I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close
I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close

På upptäcktsfärd i kafékulturen

Fika? Förr prasslade tidningar och diskussioner blossade upp. Politiska planer smiddes. Nu söker vi en stressfri zon, samtal tête-à-tête och ensamhet. Ihop. Kafékulturen blomstrar igen. Vem är du? Kafébesökare eller kafémänniska?

Historikern Peter K Andersson vid Lunds universitet har uppfunnit begreppet ”kafémänniska”. En stor del av hans bok ”Kafémänniskan. En essä om stillasittande i en tid av rörlighet” kom till vid ett bord på dåvarande stamfiket i Malmö.

Känns scenen igen? Spridda personer som knappar på sina laptops med koppen inom räckhåll? Ofta på internationella kafékedjor – som du lika gärna kan kliva in på i Berlin, London eller Paris.

Kaféerna speglar samtiden. Är du uttråkad över ditt sällskap på fiket? Några knapp på smartphonen bara, så har du roligare umgänge.

Enligt Andersson känns kafébesökaren igen på att hen kilar in och vilar benen en stund, dricker sitt kaffe, tömmer sitt fat och är borta. Alternativt beställer en latte i mugg och sveper vidare i stadsvimlet.

Kafémänniskan, däremot, sitter länge och insuper atmosfären. Hör skramlet av porslin och sorl av röster. Ser vänner och par som förtroligt böjer sig närmare varandra, sänker rösterna.

Fiket är en neutral, kravfri plats där man kan lätta sitt hjärta.

Tjuvlyssna, kommentera andra besökare, fundera, jobba. Ett förlängt vardagsrum, som enligt forskaren Frans Oddner spås få en större betydelse i tider av trångboddhet och bostadsbrist.

Dagens kafémänniska liknar till viss del sin föregångare på de anrika kaffehusen i sekelskiftets London, Paris och Wien, Berlin, Zürich, Prag och Budapest. Där fanns bohemen – stamgästen – den udda nomaden, oftast en man, som återvände till samma bord. Där satt han timme ut och timme in och sög på samma kaffe medan vattenglaset fylldes på av uppmärksamma kypare.

Iakttog och lät sig iakttas.

Skrev litteratur och musik, målade, läste tidningar och tidskrifter, diskuterade världsläget och grälade om politik. Skvallrade, som det alltid skvallrats på kaféer, fast männen låtsades att det var något kvinnor ägnade sig åt på senare tiders svenska konditorier och kafferep med sömnad, präst och sju sorters kakor.

På upptäcktsfärd i kafékulturen är det lätt att bli revolutions-romantisk. Flera forskare lyfter fram de europeiska kaffehusens betydelse för framväxten av demokratin och de fria samtalen.

Kanske var det kring ett kafébord i Paris som fröet till Franska revolutionen föddes, funderar en kulturskribent.

Sociologen Frans Oddner vid Lunds universitet fyller i avhandlingen Kafékultur, kommunikation och gränser med:

”Mellan 1880 och 1900 var kaféet det enda stället där arbetare kunde mötas. På 1890-talet hade kaféerna blivit den centrala platsen för politikens gräsrötter.”

Det är franska arbetarkaféer han syftar på. De högre samhällsskikten hade sina kaféer för sig och makthavarna såg arbetarnas mötesplatser som farliga oroshärdar, där människor kunde samla sig till motstånd mot förtryck och orättvisor.

Robert Kwok, ”Robban”, sällar sig till dem som ”tar fikat på allvar”. I sin blogg tipsar han utförligt om besökta kaféer och bjuder in professor Viveka Adelswärd som gästskribent. Stockholm antas på 1700-talet ha haft ett 50-tal kaffehus, skriver hon. För de välbeställda.

Så svänger även Adelswärd in på javans farlighet. Flera förbud mot att dricka den mystiska svarta drycken utfärdades i Sverige. Orsaken uppgavs vara att kaffe var så dyrt och bidrog till att öka importkostnaderna. ”Möjligen var det också ett försök att stoppa oönskat informationsbyte – vad vet vi? Kaféerna var svåra att kontrollera”.

Det dröjde i alla fall till 1823 innan kaffet släpptes fritt och så småningom tog sig vidare från de rikas gemak till folk ute i stugorna. Det är också dit, till de röda kaffestugorna med vita knutar, vi kommer att vallfärda i sommar. Mumsa nybakt kanelbulle, prinsesstårta och minnas mormor i skuggan under en jasmin.

Långt bort från stad och jäkt…

Fast fick sociologen Frans Oddner bestämma skulle de politiska diskussionerna flamma upp igen på kaféerna. Men. Kanske har snacket i stället flyttat ut på sociala medier – som virtuella kaffestugor? Farliga oroshärdar för odemokratiska regimer, då som nu.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Filmtittande

Gamla rullar blir ettor och nollor

Kultur. Från Ingmar Bergman till Pelle Svanslös. Gamla analoga filmer blir tillgängliga igen när de blir digitala. Det finns omkring 9 000 filmer bevarade i Svenska Filminstitutets arkiv. Sedan några år tillbaka får ett 100-tal av dem nytt liv varje år.

