Läsande kille på Stadsbiblioteket.
Close
Ibland vill man bara glömma verkligheten och fly in i en annan värld. Att läsa om andra, med liknande problem, kan också hjälpa oss att bearbeta och hitta lösningar.
Close

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Redan de gamla grekerna talade om läsningens läkande kraft. I länder som USA, England och grannlandet Finland är biblioterapi etablerat sedan länge. Det brukar sägas att stater som upplevt krig har tagit till litteratur för att försöka lindra och bearbeta människors trauman.

Definitionen är vid och initierade talar om att biblioterapi praktiserats länge i Sverige. Människor har samlats i grupper, läst, diskuterat och tipsat varandra om litteratur – utan att det kallats biblioterapi.

2011 gjorde i alla fall litteraturvetaren och forskaren Cecilia Pettersson och socialmedicinaren Lena Mårtensson vid Göteborgs universitet den första vetenskapliga studien i ämnet. Pettersson talar om att använda litteratur i syfte att främja hälsa och välbefinnande. De kvinnor hon och kollegan intervjuade led av bland annat posttraumatisk stress, cancer och utmattningssyndrom, och hade läst på egen hand.

– De flesta kände att de inte orkade läsa alls när de mådde som sämst, men när de väl började läsa igen valde de annan, lättare litteratur.

Cecilia Pettersson betonar vikten av lust, att pröva sig fram och välja bort pliktböckerna. En kvinna vittnade om att hon skänkt bort all litteratur hon tidigare känt sig tvingad att läsa och börjat gå efter lustprincipen.

Läsning i terapeutiskt syfte behöver inte handla om att bearbeta problem. Det kan lika gärna vara ett sätt att fly från en svår situation, att slappna av och glömma smärtan, förklarar Cecilia Pettersson.

Hon följde upp undersökningen med en ny om kvinnor och män med långvarig psykisk ohälsa som samlades i en bokcirkel. Då var det inte bara läsningen utan det sociala samspelet och diskussionerna som påverkade deltagarnas välbefinnande.

– Några av läsarna lärde sig använda litteratur i självmedicinerande syfte, som något att ta till när de var på väg att må sämre.

Bibliotekarier, lärare, socionomer, präster och diakoner hör till yrkesgrupper som praktiserar biblioterapi i olika former. Norrköpings stadsbibliotek startade en litteraturcirkel för missbrukare. Ett annat exempel är högläsning på äldreboenden.

Biblioterapi kan inte ersätta annan behandling och skeptiker ifrågasätter litteraturens påverkan på hälsan.

– Det är ingen universalmetod som funkar för alla. Är man väldigt skeptisk kanske man ska pröva något annat. Mycket forskning visar i alla fall att inte bara litteraturen utan det sociala samspelet kring den kan främja hälsa och välbefinnande, säger Cecilia Pettersson.

Pia Bergström är socionom och familjeterapeut med rötterna i finsk biblioterapi. Hon vill undanröja alla missförstånd om att det rör sig om en psykoterapiform och talar i stället om ett verktyg, som skiftar efter sammanhang.

– I Sverige har mycket fokus hamnat på läsning av litteratur. Jag vill bredda betydelsen till att läsa, skriva och samtala, i syfte att utforska, reflektera, få insikter och läka. Samtalet i grupper, som jag håller i med barn till föräldrar i fängelse, är centralt.

Pia Bergström har tagit fram den första högskolekursen i biblioterapi vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och är noga med att biblioterapi också ska fånga upp människor som är ovana läsare.

– Texter man utgår ifrån i en grupp behöver inte vara böcker. Det är ett sätt att få i gång samtal kring olika ämnen som kan vara svåra att prata om annars. Vad väcker det här hos dig? Du behöver inte prata om dig själv om du inte vill, men du kan göra det.

– Man kan också använda bilder och filmer och skriva efter samtalen. I slutändan kan det bli så att de som inte läst förut börjar läsa.

Pia Bergström instämmer i att biblioterapi inte passar alla. För att det ska klicka behöver orden passa lyssnarens personlighet och sinnestillstånd, dessutom ska tillfället vara rätt. Hon brukar få frågan om riskerna med att ”dra upp” smärtsamma händelser, men svarar att det här med att må dåligt eller ha sorg inte är någon sjukdom utan en del av livet.

– Är du sjuk ska du självklart söka vård, men generellt är det inte farligt att prata om saker. Tvärtom kan det vara farligt att inte prata.

Hallå där!
Marie Lundström

Marie Lundström
Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

… programledare för Lundströms bokradio i P1, med bland annat författarmöten och bokcirklar. Hur ser du på biblioterapi?

– Hur det funkar kliniskt vet jag inte, men när jag själv drabbats av stor sorg har jag haft svårt att läsa tjocka romaner. Då läser jag i stället dikter. När min pappa dog, oväntat, förstod jag mig plötsligt på den ryska poeten Osip Mandelstam. Hans dikter talade till mig på ett nytt sätt, som om något slags port öppnade sig. Delar av det försvann sedan, när den akuta chocken lagt sig.

Är poesi bra om man har sorg?

– Ingenting är bra när man har sorg. Det finns lägen när litteratur inte hjälper, som vid djup sorg och chocktillstånd eller när du inser att du blivit övergiven. Då tror jag mer på en stor whisky och en god vän.

– Gärna en god vän som läser högt för dig, högläsning är väldigt lugnande. Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga funkar. Den blir man definitivt mer harmonisk av. I bästa fall somnar man också, som ett barn.

