Läsande kille på Stadsbiblioteket.
Close
Ibland vill man bara glömma verkligheten och fly in i en annan värld. Att läsa om andra, med liknande problem, kan också hjälpa oss att bearbeta och hitta lösningar.
Close

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Redan de gamla grekerna talade om läsningens läkande kraft. I länder som USA, England och grannlandet Finland är biblioterapi etablerat sedan länge. Det brukar sägas att stater som upplevt krig har tagit till litteratur för att försöka lindra och bearbeta människors trauman.

Definitionen är vid och initierade talar om att biblioterapi praktiserats länge i Sverige. Människor har samlats i grupper, läst, diskuterat och tipsat varandra om litteratur – utan att det kallats biblioterapi.

2011 gjorde i alla fall litteraturvetaren och forskaren Cecilia Pettersson och socialmedicinaren Lena Mårtensson vid Göteborgs universitet den första vetenskapliga studien i ämnet. Pettersson talar om att använda litteratur i syfte att främja hälsa och välbefinnande. De kvinnor hon och kollegan intervjuade led av bland annat posttraumatisk stress, cancer och utmattningssyndrom, och hade läst på egen hand.

– De flesta kände att de inte orkade läsa alls när de mådde som sämst, men när de väl började läsa igen valde de annan, lättare litteratur.

Cecilia Pettersson betonar vikten av lust, att pröva sig fram och välja bort pliktböckerna. En kvinna vittnade om att hon skänkt bort all litteratur hon tidigare känt sig tvingad att läsa och börjat gå efter lustprincipen.

Läsning i terapeutiskt syfte behöver inte handla om att bearbeta problem. Det kan lika gärna vara ett sätt att fly från en svår situation, att slappna av och glömma smärtan, förklarar Cecilia Pettersson.

Hon följde upp undersökningen med en ny om kvinnor och män med långvarig psykisk ohälsa som samlades i en bokcirkel. Då var det inte bara läsningen utan det sociala samspelet och diskussionerna som påverkade deltagarnas välbefinnande.

– Några av läsarna lärde sig använda litteratur i självmedicinerande syfte, som något att ta till när de var på väg att må sämre.

Bibliotekarier, lärare, socionomer, präster och diakoner hör till yrkesgrupper som praktiserar biblioterapi i olika former. Norrköpings stadsbibliotek startade en litteraturcirkel för missbrukare. Ett annat exempel är högläsning på äldreboenden.

Biblioterapi kan inte ersätta annan behandling och skeptiker ifrågasätter litteraturens påverkan på hälsan.

– Det är ingen universalmetod som funkar för alla. Är man väldigt skeptisk kanske man ska pröva något annat. Mycket forskning visar i alla fall att inte bara litteraturen utan det sociala samspelet kring den kan främja hälsa och välbefinnande, säger Cecilia Pettersson.

Pia Bergström är socionom och familjeterapeut med rötterna i finsk biblioterapi. Hon vill undanröja alla missförstånd om att det rör sig om en psykoterapiform och talar i stället om ett verktyg, som skiftar efter sammanhang.

– I Sverige har mycket fokus hamnat på läsning av litteratur. Jag vill bredda betydelsen till att läsa, skriva och samtala, i syfte att utforska, reflektera, få insikter och läka. Samtalet i grupper, som jag håller i med barn till föräldrar i fängelse, är centralt.

Pia Bergström har tagit fram den första högskolekursen i biblioterapi vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och är noga med att biblioterapi också ska fånga upp människor som är ovana läsare.

– Texter man utgår ifrån i en grupp behöver inte vara böcker. Det är ett sätt att få i gång samtal kring olika ämnen som kan vara svåra att prata om annars. Vad väcker det här hos dig? Du behöver inte prata om dig själv om du inte vill, men du kan göra det.

– Man kan också använda bilder och filmer och skriva efter samtalen. I slutändan kan det bli så att de som inte läst förut börjar läsa.

Pia Bergström instämmer i att biblioterapi inte passar alla. För att det ska klicka behöver orden passa lyssnarens personlighet och sinnestillstånd, dessutom ska tillfället vara rätt. Hon brukar få frågan om riskerna med att ”dra upp” smärtsamma händelser, men svarar att det här med att må dåligt eller ha sorg inte är någon sjukdom utan en del av livet.

– Är du sjuk ska du självklart söka vård, men generellt är det inte farligt att prata om saker. Tvärtom kan det vara farligt att inte prata.

Hallå där!
Marie Lundström

Marie Lundström
Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

… programledare för Lundströms bokradio i P1, med bland annat författarmöten och bokcirklar. Hur ser du på biblioterapi?

– Hur det funkar kliniskt vet jag inte, men när jag själv drabbats av stor sorg har jag haft svårt att läsa tjocka romaner. Då läser jag i stället dikter. När min pappa dog, oväntat, förstod jag mig plötsligt på den ryska poeten Osip Mandelstam. Hans dikter talade till mig på ett nytt sätt, som om något slags port öppnade sig. Delar av det försvann sedan, när den akuta chocken lagt sig.

Är poesi bra om man har sorg?

– Ingenting är bra när man har sorg. Det finns lägen när litteratur inte hjälper, som vid djup sorg och chocktillstånd eller när du inser att du blivit övergiven. Då tror jag mer på en stor whisky och en god vän.

– Gärna en god vän som läser högt för dig, högläsning är väldigt lugnande. Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga funkar. Den blir man definitivt mer harmonisk av. I bästa fall somnar man också, som ett barn.

Är man mindre ångestfylld och behöver en paus från sin egen tillvaro tipsar Marie Lundström om sin pågående bokcirkelbok, Stenarna skola ropa, av den brittiska författaren Ruth Rendell, känd för sina psykologiska kriminalromaner.

– Jag tycker vi kommer närmare varandra i bokcirkeln. Samtalen blir friare, livet och litteraturen möts.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

"Tröst" av Sven Lundqvist

”Vi män ska tåla mer”

Nya mansrollen. Vem är du i omklädningsrummet och vem bland kvinnor? När väcks beskyddarinstinkten? Gillar du att kramas? Vi samlade en grupp transportmän – och en tidigare man på väg att bli kvinna – för att diskutera manlighet.

Vredens druvor

Davids krönika. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Kjell Larsson

Professorn och havets framtid

7 frågor. Han ser konflikterna under havets vidsträckta spegel och lyfter bottenmiljön till ytan. Kjell Larsson har prisats för sin forskning och ser havsplanering som livsnödvändig.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.