Sari Martikainen
Close
Sari Martikainen är värdetransportör och klubbordförande på Loomis. Hon hoppas att kontanter finns kvar som betalningsalternativ även i framtiden.
Close

Cash inte längre king

Fokus: Framtiden. För varje år tar plastkortet mark från sedlarna. Hur ser framtiden ut för den bransch som ska frakta pengarna?

Genom åren har Sari Martikainens kollegor blivit färre. Bara under det senaste halvåret har Loomis i Stockholm sagt upp personal två gånger. Ett 50-tal värdetransportörer har fått gå.

Företaget tjänar fortfarande bra med pengar. Men flödet av kontanter att transportera minskar hela tiden. För fem år sedan, 2013, fanns det kontanter värda 88 miljarder kronor i omlopp i Sverige. 2017 var motsvarande siffra 57 miljarder kronor.

Sari Martikainen är huvudskyddsombud och klubbordförande för Transport på Loomis i Stockholm. Hon är värdetransportör och kör kontanter, både sedlar och mynt, till och från serviceboxar och bankomater.

Jobbet är tungt. Fysiskt på grund av de tunga väskor hon måste bära. Psykiskt på grund av rånrisken, hon har själv varit med om flera. Trots problemen trivs hon bra på jobbet. Hon är inne på sitt 17:e år. Bäst: Det är omväxlingen och att få sköta sig själv.

Sari Martikainen har sett många, och stora, förändringar genom åren. För tio år sedan kom nya väskor som är säkrare, men väldigt tunga. Rånen har minskat kraftigt.

– För några år sedan hände det så ofta att vi blev avtrubbade. Folk orkade knappt skriva en tillbudsrapport när de varit med om ett rånförsök, säger hon.

Mindre kontanter i omlopp märks mest i att kollegorna blivit färre. Vissa lyft har också blivit lättare.

– Det är samma typ av myntsäckar i dag. Men det är färre mynt nu och sedan kontantutbytet är de lättare också.

– Även om det är färre sedlar också så märker vi inte av det i arbetsbelastningen. Vi har alltid att göra och det är väskan som väger mest, säger hon.

Det pågår just nu en stor riksbanksutredning. En del handlar om minskningen av kontanter. Ett delbetänkande i den frågan ska komma före sommaren. Många räknar med att det ska levereras politiska förslag som förändrar förutsättningarna för branschen.

Det är just politiken som behöver komma med lösningar, tror Sari Martikainen. Hon är själv politiskt aktiv i hemkommunen Enköping och kallas ibland för Kontant-Sari av partikamrater.

– Jag hoppas verkligen att politikerna tar tag i det här. Jag tycker att kort är bra, men jag vill att vi ska ha alternativ att välja mellan. Hemma i Enköping har ett lokalt fik gått över till kontantfritt. Så nu kan tiggarna inte gå in dit och köpa en kopp kaffe. Många hamnar utanför.

Stefan H Johansson jobbar på samma företag som Sari Martikainen. Han är marknads- och försäljningschef på Loomis Sverige. Enligt honom finns jobbet som värdetransportör kvar om tio år.

– Jag tror det innerligt. I synnerhet efter den senaste tidens diskussion där politiker och till och med Riksbanken gett uttryck för att det kanske har gått lite för fort. Sverige är väldigt sårbart i händelse av ofred och framför allt mot hackerattacker.

Loomis Sverige är en del av Loomis, ett av världens största värdetransportföretag. I många länder växer bolaget. I Sverige minskar hela tiden antalet anställda.

– Det är en direkt konsekvens av att merparten av bankerna blivit kontantlösa. De har gått från att vara vår största kundgrupp till att vara väldigt marginaliserade, vilket är synd.

Loomis är ett nischat företag som bara gör en sak. Ser du att det kan komma till ytterligare arbetsuppgifter för era anställda, för att ni ska kunna behålla personal och tjäna pengar?

