I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close
I anrika Vete-Kattens kafferum i Stockholm stiger sorlet medan eftermiddagsgästerna strömmar till.
Close

På upptäcktsfärd i kafékulturen

Fika? Förr prasslade tidningar och diskussioner blossade upp. Politiska planer smiddes. Nu söker vi en stressfri zon, samtal tête-à-tête och ensamhet. Ihop. Kafékulturen blomstrar igen. Vem är du? Kafébesökare eller kafémänniska?

Historikern Peter K Andersson vid Lunds universitet har uppfunnit begreppet ”kafémänniska”. En stor del av hans bok ”Kafémänniskan. En essä om stillasittande i en tid av rörlighet” kom till vid ett bord på dåvarande stamfiket i Malmö.

Känns scenen igen? Spridda personer som knappar på sina laptops med koppen inom räckhåll? Ofta på internationella kafékedjor – som du lika gärna kan kliva in på i Berlin, London eller Paris.

Kaféerna speglar samtiden. Är du uttråkad över ditt sällskap på fiket? Några knapp på smartphonen bara, så har du roligare umgänge.

Enligt Andersson känns kafébesökaren igen på att hen kilar in och vilar benen en stund, dricker sitt kaffe, tömmer sitt fat och är borta. Alternativt beställer en latte i mugg och sveper vidare i stadsvimlet.

Kafémänniskan, däremot, sitter länge och insuper atmosfären. Hör skramlet av porslin och sorl av röster. Ser vänner och par som förtroligt böjer sig närmare varandra, sänker rösterna.

Fiket är en neutral, kravfri plats där man kan lätta sitt hjärta.

Tjuvlyssna, kommentera andra besökare, fundera, jobba. Ett förlängt vardagsrum, som enligt forskaren Frans Oddner spås få en större betydelse i tider av trångboddhet och bostadsbrist.

Dagens kafémänniska liknar till viss del sin föregångare på de anrika kaffehusen i sekelskiftets London, Paris och Wien, Berlin, Zürich, Prag och Budapest. Där fanns bohemen – stamgästen – den udda nomaden, oftast en man, som återvände till samma bord. Där satt han timme ut och timme in och sög på samma kaffe medan vattenglaset fylldes på av uppmärksamma kypare.

Iakttog och lät sig iakttas.

Skrev litteratur och musik, målade, läste tidningar och tidskrifter, diskuterade världsläget och grälade om politik. Skvallrade, som det alltid skvallrats på kaféer, fast männen låtsades att det var något kvinnor ägnade sig åt på senare tiders svenska konditorier och kafferep med sömnad, präst och sju sorters kakor.

På upptäcktsfärd i kafékulturen är det lätt att bli revolutions-romantisk. Flera forskare lyfter fram de europeiska kaffehusens betydelse för framväxten av demokratin och de fria samtalen.

Kanske var det kring ett kafébord i Paris som fröet till Franska revolutionen föddes, funderar en kulturskribent.

Sociologen Frans Oddner vid Lunds universitet fyller i avhandlingen Kafékultur, kommunikation och gränser med:

”Mellan 1880 och 1900 var kaféet det enda stället där arbetare kunde mötas. På 1890-talet hade kaféerna blivit den centrala platsen för politikens gräsrötter.”

Det är franska arbetarkaféer han syftar på. De högre samhällsskikten hade sina kaféer för sig och makthavarna såg arbetarnas mötesplatser som farliga oroshärdar, där människor kunde samla sig till motstånd mot förtryck och orättvisor.

Robert Kwok, ”Robban”, sällar sig till dem som ”tar fikat på allvar”. I sin blogg tipsar han utförligt om besökta kaféer och bjuder in professor Viveka Adelswärd som gästskribent. Stockholm antas på 1700-talet ha haft ett 50-tal kaffehus, skriver hon. För de välbeställda.

Så svänger även Adelswärd in på javans farlighet. Flera förbud mot att dricka den mystiska svarta drycken utfärdades i Sverige. Orsaken uppgavs vara att kaffe var så dyrt och bidrog till att öka importkostnaderna. ”Möjligen var det också ett försök att stoppa oönskat informationsbyte – vad vet vi? Kaféerna var svåra att kontrollera”.

Det dröjde i alla fall till 1823 innan kaffet släpptes fritt och så småningom tog sig vidare från de rikas gemak till folk ute i stugorna. Det är också dit, till de röda kaffestugorna med vita knutar, vi kommer att vallfärda i sommar. Mumsa nybakt kanelbulle, prinsesstårta och minnas mormor i skuggan under en jasmin.

