I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close
I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close

På upptäcktsfärd i kafékulturen

Fika? Förr prasslade tidningar och diskussioner blossade upp. Politiska planer smiddes. Nu söker vi en stressfri zon, samtal tête-à-tête och ensamhet. Ihop. Kafékulturen blomstrar igen. Vem är du? Kafébesökare eller kafémänniska?

Historikern Peter K Andersson vid Lunds universitet har uppfunnit begreppet ”kafémänniska”. En stor del av hans bok ”Kafémänniskan. En essä om stillasittande i en tid av rörlighet” kom till vid ett bord på dåvarande stamfiket i Malmö.

Känns scenen igen? Spridda personer som knappar på sina laptops med koppen inom räckhåll? Ofta på internationella kafékedjor – som du lika gärna kan kliva in på i Berlin, London eller Paris.

Kaféerna speglar samtiden. Är du uttråkad över ditt sällskap på fiket? Några knapp på smartphonen bara, så har du roligare umgänge.

Enligt Andersson känns kafébesökaren igen på att hen kilar in och vilar benen en stund, dricker sitt kaffe, tömmer sitt fat och är borta. Alternativt beställer en latte i mugg och sveper vidare i stadsvimlet.

Kafémänniskan, däremot, sitter länge och insuper atmosfären. Hör skramlet av porslin och sorl av röster. Ser vänner och par som förtroligt böjer sig närmare varandra, sänker rösterna.

Fiket är en neutral, kravfri plats där man kan lätta sitt hjärta.

Tjuvlyssna, kommentera andra besökare, fundera, jobba. Ett förlängt vardagsrum, som enligt forskaren Frans Oddner spås få en större betydelse i tider av trångboddhet och bostadsbrist.

Dagens kafémänniska liknar till viss del sin föregångare på de anrika kaffehusen i sekelskiftets London, Paris och Wien, Berlin, Zürich, Prag och Budapest. Där fanns bohemen – stamgästen – den udda nomaden, oftast en man, som återvände till samma bord. Där satt han timme ut och timme in och sög på samma kaffe medan vattenglaset fylldes på av uppmärksamma kypare.

Iakttog och lät sig iakttas.

Skrev litteratur och musik, målade, läste tidningar och tidskrifter, diskuterade världsläget och grälade om politik. Skvallrade, som det alltid skvallrats på kaféer, fast männen låtsades att det var något kvinnor ägnade sig åt på senare tiders svenska konditorier och kafferep med sömnad, präst och sju sorters kakor.

På upptäcktsfärd i kafékulturen är det lätt att bli revolutions-romantisk. Flera forskare lyfter fram de europeiska kaffehusens betydelse för framväxten av demokratin och de fria samtalen.

Kanske var det kring ett kafébord i Paris som fröet till Franska revolutionen föddes, funderar en kulturskribent.

Sociologen Frans Oddner vid Lunds universitet fyller i avhandlingen Kafékultur, kommunikation och gränser med:

”Mellan 1880 och 1900 var kaféet det enda stället där arbetare kunde mötas. På 1890-talet hade kaféerna blivit den centrala platsen för politikens gräsrötter.”

Det är franska arbetarkaféer han syftar på. De högre samhällsskikten hade sina kaféer för sig och makthavarna såg arbetarnas mötesplatser som farliga oroshärdar, där människor kunde samla sig till motstånd mot förtryck och orättvisor.

Robert Kwok, ”Robban”, sällar sig till dem som ”tar fikat på allvar”. I sin blogg tipsar han utförligt om besökta kaféer och bjuder in professor Viveka Adelswärd som gästskribent. Stockholm antas på 1700-talet ha haft ett 50-tal kaffehus, skriver hon. För de välbeställda.

Så svänger även Adelswärd in på javans farlighet. Flera förbud mot att dricka den mystiska svarta drycken utfärdades i Sverige. Orsaken uppgavs vara att kaffe var så dyrt och bidrog till att öka importkostnaderna. ”Möjligen var det också ett försök att stoppa oönskat informationsbyte – vad vet vi? Kaféerna var svåra att kontrollera”.

Det dröjde i alla fall till 1823 innan kaffet släpptes fritt och så småningom tog sig vidare från de rikas gemak till folk ute i stugorna. Det är också dit, till de röda kaffestugorna med vita knutar, vi kommer att vallfärda i sommar. Mumsa nybakt kanelbulle, prinsesstårta och minnas mormor i skuggan under en jasmin.

Långt bort från stad och jäkt…

Fast fick sociologen Frans Oddner bestämma skulle de politiska diskussionerna flamma upp igen på kaféerna. Men. Kanske har snacket i stället flyttat ut på sociala medier – som virtuella kaffestugor? Farliga oroshärdar för odemokratiska regimer, då som nu.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

En medmänniska

Tredje pris. Här är tredjepristagaren och väktaren Sonja Chyle Kaukos novell om medmänniskan i fläktrummet.

Kultur
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Skidåkare, illiustration

7 tips för medlemmar

Snabbkoll. Facket – där går man väl med för att lönen och arbetsmiljön ska funka? För att tillsammans kämpa för ett bättre arbetsliv. Här har vi samlat förmåner som kommer på köpet när du går med i Transport.

Drottninggatan april 2017, collage

Ett halvår efter terrordådet

Bevakning. Ordningsvakter, väktare, värdetransportörer, p-vakter … Bevaknings­personalen hamnade i frontlinjen vid terror­attentatet på Drottning­­gatan. Hur mår de i dag? Och hur har bolagen följt upp attacken?

Hälsningar på plywoodskiva efter terrorattacken på Drottninggatan

Psykisk chock efter attacken

Bevakning. 72 ordningsvakter och väktare var på plats och gjorde olika insatser i samband med terrorattentatet i Stockholm.

Dyslexi
Patrik Welle

Patrik låter sig inte hejdas av dyslexin

Dragkamp med orden. Kalle Anka-pocket räddade honom. Och mobilen är hans bästa vän i jobbet. Lastbilschauffören Patrik Welle låter inte dyslexin stoppa honom från att göra det han vill.

Utsatt yrkesgrupp
P-vakt

Grövre våld och mer hot

P-vakter. Vardagen har blivit tuffare för parkeringsvakter och väktare som delar ut parkeringsavgifter. De som har koll på branschen är eniga: Hoten och våldet blir allt grövre.

Vinnarna i Transports novelltävling
Anders Hagander + Maja Lindbergs novellillustration

Fel väg, men rakt in i livet

Första pris. Här är yrkesföraren Anders Haganders vinnarnovell, om en vanlig arbetsnatt som förvandlas till en kamp på liv och död.

Kristoffer Nilsson + Maja Lindbergs novellillustration

Läderjackan

Andra pris. Tidningsbudet och konstnären Kristoffer Nilssons bidrag till novelltävlingen, om en av storstadens många osaliga nattvandrare.

En medmänniska

Tredje pris. Väktaren Sonja Chyle Kauko tog hem tredje pris med en berättelse som bygger på en verklig händelse, om medmänniskan i fläktrummet.