I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close
I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close

På upptäcktsfärd i kafékulturen

Fika? Förr prasslade tidningar och diskussioner blossade upp. Politiska planer smiddes. Nu söker vi en stressfri zon, samtal tête-à-tête och ensamhet. Ihop. Kafékulturen blomstrar igen. Vem är du? Kafébesökare eller kafémänniska?

Historikern Peter K Andersson vid Lunds universitet har uppfunnit begreppet ”kafémänniska”. En stor del av hans bok ”Kafémänniskan. En essä om stillasittande i en tid av rörlighet” kom till vid ett bord på dåvarande stamfiket i Malmö.

Känns scenen igen? Spridda personer som knappar på sina laptops med koppen inom räckhåll? Ofta på internationella kafékedjor – som du lika gärna kan kliva in på i Berlin, London eller Paris.

Kaféerna speglar samtiden. Är du uttråkad över ditt sällskap på fiket? Några knapp på smartphonen bara, så har du roligare umgänge.

Enligt Andersson känns kafébesökaren igen på att hen kilar in och vilar benen en stund, dricker sitt kaffe, tömmer sitt fat och är borta. Alternativt beställer en latte i mugg och sveper vidare i stadsvimlet.

Kafémänniskan, däremot, sitter länge och insuper atmosfären. Hör skramlet av porslin och sorl av röster. Ser vänner och par som förtroligt böjer sig närmare varandra, sänker rösterna.

Fiket är en neutral, kravfri plats där man kan lätta sitt hjärta.

Tjuvlyssna, kommentera andra besökare, fundera, jobba. Ett förlängt vardagsrum, som enligt forskaren Frans Oddner spås få en större betydelse i tider av trångboddhet och bostadsbrist.

Dagens kafémänniska liknar till viss del sin föregångare på de anrika kaffehusen i sekelskiftets London, Paris och Wien, Berlin, Zürich, Prag och Budapest. Där fanns bohemen – stamgästen – den udda nomaden, oftast en man, som återvände till samma bord. Där satt han timme ut och timme in och sög på samma kaffe medan vattenglaset fylldes på av uppmärksamma kypare.

Iakttog och lät sig iakttas.

Skrev litteratur och musik, målade, läste tidningar och tidskrifter, diskuterade världsläget och grälade om politik. Skvallrade, som det alltid skvallrats på kaféer, fast männen låtsades att det var något kvinnor ägnade sig åt på senare tiders svenska konditorier och kafferep med sömnad, präst och sju sorters kakor.

På upptäcktsfärd i kafékulturen är det lätt att bli revolutions-romantisk. Flera forskare lyfter fram de europeiska kaffehusens betydelse för framväxten av demokratin och de fria samtalen.

Kanske var det kring ett kafébord i Paris som fröet till Franska revolutionen föddes, funderar en kulturskribent.

Sociologen Frans Oddner vid Lunds universitet fyller i avhandlingen Kafékultur, kommunikation och gränser med:

”Mellan 1880 och 1900 var kaféet det enda stället där arbetare kunde mötas. På 1890-talet hade kaféerna blivit den centrala platsen för politikens gräsrötter.”

Det är franska arbetarkaféer han syftar på. De högre samhällsskikten hade sina kaféer för sig och makthavarna såg arbetarnas mötesplatser som farliga oroshärdar, där människor kunde samla sig till motstånd mot förtryck och orättvisor.

Robert Kwok, ”Robban”, sällar sig till dem som ”tar fikat på allvar”. I sin blogg tipsar han utförligt om besökta kaféer och bjuder in professor Viveka Adelswärd som gästskribent. Stockholm antas på 1700-talet ha haft ett 50-tal kaffehus, skriver hon. För de välbeställda.

Så svänger även Adelswärd in på javans farlighet. Flera förbud mot att dricka den mystiska svarta drycken utfärdades i Sverige. Orsaken uppgavs vara att kaffe var så dyrt och bidrog till att öka importkostnaderna. ”Möjligen var det också ett försök att stoppa oönskat informationsbyte – vad vet vi? Kaféerna var svåra att kontrollera”.

Det dröjde i alla fall till 1823 innan kaffet släpptes fritt och så småningom tog sig vidare från de rikas gemak till folk ute i stugorna. Det är också dit, till de röda kaffestugorna med vita knutar, vi kommer att vallfärda i sommar. Mumsa nybakt kanelbulle, prinsesstårta och minnas mormor i skuggan under en jasmin.

Långt bort från stad och jäkt…

Fast fick sociologen Frans Oddner bestämma skulle de politiska diskussionerna flamma upp igen på kaféerna. Men. Kanske har snacket i stället flyttat ut på sociala medier – som virtuella kaffestugor? Farliga oroshärdar för odemokratiska regimer, då som nu.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Fall mjukare – bildserie

Så faller du mjukare

Hälsa. Snö. Regn. Is… Halkan är här. Träna balans och styrka, råder judoförbundets Karin Strömqvist Bååthe. Hon är kvinnan som kan få dig på fall – med rätt teknik.

Kultur
Ester Blenda Nordström

På besök i verkligheten

Wallraffare. Plötsligt händer det. Journalister och författare lämnar sin trygghet och väljer att leva i en annan verklighet än sin egen. När det görs bra, skapas de mest fantastiska berättelser.

Den nya plattformsekonomin
Illustration matbud + Muhammed Waqas

En usel affär

Matbudet. Det här är en historia om ett multinationellt företag som skapat en helt ny marknad i Sverige. Om hur deras mopedburna arbetare jobbar för skitlöner och om en oerfaren nyanländ företagare som lovades vinst, men fick en miljonskuld.

Stockholmsavdelningens uppsökerigrupp 2017.

Plattformarna och facket

Facket. Plattformsjobben är ett nytt fenomen i Sverige. Men det växer. Facket letar fortfarande efter ett sätt att tackla det nya sättet att förmedla jobb.

Uber Eats-väska på moped

Uber undviker frågor om moms

Uber. Företaget känner inte igen sig i bilden av extremt mycket arbetstid och låg förtjänst för matbuden. Angående partnerföretagens skattefusk säger Uber: ”Att betala skatt är inget val”.

Stapeldiagram dödsolyckor på jobbet 2014–2018

Lastbilar tar flest liv på jobbet

Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Årets flygchock

Vad minns du av året som gick?

Årskrönika. Medan Sverige fortfarande väntar på en regering tittar vi tillbaka på det som trots allt hände 2018.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.