Annons:
En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.
Close
En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.
Close

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

I stad efter stad har hamnarna tryckts ut från centrum. De ersätts av bostäder i fina lägen. I Helsingborg är planering, rivning och byggande i full gång. På Oceanpiren och Oslopiren blir det nya kvarter, inte långt från dagens containerhamn.

– Men det var något som skavde i mig. Höll vi på att bygga en stad utan historia?

Jessica Engvall, kommunikationschef på Helsingborgs stad, berättar om sin oro. Och hur hon mötte samma grubblande hos etnologen och forskaren Elisabeth Högdahl.

– Jag är intresserad av vardagen, av de människor som aldrig nämns i historieskrivningen om framgångsrika konsulter. Och jag tror att det finns många berättelser kvar i huvudet på folk som hållit till i hamnen från 1950-talet och framåt, säger Elisabeth Högdahl.

Med gemensamma krafter har de berättat, samlat in och dokumenterat livet i och kring hamnen. Etnologen Elisabeth Högdahl, pensionerade kranföraren Rolf Landin och kommunikationschefen Jessica Engvall.
Med gemensamma krafter har de berättat, samlat in och dokumenterat livet i och kring hamnen. Etnologen Elisabeth Högdahl, pensionerade kranföraren Rolf Landin och kommunikationschefen Jessica Engvall.  Foto: Lena Blomquist

De två fick klartecken för ett projekt – och under ett år har de samlat historierna, publicerat dem på webben och spridit ny kunskap till stadsplanerare, byggherrar och den som ska hitta på gatunamnen i den nya stadsdelen. Starten var att hitta människorna som ville vara med.

– Det var svårt. Folk tyckte inte att de hade något stort att berätta, att vardagen inte är något att prata om, säger Jessica Engvall.

Men så hörde en pensionerad kranförare av sig. Han hade mycket att säga, men blev också dörröppnaren som fick andra att ta kontakt.

Bara de nertecknade smeknamnen (eller kanske öknamnen) andas vardagshistoria: Ljuset från Lund, Kalle Gurka och Lillgurkan, Igelkotten, Prosten och Potatisen. Och så kranföraren Tjocke Gullberg, ihågkommen inte minst för sin vana att sitta i hytten och äta på en falukorvsring.

En träff med Mannekängen, eller Rolf Landin som de flesta säger numera, ger ännu mer känsla för livet i Oceanhamnen för 50 år sedan. Det var han som satte fart på etnologen och kommunikatörens insamling.

– Som stuvarna slet. De lyfte koppartackor och kaffesäckar för hand. Efter en tid fick de selar. När det behövdes en ny stuvare fick de andra rösta fram vem som skulle få jobbet. De andra fick fortsätta stå i ropet och varje dag hoppas få höra sitt namn, berättar han.

En av dem berättar i vardagsinsamlingen: ”Jag kom ner till ropet tidigt på morgonen och möttes av dödspatrullen, två barska män, som valde ut gubbar för dagens jobb. De som redan var registrerade pekades ut först. Men vi nya extringar som inte hade något nummer, fick vänta till sist. Då fick vi nummer men ingen speciell utbildning eller genomgång.”

Facebookgruppen Hamnar i fokus visar gamla bilder från Helsingborgs hamn.
Facebookgruppen Hamnar i fokus visar gamla bilder från Helsingborgs hamn.
Foto: Lena Blomquist

Själv fick Rolf Landin jobbet som kranförare 1964. Började en halvtimme tidigare och var kvar senare än stuvarna, och tjänade bra på övertiden. Somrarna var bra, då var det bar överkropp i kranen, mycket solande och kanske ett bad från Oslopiren. Middagsrasten var en och en halv timme lång och mackorna medhavda. Vintrarna kunde däremot vara ett helvete.

Men hamnen var inte bara jobb. Lars Lillé har berättat hur han och hans kompisar hängde där: ”Vi fiskade krabbor. Min kompis farsa var stuvare så vi kollade ofta båtarna när dom lastade av. Då fick vi en massa frukt.”

Jessica Engvalls och Elisabeth Högdahls förhoppning är att historier som dessa ska vända på processen i framtida stadsplanering. Att utgångspunkten blir människors minnen och vardag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Södertälje hamn

”Ohållbar situation i hamnen”

Hamn. – Vi arbetar för att förbättra arbetsmiljön, många av våra medlemmar mår i dag dåligt. Det säger Patrick Hörstam, ordförande för Transportklubben i Södertälje hamn.

Tåg lossas i Norrköpings hamn

Hamnarbetare lossar tåg i Norrköping

Hamn/Åkeri. Tågen kommer direkt från Nederländerna. I Norrköping lossar hamnarbetare trailrarna med gods som går vidare med lastbil. Hamnen har blivit en ”hub i kontinental järnvägssatsning”.

Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Kjell Larsson

Professorn och havets framtid

7 frågor. Han ser konflikterna under havets vidsträckta spegel och lyfter bottenmiljön till ytan. Kjell Larsson har prisats för sin forskning och ser havsplanering som livsnödvändig.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.