Sopkonflikten i Stockholm

Det här handlar striden om

Renhållning. ”Ingen kör sopor för att det är roligt och stimulerande. Man gör det för att bli klar och för att man tjänar hyggligt.” Ungefär så beskriver många av Stockholms sopgubbar sitt arbete.

Miljöarbetarnas arbetsvillkor är ett hett debattämne just nu. Vad är det egentligen striden handlar om?

I Transports kollektivavtal som reglerar renhållningsarbete finns två olika lönesystem. Ett är fast månadslön. Det är en den vanligaste formen i övriga landet. Fast på många ställen betalar företagen ändå en högre lön än grundnivån i tabellen, för att få kompetenta miljöarbetare.

Som regel sker det genom förhöjd så kallad premiekompensation. I exempelvis Malmö har miljöarbetarna på Reno Norden 21 kronor i timmen i ”premiekomp”, i stället för de fem kronor som är lägstanivån i avtalet. Det ger ett extra tillskott på nästan 2 800 kronor och en total lön på närmare 30 000 kronor i månaden. (Avtalslönen är 27 070 kronor.)

I avtalet finns också ett ackordssystem, en premiebaserad lön. Den bygger på antalet hämtade säckar eller kärl, plus antalet steg, trappor etc. Ju mer arbete desto högre betalning – en princip som arbetsgivare brukar hävda att de gillar. Det är denna så kallade poänglista som i decennier tillämpats i Stockholms stad.

Men vem bestämmer egentligen vilket system som ska gälla? Ackord eller fast månadslön, som Reno Norden nu vill införa i Stockholm.

År 2009 utkämpades en liknade strid. Då var det företaget Liselotte Lööf som ville skrota ackordet och införa en fast lön, med en mindre rörlig del. Förändringen skulle innebära en lönesänkning med omkring 7 000 kronor per månad i snitt för sopgubbarna.

Transport drev frågan till Arbetsdomstolen. Förbundet hävdade att det var ackordssystemet, poänglistan, som var förstahandsalternativet i kollektivavtalet. Dessutom menade facket att företaget inte hade rätt att sänka lönerna för miljöarbetarna under pågående anställning.

Transport förlorade på alla punkter. Liselotte Lööf hade rätt att byta system och dessutom säga upp tolv sopgubbar som inte accepterat försämringen.

Liselotte Lööf vann så småningom stor sympati bland sopgubbarna genom att till slut inte byta lönesystem, trots segern i Arbetsdomstolen.

I Stockholm har miljöarbetarna själva valt att kalla sig sopgubbar. Inte sopåkare. (I transportvärlden är åkare synonymt med arbetsgivare. Åkaren är den som driver åkeriet.)

I renhållningsbranschen gäller ibland beting. Det vill säga miljöarbetarna går hem när jobbet är klart.

Betinget är omdiskuterat och på en del håll har miljöföretagen avskaffat det. I Stockholm och även Malmö lever det kvar. Betinget är en stark morot, förklarar många sopgubbar som nu strejkar.

Att köra avfall i Stockholm är ingen barnlek. Trängseln blir värre och värre, samtidigt som bilisternas tålamod blir mindre och mindre, beskriver sopgubbarna. För att kunna komma åt avfallet i Stockholms innerstad tvingas renhållarna ofta dubbelparkera och i princip dagligen uppstår kontroverser med stressade bilister.

Stockholms sopgubbar har arbetat upp en höggradig effektivitet där framkomlighet är nyckeln. De kör som regel ut redan klockan 05.30 för att vara på plats vid första hämtstället klockan 06.00, då tömningen får påbörjas enligt Stockholm stads regler.

Det är miljöarbetarna själva som avgör i vilken ordning hämtställen och gator ska tas. Det som får styra är ofta just trafiksituationen.

Det är vanligt att sopgubbarna i Stockholm hoppar över raster och pauser. Flera beskriver effektiviteten som den stora drivkraften i jobbet. Att rationalisera ett i grunden inte särskilt stimulerande arbete så långt det går.

Att jobba smart och snabbt har gjort att en del sopgubbarna kunnat ta på sig fler hämtställen – vilket förstås resulterar i mer betalt, eftersom de har prestationsbaserad lön.

Bilden bland sopgubbarna är att en snabb, effektiv arbetsinsats också gynnar företagen, och inte minst stockholmarna. Det minimerar tiden då sopbilarna blir ett trafikhinder.

I Malmö är Reno Nordens miljöarbetare pressade och en del av dem jobbar nu 12-13 timmar per dag. De överväger att börja jobba slaviskt efter alla arbetsmiljöbestämmelser och ta riktig lunchrast. Bedömningen bland renhållarna är att 30 procent av sopkärlen i så fall blir otömda.

Om sopgubbarna i Stockholm gjorde samma sak? Det vill säga går i normalt tempo, lämnar kvar säckar och kärl som är för tunga enligt arbetsmiljöverkets regler med mera? Vad skulle konsekvensen bli?

”Vi gjorde så vid vår förra konflikt 2009. När fredagen var slut hade vi hunnit med ungefär hälften av veckans hämtställen”, säger en sopgubbe.