Är man mindre ångestfylld och behöver en paus från sin egen tillvaro tipsar Marie Lundström om sin pågående bokcirkelbok, Stenarna skola ropa, av den brittiska författaren Ruth Rendell, känd för sina psykologiska kriminalromaner.

– Jag tycker vi kommer närmare varandra i bokcirkeln. Samtalen blir friare, livet och litteraturen möts.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

John Eyre

John ser magin i gamla jänkare

Konst. Amerikanare från 1950- och 60-talen. Stora glänsande skepp som kom mullrande längs vägen var magi för pojken John Eyre. Känslan har stannat kvar och han målar dem om och om igen.

4 bokomslag

De förverkligade sin bokdröm

Böcker. Lastbilsresor på 1970-talet eller vilda kattdjur? En egen fantasyvärld eller realistiska eländesskildringar från den undre världen? Möt fyra transportarbetare som har gett ut sina egna böcker. Och hoppas att de ska hitta sina läsare.

Ljudböcker

Lyssna dig in i litteraturen

Ljudböcker. Sällskap på vägen, nya faktakunskaper, spänning och skön avkoppling – chaufförer är i dag en beläst yrkesgrupp. Vägkrogsbiblioteken öppnade dörren.

Granskning: Pensionsfusket
Houshang Rahmati

Han upptäckte att pensionskontot var nollat

Pensionspremier. Houshang Rahmati trodde på överenskommelsen med sin arbetsgivare. Men bevakningsbolaget tog sedan tillbaka pengar som hade betalats in till Fora.

Granskning
Transport har 36 regionala skyddsombud

Regionala skyddsombud under attack

Arbetsmiljöarbete. Regeringen försökte stärka de regionala skyddsombuden. Svaret blev massiv kritik. Nu hotas fackens rätt att välja regionala skyddsombud på allvar.

Johnny Wiklund, RSO avd 18

Johnny finns där när skyddsombud saknas

Arbetsmiljöarbete. Johnny Wiklund är regionalt skyddsombud. Han för arbetstagarnas talan i arbetsmiljöfrågor när det inte finns något skyddsombud på arbetsplatsen.

Daniel Wallfors, RSO avd 25

RSO – ett jobb med olika roller

Arbetsmiljöarbete. – Trenden jag ser är att arbetsgivarna slimmar och slimmar. Det gäller alla våra branscher. Följden blir ökad stress, och i förlängningen fler arbetsolyckor. Tvärtemot vad samhället strävar efter, säger Daniel Wallfors.

corona

Stöd du kan få om du blir uppsagd

Snabbkoll. Tiotusentals har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist i coronapandemins spår. Trycket är hårt på Transports a-kassa. Många ringer och är oroliga, frågar om vilka regler som gäller och vilket stöd som finns – för den som förlorar jobbet gäller det att ha koll på var och till vem olika saker ska anmälas. Här är hjälp på vägen för att lindra konsekvenserna.

corona
coronavirus, Covid 19

Drabbad av coronaviruset?

Snabbkoll. Oklart och skrämmande. Mycket kring det nya coronaviruset och dess konsekvenser är svåröverskådligt. Informationen uppdateras hela tiden. Det här är klart i mitten av mars.

Kultur
4 bokomslag

De förverkligade sin bokdröm

Böcker. Lastbilsresor på 1970-talet eller vilda kattdjur? En egen fantasyvärld eller realistiska eländesskildringar från den undre världen? Möt fyra transportarbetare som har gett ut sina egna böcker. Och hoppas att de ska hitta sina läsare.

Avtalsrörelsen
Stefan Looström

Taxitelefonist – ett låglönejobb

Taxitelefonister. Högre lön. Fler lediga helger. Bättre ob. Det handlar om avtalskrav från taxitelefonisterna. En yrkesgrupp som ofta hamnar i skymundan när allt ljus riktas mot förarnas omdebatterade villkor.

Mats Andersson

Transport vill ha lika löner i hela Sverige

Taxitelefonister. Lönen är inte bara låg för taxitelefonisterna. Nivåerna i avtalet varierar dessutom mellan storstäder och landsort. Det vill Transport helst ändra på. Fast det är en svår nöt att knäcka förklarar Mats Andersson, central ombudsman med ansvar för taxiavtalen.

Claudio Skubla

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Svenska Taxiförbundet. Svarttaxi med privatbilar och plattformsföretag som Uber. Det är de stora hoten mot den seriösa delen av taxibranschen, anser Claudio Skubla, förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet.

Avtalsrörelsen
Containerlastning i Helsingborgs hamn

Vad händer med jobben?

Hamn. Om några år kommer många hamnkranar och truckar sannolikt vara automatiserade, utan förare i hytten. Vad händer med jobben? Kan surrning av gods ombord på båtarna skapa ersättningsjobb när gamla försvinner?

Oskar Pihlqvist och Erika Backler Swärdh

Surrning kan rädda många hamnjobb

Helsingborgs hamn. Automatiseringen kommer att påverka hamnjobben. Därför lägger Transport mycket krut på ”lashing”-frågan. Helst vill förbundet få den reglerad i det nya kollektivavtalet.

Mikael Gustafsson, Göteborgs hamn

”Här har vi alltid surrat”

Göteborgs hamn. Högt ovanför oss lyser kranens strålkastarljus genom dimman. En grönmålad 40-fotscontainer hänger i vajrarna. Mikael Gustafsson greppar en stång. På APM Terminals sköter hamnarbetarna surrningen åt flera rederier.