. Jag är med i a-kassan. Om jag skulle byta jobb i framtiden kanske facket kan bli aktuellt. Som det är nu har jag världen bästa chef.

Vad kan facket göra för att locka fler?

– Vet inte.

Skulle facket vara välkommet att besöka din arbetsplats och informera, om försäkringarna exempelvis?

– När, det tror jag inte. Vi är runt tio chaufförer och jag vet inte om någon är med.

Anser du att facket behövs på arbetsmarknaden, även om du själv står utanför?

– Ja. Och en dag står man väl där och ångrar att man inte gick med.

Är det någon specifik fråga som facket borde driva, typ högre chaufförslöner?

– Nja, jag spenderar inte så mycket. Jag kör över hela Sverige och ligger ute större delen av veckorna. Det blir lite mat, snus och någon Cola.

 

 

Pelle Johansson
Han fick hjälp av facket att få ut sin lön en gång, men som pensionär har Pelle Johansson gått ur. Foto: Lilly Hallberg

Pelle Johansson, 67,
Göteborg:

– Nej, jag var med i facket innan jag pensionerades, nu kör jag bara någon gång ibland för att fylla ut pensionen. Jag tycker facken har blivit sämre, det är inte som förr. Men jag har i och för sig fått hjälp av Transport en gång. Jag jobbade på ett ställe där jag inte fick ut min lön, då fixade facket det.

 

 

Kalle Jönsson
Foto: Lena Blomquist

Kalle Jönsson, 68,
Hässleholm:

– Nej, det var länge sedan jag gick ur. Mitt förtroende sviktade. Jag är inte med i a-kassan heller.

Vad skulle kunna få dig att gå med igen?

– Sänk medlemsavgiften, den är för hög. Max 150 spänn borde det kosta. Jag tänker att facket sitter i knäet på arbetsgivarna. Jag har inte upplevt det själv, men det är vad jag hör från andra.

– Jag har världens bästa arbetsgivare. Men absolut, facket har en funktion att fylla. Utan det skulle det gå rent åt skogen.

Vilka frågor borde facket främst ta tag i, anser du?

– Möjligheten att parkera! Det behövs fler rastplatser, framför allt i Syd- och Mellansverige. De få som finns fylls av utländska lastbilar redan på förmiddagarna.

Om Transport ska sänka avgiften till 150 kronor krävs stora neddragningar i verksamheten. Vad ska förbundet prioritera bort?

– Vet inte. Inte ta bort försäkringarna i alla fall.

 

 

Henrik Mårtensson
Foto: Lena Blomquist

Henrik Mårtensson, 35,
Hörby:

– Nej, inte nu. Jag är redan F-skattare och överväger att starta eget åkeri. Jag ska ha anställda och självklart ett kollektivavtal. Jag har faktiskt kontaktat Transport för att få hjälp med att räkna på chaufförslönerna.

Om fler ska gå med, vad ska Transport göra?

– Enkelt, bli mindre politiska! Det är för nära koppling till ett visst parti. I grunden är jag för facket. Det brukar heta att vi har facket att tacka för vår välfärd, men det har hänt för lite de senaste 20, 30 åren.

 

 

Robert Sandberg
Foto: Lena Blomquist

Robert Sandberg, 64,
Helsingborg:

– Ja, fast jag förstår inte varför avgiften ska vara så hög. Jag har frågat men inte fått något riktigt svar. En gång i tiden var Transport ett av de starkaste facken. I dag syns inte förbundet.

 

 

 

Sven-Erick Fröling + Lena Blomquist
Sven-Erick Fröling berättar för Transportarbetarens Lena Blomquist hur det kommer sig att han är lastbilschaufför – och med i Seko. Foto: Jan Lindkvist

Sven-Erick Fröling, 66,
Motala:

– Ja, jag är med i Seko sedan jag jobbade vid järnvägen. Jag är pensionär och kör bara åt min kompis, så om det blir problem löser vi det på plats. Det blir långkörningar onsdag till fredag varje vecka.

– Det måste finnas en fackförening som kan hjälpa chaufförer! Jag har bara positivt att säga om fackets framtid.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Emil Ljung:
    31 oktober, 2019

    det viktigaste är ändå att företagen tecknar kollektivavtal med facken. och vill inte den enskilda bli medlem borde regeringen lagstadga att alla företag som är aktiva på den svenska marknaden måste teckna ett kollektivavtal med en fackförening. medlemsavgiften kan dras från skattsedeln från alla medborgare samma som tv-avgiften. reglerad arbetsrätt och löner behövs för att behålla jämställdhet och tillväxt i sverige

Lästips:

Lars Erik Nilsson

”Dags för facket att visa klorna”

Kampvillig. Transport, ja hela fackföreningsrörelsen, är en tiger som blivit snällare med åren. Tamare, anser väktaren Lars Erik Nilsson. Han räknar till 31 år i förbundet. Och längtar efter mer klor.

Gymnasieelever i klassrum

Släpp in facket i skolan

Debatt. Gå fram till en 19-åring och fråga om hen vet vad ett kollektivavtal är. Fråga också om arbetslöshetsförsäkring, den svenska modellen, anställningsformer, anställningsgrad, uppsägningstid, semester, arbetsmiljö, arbetstider eller om hen vet skillnaden mellan att jobba vitt eller jobba svart. Chansen att våra blivande arbetskamrater har koll på sin framtids kanske viktigaste frågor är minimal.

Rätt om medlemsutveckling i facket

Facket. I Transportarbetarens papperstidning, som når läsarna under torsdagen och fredagen, finns en artikel med rubriken Medlemmarna som försvann. I ingressen står att alla fackförbund backar. Det är inte korrekt.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.