I många år har Stockholm stad med jämna mellanrum genomfört upphandlingar av renhållningen. Entreprenörer har lämnat anbud och staden har gått på lägsta pris.

Vad är konsekvensen?

Sopbilar och bränsle till dem kostar lika mycket för alla företag. När bolagen börjar bjuda under varandra är det miljöarbetarna man skjutit in sig på. Vid varje upphandling har ackordssystemet och lönenivåerna ifrågasatts.

I 20 års tid har sopgubbarna slagits för att inte få sänkt lön och sämre arbetsvillkor. Nycklarna har blivit ett vapen i den kampen. Stockholm stad och fastighetsägarna hade kunnat införa kodlås på alla soprum eller utveckla fungerande märkningssystem för alla tusentals nycklar som lämnas ut till sopgubbarna.

Det har staden inte gjort. Nu har Stockholm vatten ålagt Reno Norden och Liselotte Lööf att göra en nyckelinventering några månader innan kontrakten löper ut.

I praktiken innebär det miljöarbetarna ska göra jobbet, eller i vart fall bidra, och samtidigt lämna ifrån sig unik kunskap om vilken ordning gator och hämtställen bäst betas av, för att så långt möjligt undvika trafikstockningar.

En strejkande sopgubbe ställer frågan:

”Är taxichaufförer som säger upp sig också skyldiga att skriva ner och lämna över listor på gator och adresser där det brukar löna sig att vänta på kunder, de timmar inte växel inte har några körningar att lägga ut?”

Varför är nyckelfrågan så viktig för sopgubbarna?

En av dem säger:

”Genom att mjölka oss på kunskapen blir det enklare för Stockholm vatten och entreprenörerna att ersätta oss med folk som är beredda att jobba till lägre lön.”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Dan:
    17 oktober, 2017

    Hur påverkar det medlemmar som inte vill bryta arbetsmiljölagstiftning eller som kanske behöver fler raster när andra är inriktatde på effektivitet och pengar ?

  2. Hans Skagerlind:
    17 juli, 2017

    Den här artikeln borde läsas av moderaten Fjelkner och tyckarna som satt i morgonsoffan hos TV 4. De hade naturligtvis bjudit in ledarskribenter från borgerliga tidningar.

  3. Daogo:
    16 juli, 2017

    Ge inte upp kampen.

  4. Martin Sievers:
    16 juli, 2017

    Lite märkligt att fackförbundet Transport tycker att det är bra att deras medlemmar struntar i arbetsmiljöreglerna. Enligt artikeln hotar de ju med att följa arbetsmiljöreglerna om de inte får behålla avkordet. Borde int medlemmarnas hälsa o säkerhet vara viktigare än ett pressat ackord?

  5. Bo-Göran Hedberg:
    15 juli, 2017

    Stå på er!!! 1975 var vi elvatusen skogsarbetare som strejkade "olagligt" i elva veckor, och vann till slut. Så, håll ut!!!

  6. Jan lövgren:
    15 juli, 2017

    Sopgubbarna gör alldeles rätt. Stå på er.

  7. Karin:
    15 juli, 2017

    Ge inte upp! Ni har vårt fulla stöd och ni ska inte behöva acceptera både sämre arbetsvillkor OCH lägre lön!!!

  8. Anders Lignell:
    15 juli, 2017

    Äntligen ett försök till förklarande text. Men jag undrar om det nya lönesystem etc som förtetaget vill införa är en ensidigt genomförd förändring eller har sedvanliga MBL-förhandlingar genomförts. Hur agerade då transport? Är förhandlingarna avslutade, bara begärda eller inte alls.?

  9. stevO:
    14 juli, 2017

    Man får inte strejka under löpande avtal, men hur kan arbetsgivaren kräva lägre lön under löpande avtal?
    Strejkrätten försvinner när man har kommit överrens om ett avtal och gäller avtalstiden ut.
    Hur kan då arbetsgivaren kräva förändring i avtalet och fortfarande kräva att man inte får strejka?

  10. Janne Roslund:
    14 juli, 2017

    Artikeln är jättebra och beskriver på ett mycket bra sätt situationen för sopgubbarna och varför dom strejkar, strejken är olaglig men man kan undra varför man utför den, har man kanske inte fått gehör från avd. 5 ? Skulle vilja veta bakgrunden varför man tar till denna drastiska åtgärd.

  11. Kent Sohl:
    14 juli, 2017

    Stå på er låter inte köra över er!

  12. Per Olof Lundin Ockelbo:
    14 juli, 2017

    Man får inte strejka under löpande avtal! Men.... alla har vi en gräns för hur mycket vi kan tåla av en arbetsgivare vad gäller att bli trampad på, och trakasserad av. Och... när den gränsen är överträdd är vi alla, trots allt människor som väljer att säga ifrån...! Kampen är evig, vik inte ned Er...!!
    Per Olof Lundin Ockelbo

  13. Lars Wolf:
    14 juli, 2017

    Nyckel inventering och kunskap om bästa rutt måste ju var två skilda saker.
    Kunsjap om nycklar måste ju vara arbetsgivarens egendom. Kunskap om bästa rutt är ju färskvara och ägs av sopåkaren enligt jämförelsen med taxi ovan.

