Jesse Eisenbergs rollfigur Columbus tampas med mordiska zombier i skräckkomedin Zombieland från 2009. Foto: IMDB/©Columbia/Tristar
Close
Jesse Eisenbergs rollfigur Columbus tampas med mordiska zombier i skräckkomedin Zombieland från 2009.
Close
Kultur

Skräck i pandemins tid

Rädslor. Vad kan skräcken lära oss när hela vår tillvaro präglas av ett osynligt hot som sprider sig till världens alla hörn? Skräckförfattaren Madeleine Bäck tror att den får oss att tänka klarare genom att vi lär oss att förstå vår rädsla.

Madeleine Bäck
Madeleine Bäck är skräckförfattare. I höst släpper hon nya noveller. Foto: Privat

Mänskliga möten ska undvikas så gott det går, säger råden. Därför riggar jag upp den bärbara datorns kamera med riktning mot min lägenhets mindre stökiga delar och ringer upp skräckförfattaren Madeleine Bäck. För att prata om skräck och rädsla. Hon har skrivit en skräcktrilogi som utspelar sig i Gästrikland och kommer ut med en samling skräcknoveller nästa höst. Skräck är hennes jobb. Men blir hon själv rädd?

– Absolut, jag kan fortfarande bli rädd. När jag blir det blir jag skitglad, säger hon. Två filmer som verkligen skrämt mig de senaste åren är The Conjuring och Insidious.

– Jag håller på med en faktabok om skräck för ungdomar. Till den har jag intervjuat forskare om vad som händer när vi blir rädda. Det är jättespännande, säger hon.

Skräcken tränar hjärnan att hantera otäcka situationer, berättar Bäck. När vi sitter framför tv:n eller i ligger i sängen med en läskig bok händer samma saker som vid en otäck situation i verkliga livet. Pulsen går upp, vi får tunnelseende. Stressen kickar in. Allt sker inne i reptilhjärnan vid amygdala.

– När det händer vill vi göra tre saker. Fly. Slåss. Eller spela död. Vi blir helt enkelt dummare än vanligt. Om man då tränar på att hantera rädslan blir man bättre på att känna igen rädsla och känslan som kommer efteråt. En känsla av eufori, jag kom ut på andra sidan och jag dog inte.

Det som händer då är att vi vet när vi är rädda. Vi känner igen våra primitiva delar och får en ökad självmedvetenhet.

The Conjuring är en av de senaste årens största skräcksuccéer. Den skrämde författaren Madeleine Bäck. Foto: IMDB/©Warner Bros Entertainment Inc
The Conjuring är en av de senaste årens största skräcksuccéer. Den skrämde författaren Madeleine Bäck.
Foto: IMDB/©Warner Bros Entertainment Inc

– När man är van att konsumera skräck och att bli rädd lär man sig att känna igen de här reaktionerna. Då kan man tänka, nu är jag rädd, nu talar mina primitiva delar. Alla politiker och medier spelar på det. Det är hot hot hot. Oavsett om Donald Trump pratar om mexikaner eller pandemin så är det de här delarna i hjärnan han vill komma åt. Då går människor med på vad som helst. Allt för att hålla hotet borta. Nu när vi lever i en pandemi är det rimligt att hålla huvudet kallt.

Madeleine Bäck känner inget jättesug efter skräck som handlar om virus som utrotar mänskligheten. Hellre något med komiska inslag där det otäcka får växelverka med det roliga. Men egentligen anser hon inte att kopplingen till de värsta undergångsromanerna är särskilt stark.

– Nej. Men det är snarare den dystopiska kopplingen som jag tycker är otäckare just nu. Vad som händer om vi låter rädslan styra för länge. Risken är nog större för Handmaids tale än mänsklighetens undergång. Smittan används för att implementera militärregimer. Vi ser hur lätt det är att angripa rättigheter vi tagit som självklara. Det är mycket farligare än viruset.

– Vi kan se det här som en brandövning för vad som väntar oss med klimatförändringarna. Då kommer vi att få se fler snabba pandemier. Vad händer om vi får malaria i Sverige? Klimatkrisen är hundra gånger värre än det vi ser nu, trädet faller bara långsammare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

”Det var lite nervöst först när kameran slogs på … men sedan har vi haft väldigt roligt under inspelningarna”, säger Johan Molin, avdelningsordförande och huvudrollsinnehavare.

32:an ger facklig info på Youtube

Fackliga filmer. När medlemmarna inte kan komma till facket får facket komma till medlemmarna. Åtminstone till medlemmarnas telefonskärmar. Transports avdelning i mellersta Norrland jobbar med film när den yttre verksamheten har bromsats.

