Niclas Angrell
Close
Niclas Angrell i skapartagen.
Close

Niclas släpper loss skaparglädjen

Månadens medlem. Ett sätt att koppla bort tankarna. Och samtidigt skapa efter eget huvud. För chauffören Niclas Angrell har svetsen och hästskorna blivit bästa terapin.

– När jag drar ner skärmen framför ansiktet fokuserar jag bara på smidet, säger han.

Niclas Angrell har haft några tuffa år. Tre syskon har gått bort i cancer och ett har drogat sig till döds.

Till en syster smidde han kyrkogårdens vackraste utsmyckning. Ett dubbelhjärta av hästskor som står i minneslunden.

– Hjärtan är så kärleksfulla.

Ett hjärta ingår också i det konstverk han än så länge känner sig allra mest nöjd med. Grannarna fick det i bröllopspresent: en skulptur med deras initialer och så hästskohjärtat med en gyllene pil av armeringsjärn.

Det började med en gammal pinnsvets från 1960-talet. Niclas Angrell fick den av en kollega för drygt fem år sedan.

– Jag började laborera lite och såg att andra gjorde saker av hästskor. Jag testade det också, men hittade på mina egna grejer.

Varje konstverk är sedan dess unikt. Serieproduktion är inget för Niclas Angrell. Hans fantasi är så gott som utan gränser. Men allteftersom han blivit skickligare vid svetsen har vänner och andra kommit med önskningar.

Ställ för vinbox och vinglas (Niclas Angrell)
Ställ för vinbox och två glas.  Foto: Lena Blomquist

I somras, när han hade sålt ett par verk, blev det en ny svets. Den plockar han fram till arbetsbänken bakom gårdens ridhus när det är läge att skapa. Just nu ska det bli ett ställ för vinboxen, med inbyggd hållare för två glas.

– Den har jag hittat på, tror inte att det finns någon liknande. Jag har gjort lite olika varianter och sålt ett par tre stycken.

Inne i lägenheten ovanpå stallet finns dock ingen vinhållare, eftersom han själv aldrig druckit. Där får ögonen vila på rejäla bordsunderreden, väggprydnader, ljusstakar och nyttoprylar i snyggt, svart smide. Eller så glider blicken ut över hästhagen, ner mot havet och Orust som ligger på andra sidan sundet.

En gång i livet har Niclas Angrell ridit. Det räckte. Däremot har det alltid funnits hästar i hans närhet, och han är inte rädd att hjälpa till med dem. Numera är ju deras begagnade skor också materialet i de flesta av hans smideskonstverk.

– Jag putsar av rosten och petar bort all gammal hästskit. Det är det jobbigaste.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jessica Karlsson med hundarna Foxy och Basse

Bästa jobbarkompisarna har fyra ben och svans

Månadens medlem. Foxy och Basse tillhör familjen. Samtidigt är de hennes bästa arbetskamrater. Väktaren Jessica Karlsson är hundförare och jobbar nätter i industriområden, parkeringsgarage och källare.

Lastbilssystrar

Lastbilssystrar

Månadens medlem. Ann-Louise och Marie-Louise. Madsen och Karlsson. Systrar på samma åkeri, med äkta män på samma åkeri. Och flera barn som blivit lastbilsförare. Vad månde bli av de snart nio barnbarnen …

Robert Langholz och sonen Sander

”Folk minns min mustasch”

Månadens medlem. Robert Langholz vässar tungan – inom både facket och politiken. Har du sett honom, minns du honom. Gör man inte bra ifrån sig kan folk alltid minnas en för en rolig mustasch, tycker han själv.

Hallå där!
Sofie Rehnström

Sofie Rehnström

… LO-jurist som skrivit ett kritiskt svar till ett lagförslag om företagshemligheter.

Hallå där!
Kristoffer Blekkerud Joakim Hogren

Kristoffer Blekkerud

… ordningsvakt i Karlstad som tillsammans med kollegan Joakim Hogen (till höger) agerade snabbt och rådigt, men förgäves, när en äldre man föll ihop på gågatan i stan.

Hallå där!
Caroline Ekblom

Caroline Ekblom

… ekonomi- och hr-chef på AA Logistik i Västerås, som har fått Prevents stipendium för sina insatser inom arbetsmiljö. Hennes vision är att arbetsmiljön inte bara ska vara bra – utan bäst.

Jessica Karlsson med hundarna Foxy och Basse

Bästa jobbarkompisarna har fyra ben och svans

Månadens medlem. Foxy och Basse tillhör familjen. Samtidigt är de hennes bästa arbetskamrater. Väktaren Jessica Karlsson är hundförare och jobbar nätter i industriområden, parkeringsgarage och källare.

Turken i lastbilshytten

”Varför ska jag sluta jobba?”

Mötet. Han gick till sjöss som 16-åring och har hunnit avverka tio transportyrken. Vid fyllda 69 år kör han fortfarande lastbil.

Hallå där!

Martin Fransén

... ordförande i Förbundet Arbetarsolidaritet som ger sitt årliga pris Arbetare till arbetare till Stockholms sopgubbar.

Hallå där!
Göran Hallqvist

Göran Hallqvist

… som kanske räddade 50 personers liv när bussen han åkte med var nära att krascha in i en tankbil. Själv var han på väg hem till Gävle efter en kryssning till Åland.

Hallå där!
Gabriel Collin

Gabriel Collin

… som i våras tog studenten på årets transportskola, Vretagymnasiet i Östergötland.

Ellinor Grafström och hundarna Ella och Åke.

”Jag blev otroligt manipulerad”

Mötet. Chaufförsjobbet på Wermdö flistransporter blev inte som Ellinor Grafström tänkt sig. Motvilligt drogs hon in i en härva av obetalda räkningar, skatteskulder, lögner och löften som aldrig infriades.

Lastbilssystrar

Lastbilssystrar

Månadens medlem. Ann-Louise och Marie-Louise. Madsen och Karlsson. Systrar på samma åkeri, med äkta män på samma åkeri. Och flera barn som blivit lastbilsförare. Vad månde bli av de snart nio barnbarnen …

Dyslexi
Patrik Welle

Patrik låter sig inte hejdas av dyslexin

Dragkamp med orden. Kalle Anka-pocket räddade honom. Och mobilen är hans bästa vän i jobbet. Lastbilschauffören Patrik Welle låter inte dyslexin stoppa honom från att göra det han vill.