  14. Douglas Swärdh.:
    14 juli, 2017

    Hoppas dom orkar kämpa , kan gynna hela sopkollektivet.

  15. Tjocke Farbrorn:
    14 juli, 2017

    Hej
    Jag ör ingen diggare av ackord.
    Kommunen spelar under täcket
    o betalar för sämre arbetsmijö?

    Är det så att företagen ihop med kommunen bytt dålig arbetsmiljö
    mot mer lön?
    Och att backa ur det
    Kostar 20-25% mer resurser ?
    10 man o 5 sopebilar blir 12-13 man
    o 6-7 sopebilar. Och det finns ingen
    åkare som vågar lägga ut det i
    anbudet?

Lästips:

Patrik Johansson

Patrik Johansson

… sopgubbe i Falun, som för fyra år sedan sadlade om till skolinformatör. Nu är han nominerad till årets opinionsbildare inom återvinning.

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

Infekterat i AD när sommarens sopkonflikt prövas

Renhållning. Det var beställaren, Stockholm Vatten, som höll i taktpinnen när sopgubbarna på Reno Norden skulle tvingas att medverka i den ifrågasatta nyckelinventeringen i somras. Den inventering som ledde till sopkaos, efter att närmare 50 miljöarbetare sagt upp sig på Reno Norden.

APM Terminals, containerhamnen i Göteborg

Hamnstriden i Göteborg synas i Uppdrag granskning

Hamn. Striden mellan Hamnarbetarförbundet och APM Terminals rullar vidare. I kväll behandlas konflikten i tv-programmet Uppdrag granskning. Transportarbetaren kan nu avslöja hur medlarna såg på sitt uppdrag när de kastade in handduken efter sju månaders medlingsförsök.

Tufft väglag för tidningsbud och yrkeschaufförer

Distribution. Kraftig vind och snödrev ställde till det för tidningsbuden i Norrland i natt. – Det är många som inte kunnat köra ut med tidningarna över huvud taget, säger Karin Näslund på Tidningstjänst i Örnsköldsvik.

Hamnarbetarförbundet i flera rättegångar

Hamn. Fyra rättsprocesser pågår mellan Hamnarbetarförbundet och olika motparter som alla har koppling till Göteborgs containerhamn. Förra året gjorde terminalen sitt svagaste resultat någonsin.

Gästarbetare på Postnords lager: ”Vi utnyttjas som daglönare”

Lager. I Göteborg har Postnord valt ut de mest slitsamma lagerjobben och lagt ut på entreprenad. Uppdraget gick till Texab, ett bolag som satt i system att ta in egna migrantarbetare från Balkan och Mellanöstern. Arbetarna utnyttjas ofta som daglönare, trots att Texab utlovat heltidsanställningar i ansökningarna till Migrationsverket.

Ny myndighet jobbar för jämställdhet

Jämställdhet. Uppdraget är att analysera, samla kunskap och sprida den. Temat och målet är jämställdhet. Sverige fick en ny myndighet vid årsskiftet.

Svenska inspektörer räddar löner åt sjömän

Hamn. 230 utländska fartyg kollades i de svenska hamnarna under förra året. Sjömän från olika delar av världen fick tillsammans över 850 000 kronor i retroaktiv lön. Så ser de svenska ITF-inspektörernas facit ut för 2017.

Plogbil i snöväder

Chaufförer saknar plogning och saltning

Vägtrafik. E4:an norr om Hudiksvall stängdes av under natten och morgontimmarna. Tre lastbilar och flera personbilar var inblandade i olyckan som stoppade all trafik. I Sundsvall kommer bussarna inte fram på grund av ishalka. På Bergsjövägen vid Hudiksvall har flera olyckor inträffat de senaste dagarna.

Lastbilsförare toppar dödsstatistiken

Åkeri. Tio lastbilschaufförer fick sätta livet till i jobbet 2017. Återigen toppar förarna den dystra statistiken över personer som dör i arbetet. Ingen annan yrkesgrupp hade så många dödsfall förra året.

Fartyg i Karlshamn

Karlshamns hamn tvingas ta tag i arbetsmiljöarbetet

Hamn. Truckförare har kört utan fullständiga tillstånd. Detta kostar Karlshamns hamn 36 400 kronor. Och om flera brister i arbetsmiljöarbetet inte har åtgärdats till den sista februari hotar 100 000 kronor i viten.

S-minister beredd att inskränka strejkrätten

Hamn. Arbetsmarknadsministern är beredd att inskränka rätten att strejka. Ylva Johansson (S) avslöjar sin slutsats fem månader innan den statliga utredningen om fackens rätt att ta till konflikt ska vara klar.

Facklig mobilisering för Irans aktiva

Internationellt. Elva fack i Europa har skrivit på för att en facklig fånge ska släppas fri i Iran. Det är första gången så många har mobiliserats konstaterar Saied Tagavi, själv aktiv i Transport och projektledare i den fackliga plattformen för självständiga fackförbund i Iran.