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Månadens avdelning
Viktor Andersson och Petri Perälä, avdelning 46. Foto: Justina Öster

”Våra förtroendevalda är vår styrka”

Flyget. Coronavåren var extrem med permitteringar, varsel och uppsägningar. På Transports flygavdelning 46 i Märsta har de anställdas arbetsdagar gått från panik­mycket att göra till mer hanterliga: massor av jobb.

Månadens medlem
”Mötet med passagerarna är det bästa med jobbet. En del blir som nära vänner”, säger Viktor Petrov.

Viktor finns där för kollegorna

Fackombudet. Om vi haft en Viktor på alla taxiåkerier i Sverige hade branschen sett annorlunda ut. Så säger Transports ombudsman i Linköping. Själv ler färdtjänstföraren Viktor Petrov och slår ifrån sig. Fast kollegorna ringer i ett på hans mobil.

Linda Weidenstedt är doktor i sociologi och knuten till näringslivets forskningsinstitut Ratio. Rapporten är skriven tillsammans med Andrea Geissinger och Monia Lougui. Foto: Ratio

Matbudens svar förvånade

8 frågor. Vad är det som motiverar människor att börja jobba som matbud? Det försökte Linda Weidenstedt och hennes forskarkollegor vid näringslivets forskningsinstitut Ratio ta reda på. Svaren förvånade.

Hallå där!

Allonias Sebhatu

… som var drivande när taxiförare i Stockholm kämpade för bättre villkor 2014.

1. Mats Borgenstrand. 2. Rikard Larsson. 3. Håkan Jansson. 4. Johan Stålhand. 5. Viktor Andersson.

”Las behöver förstärkas – inte försvagas”

Anställningsskydd. – Det kanske är det dags för en generalstrejk? Vi måste visa politiker och arbetsgivare att vi inte vill försämra anställningsskyddet ännu mer. Stora förändringar är på gång. Men allt för många har noll koll, resonerar några transportare.

Susanna Gideonsson kommer närmast från uppdraget som förbundsordförande för Handels. Hon tar över ordförandeklubban efter Karl-Petter Thorwaldsson.

”Utan arbetarna hade landet lamslagits”

6 frågor. LO:s nyvalda ordförande Susanna Gideonsson ska leda en landsorganisation genom den ekonomiska coronakrisen och höstens avtalsrörelse. Först av allt ska hon hålla ihop 14 förbund genom en las-förhandling.

Månadens klubb
Kid Lindberg och Helena Wahlberg satsar på facket på Samat Nordic. Båda kör tankbil.

”Folk ska trivas på jobbet”

Samat Nordic-klubben. Det började som lite löst snack om att starta en chaufförsgrupp. Resultatet blev fackklubben på Samat Nordic. Med medlemmar som kör tankbil med flytande gas från fabriken i Surahammar.

Månadens medlem
”Halvvägs in i bygget tog det emot. Det var tungt att stiga upp halv sju på lördagen och sätta i gång, men varje ny sak som kom på plats gav energi. En spark i baken att jobba lite till”, säger Thomas Jacobsson. Foto: Justina Öster

”Vårt hus är byggt av sjöcontainrar”

Husbygge. Inbäddat i grönskan och infogat efter ett berg ligger det: lastbilsföraren Thomas Jacobssons och familjens hus. Byggklossarna är åtta sjöcontainrar, som fraktats haven runt. Och landat på Värmdö, utanför Stockholm.

Hans arbetsmiljöjobb är värt ett pris

Bevakning. ”Stort engagemang och medmänsklighet.” De egenskaperna gjorde att arbetskamrater nominerade Stellan Ragnarsson till 2019 års arbetsmiljöpris. Han är väktare och ordningsvakt i Luleå och får priset av Transports lokalavdelning.

Hallå där!

Jonny Kronbäck

... som är skyddsombud och vice ordförande i Transportklubben på Kuehne-Nagel i Staffanstorp. Ni har fått tillbaka frukostrasten, som arbetsgivaren tidigare drog in.

Hallå där!

Ewa Bergdahl

… som är ordförande i föreningen Arbetarskrivare.

Hallå där!
Gustaf Järsberg

Gustaf Järsberg

… som pluggat arbetsmiljö på Linnéuniversitetet och som tentamensuppgift har skrivit en praktisk guide om hur ett arbetsplatsbesök går till.

Månadens medlem
Nina och Mikael Arnewing

Drömmen om båtlivet

Båtägare. Han gick till sjöss som 16-åring. Hon kallar sig landkrabba. Och, ärligt talat: Mikael och Nina Arnewing är än så länge mest bryggseglare i sin 34 fot långa motorbåt.