I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close
I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close

På upptäcktsfärd i kafékulturen

Fika? Förr prasslade tidningar och diskussioner blossade upp. Politiska planer smiddes. Nu söker vi en stressfri zon, samtal tête-à-tête och ensamhet. Ihop. Kafékulturen blomstrar igen. Vem är du? Kafébesökare eller kafémänniska?

Historikern Peter K Andersson vid Lunds universitet har uppfunnit begreppet ”kafémänniska”. En stor del av hans bok ”Kafémänniskan. En essä om stillasittande i en tid av rörlighet” kom till vid ett bord på dåvarande stamfiket i Malmö.

Känns scenen igen? Spridda personer som knappar på sina laptops med koppen inom räckhåll? Ofta på internationella kafékedjor – som du lika gärna kan kliva in på i Berlin, London eller Paris.

Kaféerna speglar samtiden. Är du uttråkad över ditt sällskap på fiket? Några knapp på smartphonen bara, så har du roligare umgänge.

Enligt Andersson känns kafébesökaren igen på att hen kilar in och vilar benen en stund, dricker sitt kaffe, tömmer sitt fat och är borta. Alternativt beställer en latte i mugg och sveper vidare i stadsvimlet.

Kafémänniskan, däremot, sitter länge och insuper atmosfären. Hör skramlet av porslin och sorl av röster. Ser vänner och par som förtroligt böjer sig närmare varandra, sänker rösterna.

Fiket är en neutral, kravfri plats där man kan lätta sitt hjärta.

Tjuvlyssna, kommentera andra besökare, fundera, jobba. Ett förlängt vardagsrum, som enligt forskaren Frans Oddner spås få en större betydelse i tider av trångboddhet och bostadsbrist.

Dagens kafémänniska liknar till viss del sin föregångare på de anrika kaffehusen i sekelskiftets London, Paris och Wien, Berlin, Zürich, Prag och Budapest. Där fanns bohemen – stamgästen – den udda nomaden, oftast en man, som återvände till samma bord. Där satt han timme ut och timme in och sög på samma kaffe medan vattenglaset fylldes på av uppmärksamma kypare.

Iakttog och lät sig iakttas.

Skrev litteratur och musik, målade, läste tidningar och tidskrifter, diskuterade världsläget och grälade om politik. Skvallrade, som det alltid skvallrats på kaféer, fast männen låtsades att det var något kvinnor ägnade sig åt på senare tiders svenska konditorier och kafferep med sömnad, präst och sju sorters kakor.

På upptäcktsfärd i kafékulturen är det lätt att bli revolutions-romantisk. Flera forskare lyfter fram de europeiska kaffehusens betydelse för framväxten av demokratin och de fria samtalen.

Kanske var det kring ett kafébord i Paris som fröet till Franska revolutionen föddes, funderar en kulturskribent.

Sociologen Frans Oddner vid Lunds universitet fyller i avhandlingen Kafékultur, kommunikation och gränser med:

”Mellan 1880 och 1900 var kaféet det enda stället där arbetare kunde mötas. På 1890-talet hade kaféerna blivit den centrala platsen för politikens gräsrötter.”

Det är franska arbetarkaféer han syftar på. De högre samhällsskikten hade sina kaféer för sig och makthavarna såg arbetarnas mötesplatser som farliga oroshärdar, där människor kunde samla sig till motstånd mot förtryck och orättvisor.

Robert Kwok, ”Robban”, sällar sig till dem som ”tar fikat på allvar”. I sin blogg tipsar han utförligt om besökta kaféer och bjuder in professor Viveka Adelswärd som gästskribent. Stockholm antas på 1700-talet ha haft ett 50-tal kaffehus, skriver hon. För de välbeställda.

Så svänger även Adelswärd in på javans farlighet. Flera förbud mot att dricka den mystiska svarta drycken utfärdades i Sverige. Orsaken uppgavs vara att kaffe var så dyrt och bidrog till att öka importkostnaderna. ”Möjligen var det också ett försök att stoppa oönskat informationsbyte – vad vet vi? Kaféerna var svåra att kontrollera”.