– Vi tittar hela tiden på hur vi ska bredda vår tjänsteportfölj. En del i vår strategi är att upprätta ett innovationscenter i Stockholm för att behandla den typen av frågor.

Var tror du att ni är om tio år?

– Förr kunde man göra tioårsplaner. I dag förändras världen så fort att det inte går. Jag tror inte vi kommer att se så stora förändringar att vi far omkring med robotar eller så. Det kommer att krävas ett professionellt handlag från våra medarbetare, i det här jobbet krävs fingertoppskänsla.

– Det är klart man har suttit på kammaren och funderat om framtiden emellanåt. Men jag tycker att det förs en mer balanserad debatt där fler kommer till tals. Kontanter är än så länge det enda statliga betalningsmedlet och så tror jag det kommer fortsätta vara. Det har gjort att jag känner en större tillförsikt inför framtiden.

Nokas vd: ”Vi har en plan fram till 2021”

Fokus: Framtiden. Nokas värdehantering är den mindre aktören i branschen för värdetransporter. Vd:n Kalle Boumedienne tror att kontanterna blir kvar. Men ska det gå att tjäna pengar på dem krävs politiska lösningar.

Kalle Boumedienne
Kalle Boumedienne är vd för Nokas Värdehantering. Företaget har minskat omsättningen och halverat antalet anställda, men är sedan några år lönsamt igen.   Foto: John Antonsson

Han berättar att bolaget har sett en nedgång på kontantmarknaden under hans fem år som chef. Det är ett av skälen till att mer än hälften av personalen har fått gå.

– Jag tillhör dem som tror att det alltid kommer att finnas kontanter. Nu börjar riskerna med ett kontantfritt samhälle diskuteras. Hur mycket kontanter behöver vi för att kunna hantera krissituationer? frågar sig Kalle Boumedienne.

Han tror att Nokas värdehantering kommer att fortsätta vara lönsam en period:

– Där ser jag att Nokas har en jättefördel. Vi är en koncern som gör olika saker. Jag tror att någon form av samarbete mellan de olika bolagen gör att vi hittar en lönsam nivå. Vi kan till exempel dela lokaler och göra annat som ger kostnadsbesparingar.

Går det att tänka sig en framtid där man jobbar förmiddag som värdetransportör och eftermiddag som rondväktare?

– Jag har tänkt att vi ska börja diskutera en framtid där vi hjälper varandra på olika sätt mellan bolagen. Men exakt hur det kommer att se ut vill jag inte spekulera i nu.

Var är ni och branschen om fem år?

– Fortsätter det i samma takt som nu blir det svårt för oss att ha lönsamhet långsiktigt. Men om det kommer fram förslag om kontantkrav eller andra lösningar, som gör att minskningen av kontanter stannar av, kan vi kanske fortsätta. Som det ser ut nu har vi en plan fram till 2021 men lönsamheten blir lägre.

Och med det minskar personalen?

– Ja, i vår del i värdet. Men Nokas som företag växer ju. Värdetransportörerna blir färre, men det kommer gå att hitta jobb inom koncernen, säger Kalle Boumedienne.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Tre värdetransporter rånades i fjol

Bevakning. Värdetransportrånens tid är förbi. I början på 2000-talet begicks uppåt 60 rån på ett år. Siffran för förra året är 3.

Transportarbetarens logga

Värdebolaget Loomis får kritik från facket

Värdehantering. Loomis vägrar lämna ut viktig information till de fackliga ledamöter som ingår i värdebolagets företagsråd, ett så kallat European works council. – Vi har stora problem med Loomis. Företaget uppfyller inte avtalet vi tecknat, säger rådets ordförande Enrique Rial Gonzalez.

Transportarbetarens logga

Värdehanterare får behålla vilkoren

Bevakning. Loomis och Nokas värdehantering slås ihop till ett bolag när storaffären har gått igenom. Det betyder att alla anställda behåller sina anställningsår och villkor.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?