En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.
Close
En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.
Close

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

I stad efter stad har hamnarna tryckts ut från centrum. De ersätts av bostäder i fina lägen. I Helsingborg är planering, rivning och byggande i full gång. På Oceanpiren och Oslopiren blir det nya kvarter, inte långt från dagens containerhamn.

– Men det var något som skavde i mig. Höll vi på att bygga en stad utan historia?

Jessica Engvall, kommunikationschef på Helsingborgs stad, berättar om sin oro. Och hur hon mötte samma grubblande hos etnologen och forskaren Elisabeth Högdahl.

– Jag är intresserad av vardagen, av de människor som aldrig nämns i historieskrivningen om framgångsrika konsulter. Och jag tror att det finns många berättelser kvar i huvudet på folk som hållit till i hamnen från 1950-talet och framåt, säger Elisabeth Högdahl.

Med gemensamma krafter har de berättat, samlat in och dokumenterat livet i och kring hamnen. Etnologen Elisabeth Högdahl, pensionerade kranföraren Rolf Landin och kommunikationschefen Jessica Engvall.
Med gemensamma krafter har de berättat, samlat in och dokumenterat livet i och kring hamnen. Etnologen Elisabeth Högdahl, pensionerade kranföraren Rolf Landin och kommunikationschefen Jessica Engvall.  Foto: Lena Blomquist

De två fick klartecken för ett projekt – och under ett år har de samlat historierna, publicerat dem på webben och spridit ny kunskap till stadsplanerare, byggherrar och den som ska hitta på gatunamnen i den nya stadsdelen. Starten var att hitta människorna som ville vara med.

– Det var svårt. Folk tyckte inte att de hade något stort att berätta, att vardagen inte är något att prata om, säger Jessica Engvall.

Men så hörde en pensionerad kranförare av sig. Han hade mycket att säga, men blev också dörröppnaren som fick andra att ta kontakt.

Bara de nertecknade smeknamnen (eller kanske öknamnen) andas vardagshistoria: Ljuset från Lund, Kalle Gurka och Lillgurkan, Igelkotten, Prosten och Potatisen. Och så kranföraren Tjocke Gullberg, ihågkommen inte minst för sin vana att sitta i hytten och äta på en falukorvsring.

En träff med Mannekängen, eller Rolf Landin som de flesta säger numera, ger ännu mer känsla för livet i Oceanhamnen för 50 år sedan. Det var han som satte fart på etnologen och kommunikatörens insamling.

– Som stuvarna slet. De lyfte koppartackor och kaffesäckar för hand. Efter en tid fick de selar. När det behövdes en ny stuvare fick de andra rösta fram vem som skulle få jobbet. De andra fick fortsätta stå i ropet och varje dag hoppas få höra sitt namn, berättar han.

En av dem berättar i vardagsinsamlingen: ”Jag kom ner till ropet tidigt på morgonen och möttes av dödspatrullen, två barska män, som valde ut gubbar för dagens jobb. De som redan var registrerade pekades ut först. Men vi nya extringar som inte hade något nummer, fick vänta till sist. Då fick vi nummer men ingen speciell utbildning eller genomgång.”

Facebookgruppen Hamnar i fokus visar gamla bilder från Helsingborgs hamn.
Facebookgruppen Hamnar i fokus visar gamla bilder från Helsingborgs hamn.
Foto: Lena Blomquist

Själv fick Rolf Landin jobbet som kranförare 1964. Började en halvtimme tidigare och var kvar senare än stuvarna, och tjänade bra på övertiden. Somrarna var bra, då var det bar överkropp i kranen, mycket solande och kanske ett bad från Oslopiren. Middagsrasten var en och en halv timme lång och mackorna medhavda. Vintrarna kunde däremot vara ett helvete.

Men hamnen var inte bara jobb. Lars Lillé har berättat hur han och hans kompisar hängde där: ”Vi fiskade krabbor. Min kompis farsa var stuvare så vi kollade ofta båtarna när dom lastade av. Då fick vi en massa frukt.”

Jessica Engvalls och Elisabeth Högdahls förhoppning är att historier som dessa ska vända på processen i framtida stadsplanering. Att utgångspunkten blir människors minnen och vardag.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Sveriges Hamnar varslar om lockout som svar på strejkhot

Hamn. Sveriges Hamnar varslar nu om lockout mot Hamnarbetarförbundet (HF). Stridsåtgärden, som stänger hamnarbetarna ute från arbetsplatserna, är ett svar på de korta punktstrejker som HF inleder den 23 januari.

Klubbstyrelsen på NSR: Jann Thomasen, ordförande, Dennis Samuelsson, försäkringsinformatör, och Stefan Beardsall, skyddsombud. På bilden saknas Joel Hallkvist, sekreterare och mesta medlemsrekryteraren, samt Toiwo Henriksson, vice ordförande och huvudskyddsombud.

”Vi jobbar mycket med samverkan”

NSR-klubben Helsingborg. Ett mål är att alla i styrelsen ska få skyddsombudsutbildning. Sopgubbsklubben på NSR tror på kunskap och aktivitet. Och på att suga upp medlemmarnas åsikter, till exempel när förbundsledningen åker på dyra flygbiljetter till en kongress i Singapore.

Transportarbetarens logga

Ännu en chaufför omkom på jobbet

Åkeri. Det nya året var bara 15 timmar gammalt när en lastbilschaufför dog i en arbetsplatsolycka. Mannen, som var i 55-årsåldern, omkom när han skulle lasta bilen med en truck på ICA:s stora lager i Helsingborg.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.

Granskning
Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstads-avdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.