Det dröjde i alla fall till 1823 innan kaffet släpptes fritt och så småningom tog sig vidare från de rikas gemak till folk ute i stugorna. Det är också dit, till de röda kaffestugorna med vita knutar, vi kommer att vallfärda i sommar. Mumsa nybakt kanelbulle, prinsesstårta och minnas mormor i skuggan under en jasmin.

Långt bort från stad och jäkt…

Fast fick sociologen Frans Oddner bestämma skulle de politiska diskussionerna flamma upp igen på kaféerna. Men. Kanske har snacket i stället flyttat ut på sociala medier – som virtuella kaffestugor? Farliga oroshärdar för odemokratiska regimer, då som nu.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Samuel West

Floppar får eget museum

Kultur. I Helsingborg har Samuel West gjort succé med ett särskilt museum för misslyckanden. Här finns bland annat fettfria chips som ger diarré och Paolo Macciarinis numera världsberömda luftstrupe. Det är svart humor, med en allvarlig underton.

I pappas fotspår
Familjen Gärdén

Truckerfamiljen

Mötet. Tre döttrar och en son kör lastbil. Tungbilsföraren och bärgaren Janne Gärdén är själv förundrad. Han har inte försökt påverka sina barn, men det var ju det där med brödbilen…

Alexander och Stellan Skarsgård

Söner ärver pappas jobb

Yrkesval. Det är vanligt att söner väljer ungefär samma yrken som sina fäder. Men mindre vanligt att döttrarna går i föräldrarnas fotspår, konstaterar professor Robert Eriksson vid Stockholms universitet.

Dödsolyckor 2017

Tretton förare dog på jobbet

Arbetsmiljö. Lastbilschaufförer toppar åter igen den dystra statistiken över personer som dör i jobbet. Tio åkeriförare fick sätta livet till 2017 – plus en miljöarbetare, en bussförare och en taxichaufför.

Ulf Jarnefjord, Tobias Johansson, Kim Jörgensen

Så undviker du olyckor

Åkeri. – Chauffören hade maximal otur. Det är hemskt, riktigt hemskt. Så kommenterar några transportare olyckan på Hisingen i Göteborg då en 30-årig lastbilsförare klämdes till döds mellan lastbilen och en container.

Framtidens fordon
Förarplats, utsikt genom vindruta

Har förarna spelat ut sin roll?

Ny teknik. Inom några år väntas taxi, bussar och lastbilar frakta gods och passagerare utan en chaufför som styr. I de mest radikala framtidsvisionerna har invånarna varken körkort eller egen bil. Resorna sker med kollektiva helt förarlösa elbilar.

Bilkaravan

Ett statuslyft för yrkeskåren

Ny teknik. Kommer tusentals chaufförsjobb försvinna när lastbilarna blir självkörande? – Nej, säger Volvo som befarar att själva debatten skrämmer bort unga. – Nej, säger Scania som tvärtom ser en statushöjning för chaufförerna när den nya tekniken slår igenom.

David Ericsson

Chaufförer tveksamma till den nya tekniken

Ny teknik. Självkörande lastbilar, fungerar det? Skrämmer debatten om förarlösa fordon redan nu bort ungdomar från en bransch med skriande chaufförsbrist? Vi tog med oss frågorna till Scaniaförarna som testkör lastbilar på heltid.

Lars-Yngve Johansson, Antikrundan

Skatt eller skrot?

Kultur. – Jag tycker de var lite snåla … Antikrundans silverexpert Lars-Yngve Johansson muttrar, vrider och vänder på 50-årspresenten till Transports grundare Charles Lindley, daterad 1915.

Löneutveckling transportare/industrin

Hänger transportarna med?

Löner. Transport har, eller har åtminstone haft, ett outtalat mål om att åkerilönerna ska vara i nivå med industrins. Men hur går det? – Chaufförslönerna har legat lägre än industrins under 39 av 45 år. Granskningen visar hur cementerade lönerna är, säger Transports tidigare kassör och förbundsordförande Clas Linder.