Läsande kille på Stadsbiblioteket.
Close
Ibland vill man bara glömma verkligheten och fly in i en annan värld. Att läsa om andra, med liknande problem, kan också hjälpa oss att bearbeta och hitta lösningar.
Close

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Redan de gamla grekerna talade om läsningens läkande kraft. I länder som USA, England och grannlandet Finland är biblioterapi etablerat sedan länge. Det brukar sägas att stater som upplevt krig har tagit till litteratur för att försöka lindra och bearbeta människors trauman.

Definitionen är vid och initierade talar om att biblioterapi praktiserats länge i Sverige. Människor har samlats i grupper, läst, diskuterat och tipsat varandra om litteratur – utan att det kallats biblioterapi.

2011 gjorde i alla fall litteraturvetaren och forskaren Cecilia Pettersson och socialmedicinaren Lena Mårtensson vid Göteborgs universitet den första vetenskapliga studien i ämnet. Pettersson talar om att använda litteratur i syfte att främja hälsa och välbefinnande. De kvinnor hon och kollegan intervjuade led av bland annat posttraumatisk stress, cancer och utmattningssyndrom, och hade läst på egen hand.

– De flesta kände att de inte orkade läsa alls när de mådde som sämst, men när de väl började läsa igen valde de annan, lättare litteratur.

Cecilia Pettersson betonar vikten av lust, att pröva sig fram och välja bort pliktböckerna. En kvinna vittnade om att hon skänkt bort all litteratur hon tidigare känt sig tvingad att läsa och börjat gå efter lustprincipen.

Läsning i terapeutiskt syfte behöver inte handla om att bearbeta problem. Det kan lika gärna vara ett sätt att fly från en svår situation, att slappna av och glömma smärtan, förklarar Cecilia Pettersson.

Hon följde upp undersökningen med en ny om kvinnor och män med långvarig psykisk ohälsa som samlades i en bokcirkel. Då var det inte bara läsningen utan det sociala samspelet och diskussionerna som påverkade deltagarnas välbefinnande.

– Några av läsarna lärde sig använda litteratur i självmedicinerande syfte, som något att ta till när de var på väg att må sämre.

Bibliotekarier, lärare, socionomer, präster och diakoner hör till yrkesgrupper som praktiserar biblioterapi i olika former. Norrköpings stadsbibliotek startade en litteraturcirkel för missbrukare. Ett annat exempel är högläsning på äldreboenden.

Biblioterapi kan inte ersätta annan behandling och skeptiker ifrågasätter litteraturens påverkan på hälsan.

– Det är ingen universalmetod som funkar för alla. Är man väldigt skeptisk kanske man ska pröva något annat. Mycket forskning visar i alla fall att inte bara litteraturen utan det sociala samspelet kring den kan främja hälsa och välbefinnande, säger Cecilia Pettersson.

Pia Bergström är socionom och familjeterapeut med rötterna i finsk biblioterapi. Hon vill undanröja alla missförstånd om att det rör sig om en psykoterapiform och talar i stället om ett verktyg, som skiftar efter sammanhang.

– I Sverige har mycket fokus hamnat på läsning av litteratur. Jag vill bredda betydelsen till att läsa, skriva och samtala, i syfte att utforska, reflektera, få insikter och läka. Samtalet i grupper, som jag håller i med barn till föräldrar i fängelse, är centralt.

Pia Bergström har tagit fram den första högskolekursen i biblioterapi vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och är noga med att biblioterapi också ska fånga upp människor som är ovana läsare.

– Texter man utgår ifrån i en grupp behöver inte vara böcker. Det är ett sätt att få i gång samtal kring olika ämnen som kan vara svåra att prata om annars. Vad väcker det här hos dig? Du behöver inte prata om dig själv om du inte vill, men du kan göra det.

– Man kan också använda bilder och filmer och skriva efter samtalen. I slutändan kan det bli så att de som inte läst förut börjar läsa.

Pia Bergström instämmer i att biblioterapi inte passar alla. För att det ska klicka behöver orden passa lyssnarens personlighet och sinnestillstånd, dessutom ska tillfället vara rätt. Hon brukar få frågan om riskerna med att ”dra upp” smärtsamma händelser, men svarar att det här med att må dåligt eller ha sorg inte är någon sjukdom utan en del av livet.

– Är du sjuk ska du självklart söka vård, men generellt är det inte farligt att prata om saker. Tvärtom kan det vara farligt att inte prata.

Hallå där!
Marie Lundström

Marie Lundström
Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

… programledare för Lundströms bokradio i P1, med bland annat författarmöten och bokcirklar. Hur ser du på biblioterapi?

– Hur det funkar kliniskt vet jag inte, men när jag själv drabbats av stor sorg har jag haft svårt att läsa tjocka romaner. Då läser jag i stället dikter. När min pappa dog, oväntat, förstod jag mig plötsligt på den ryska poeten Osip Mandelstam. Hans dikter talade till mig på ett nytt sätt, som om något slags port öppnade sig. Delar av det försvann sedan, när den akuta chocken lagt sig.

Är poesi bra om man har sorg?

– Ingenting är bra när man har sorg. Det finns lägen när litteratur inte hjälper, som vid djup sorg och chocktillstånd eller när du inser att du blivit övergiven. Då tror jag mer på en stor whisky och en god vän.

– Gärna en god vän som läser högt för dig, högläsning är väldigt lugnande. Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga funkar. Den blir man definitivt mer harmonisk av. I bästa fall somnar man också, som ett barn.

Är man mindre ångestfylld och behöver en paus från sin egen tillvaro tipsar Marie Lundström om sin pågående bokcirkelbok, Stenarna skola ropa, av den brittiska författaren Ruth Rendell, känd för sina psykologiska kriminalromaner.

– Jag tycker vi kommer närmare varandra i bokcirkeln. Samtalen blir friare, livet och litteraturen möts.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Demokrati

Våga ta snacket om demokratin!

Kultur. ”Det är i dag vi måste agera om vi vill ha en demokrati i morgon”. Förintelsens överlevare Hédi Frieds ord biter sig fast. Väktaren Niklas Strand tycker att vi ska våga ta snacket vid fikabordet. Vad kan du göra för att skydda demokratin?

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.