Prylrensning

Äter dina prylar upp dig?

Kultur. Känner du som jag ibland att dina prylar äter dig? Att allt ska tas om hand och ingen tid finns för dig och dina närmaste. Paret Elisabeth Byström och Johan Ernfors har skrivit boken Prylbanta om hur du frigör tid, pengar och mår bättre.

John Antonsson

Togaparty, revolvrar och detektiver

Kultur. Ingen sommar utan en perfekt westernrökare. Transportarbetarens John Antonsson hjälper dig att hitta de billiga loppisböckerna som funkar under semestern.

Månadens klubb
DSV-klubben i Borås

Explosiv start för klubben på DSV

DSV Solutions i Borås. När en bemanningsanställd fick sluta tog det hus i helsike bland terminalarbetarna på DSV Solutions i Borås. Ett helt gäng stegade upp till chefen och röt: Så här kan ni inte göra!

Filmtittande

Gamla rullar blir ettor och nollor

Kultur. Från Ingmar Bergman till Pelle Svanslös. Gamla analoga filmer blir tillgängliga igen när de blir digitala. Det finns omkring 9 000 filmer bevarade i Svenska Filminstitutets arkiv. Sedan några år tillbaka får ett 100-tal av dem nytt liv varje år.

10 största bevakningsbolagen

Mörkertal kring olyckor och tillbud?

Bevakning. Enligt lagen ska arbetsgivare anmäla allvarliga olyckor och tillbud till Arbetsmiljöverket. Transportarbetaren har gått igenom landets tio största företag i bevakningsbranschen. Genomgången visar att vissa företag anmäler ett stort antal olyckor och tillbud. Vissa knappt några alls.

Olivera Pobra

”Jag skulle inte skylla på okunskap”

Bevakning. Regionala skyddsombudet Olivera Pobra tycker att företagen måste bli bättre på att anmäla händelser. Annars finns det ett stort mörkertal kring olyckor och tillbud.

Fokus: Framtiden
Slaget om hamnarna

Slaget om hamnarna

Hamn. Om bara 18 månader flyttas Stockholms containerhamn till Norvik, sex mil söderut. Samtidigt vill politikerna lägga ner Stockholms båda oljehamnar. Tvärtemot alla politiska visioner kommer flyttkarusellen att leda till ökad lastbilstrafik.

Magnus Sjöberg, projektledare för Norviksbygget, gillar tunga maskiner. Caterpillarn väger 104 ton och används för att hantera de enorma bergmassor som sprängts loss under markarbetena.

Snart kommer första båten

Hamn. På toppen av ”Mount Norvik” är det vindstilla. Om 18 månader ska hela berget, tre miljoner kubikmeter granit, vara borta. Liksom den 104 ton tunga bulldozern som kravlat omkring på toppen.

Loudden

”Avvecklingen har redan börjat”

Hamn. Johan Castwall, vd i Stockholms Hamnar, utgår från att Loudden kommer att stängas planenligt, den 31 december 2019. – Så kommer det att bli. Avvecklingen har redan börjat. Fast det kommer inte att vara sanerat och klart till dess.

Prylrensning

Äter dina prylar upp dig?

Kultur. Känner du som jag ibland att dina prylar äter dig? Att allt ska tas om hand och ingen tid finns för dig och dina närmaste. Paret Elisabeth Byström och Johan Ernfors har skrivit boken Prylbanta om hur du frigör tid, pengar och mår bättre.

Gästarbetare utnyttjas
Illustration Migrantarbetare av Gustaf Öhrnell

I klorna på chefen

Migrantarbetare. Vi får inte tag i arbetskraft, säger arbetsgivarna. Ni dumpar lönerna, svarar LO. En statlig myndighet konstaterar att gästarbetare utnyttjas och i vissa fall tvingas betala för att få jobb.

"Sami"

90 000 kronor för jobb i Sverige?

Pressad på pengar. En migrantarbetare på bemanningsbolaget Texab uppger att han tvingats betala 90 000 kronor till företagets arbetsledare – för att få förlängd anställning och därmed arbetstillstånd. Hans kollega uppmanades att betala 30 000 kronor, men sa nej.

Gulf-macken i Gävle

Skrupelfri mackägare blåste flera på lönen

Lurade på lön. En mackägare i Gävle satte i system att lura migrantarbetare på lön. En kvinna från Balkan fick jobb, trots att hon saknade arbetstillstånd. När hon kopplade in Transport och krävde sin lön kontrade arbetsgivaren med att sparka henne. Macken är nu såld och inga tvister finns med den nya ägaren.