Långt bort från stad och jäkt…

Fast fick sociologen Frans Oddner bestämma skulle de politiska diskussionerna flamma upp igen på kaféerna. Men. Kanske har snacket i stället flyttat ut på sociala medier – som virtuella kaffestugor? Farliga oroshärdar för odemokratiska regimer, då som nu.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Jessica Thorzén

Jessica har drömjobbet

Turné. Jessica Thorzén är chauffören som hamnade i musiksvängen och ligger ute på turnéer med rockband, cirkusar och shower. Ett jobb som har breddat hennes musiksmak mer än hon någonsin anat.

S/Y Loris

Träsmak

Båtar. Den sexcylindriga motorn vägde 1,6 ton och drog 32 liter bensin per landmil. Då gjorde den 15 meter långa ”expresskryssaren” S/Y Loris 27 knop. Ombord fanns tändstickskungen Ivar Kreuger.

Mikael Lindmark och Fanny Bergsten

Lättare kroppar och piggare liv

Hälsa. Tolv kilo mindre på vågen och ett piggare liv, det blev utdelningen för Fanny Bergsten och Mikael Lindmark när Tekniska verken i Kiruna hälsosatsade på sina chaufförer. Framgångarna är så stora att fler yrkesgrupper nu ska få delta.

Så gick det sen
Sopgubbestrejken juli 2017

Sopgubbarna som tog fajten

Miljöarbetare. Stockholms stolta sopgubbar stred hårt, vad gör de nu? Och hur gick det för den polske lastbilsföraren Bogdan? Blev han blåst – igen? Läs, du som grunnat …

Kultur
Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Transportarbetaren granskar
Movare i Göteborg

Stora prisskillnader för en och samma flytt

Flyttupphandling. Drygt 234 000 för en kontorsflytt. Eller knappt 48 000 kronor. Försvarsmakten valde det billigaste. Bakom det låga priset finns en flyttkoncern som skapat stora rubriker genom åren.

Rickard Biguet, Rexab

”Ärlighet vinner inga kontrakt”

Flyttupphandling. I 20 års tid har flyttföretagaren Rickard Biguet slagits för en seriösare bransch och för offentliga upphandlingar som inte uppmuntrar till fusk. Samtidigt har han anpassat sig till spelreglerna.

Västerås flyttningsbyrå

Domstolsbeslut sätter stopp för prisgolv

Flyttupphandling. Noll kronor i timmen för en flyttbil med chaufför. Erfarna flyttföretagare skakar på huvudet. Ett försök att motverka prisdumpningen gick i stöpet när landets högsta jurister grep in.

Idrottsplatsen i Häverödal, söder om Hallstavik. Här har åkeriet Ma.ax uppställningsplats och inkvartering för fem timmerbilsförare från Lettland och Slovakien.

På spaning i skogsland

Timmertransporter. På den smala kustvägen genom Norduppland har lastbilstrafiken ökat dramatiskt. Många av bilarna kommer från Baltikum och fraktar papper eller stormfälld skog. Fem av östförarna bor i en sunkig barack på idrottsplatsen i Häverödal.

Matbud från Yandex.eda i Moskva.

Matbud jobbade ihjäl sig

Ryssland. Den 16 april dog ett matbud, 21-årige Artyk Orozalijev, under ett arbetspass i Sankt Petersburg. Dödsorsaken var hjärtattack. Han föll omkull på sin cykel efter att ha arbetat tio timmar utan paus.

Inför EU-valet
Ombudsmännen Daniel Iacob och Edwin Atema från holländska FNV pratar med en rumänsk chaufför.

”EU bryr sig inte”

Nederländerna. ”Vi måste klara det här själva. EU bryr sig inte.” På en mörk parkeringsplats möter ombudsmännen Edwin Atema och Daniel Iacob en rumänsk chaufför som inte berättar sanningen om sina villkor. Transportarbetaren åkte till Nederländerna inför EU-valet.

Jan van den Brink, Schiphol

Hit men inte längre!

Nederländerna. KLM-skylten i avgångshallen på Schiphols flygplats lyser som ett stopptecken för ombudsman Jan van den Brink. Efter en tvist med personalen om medbestämmande vägrar företaget att visa upp den automatiserade bagagehanteringen.

Facket tog kampen när robotarna hotade jobben

Nederländerna. När Rotterdam hamn automatiserades för några år sedan hotades hamnarbetarna av uppsägningar. Nu reser deras fackliga ledare Niek Stam runt i världen och berättar hur man kan rädda jobben när robotar och andra automatiska system införs..

6 enkätbilder

Enkät: 6 tycker till

Bryssel. Varför deltar du i ETF:s demonstration för schysta villkor? Transportarbetaren ställde frågan till sex av de omkring 5 000 demonstranter som samlades i Bryssel i slutet av mars.

Så gick det sen
Jobbjägarna som åkte buss Gävle–Kiruna

Jobbjägarna – sju år efteråt

Åkeri. Arbetsmarknaden är bister. Ett gäng komvux-elever fixar en buss och styr från Gävle för att söka lastbilsjobb i gruvruschens Kiruna och Pajala. Året var 2012. Blev de kvar?