Niclas Angrell
Close
Niclas Angrell i skapartagen.
Close
Månadens medlem

Niclas släpper loss skaparglädjen

Smide. Ett sätt att koppla bort tankarna. Och samtidigt skapa efter eget huvud. För chauffören Niclas Angrell har svetsen och hästskorna blivit bästa terapin.

– När jag drar ner skärmen framför ansiktet fokuserar jag bara på smidet, säger han.

Niclas Angrell har haft några tuffa år. Tre syskon har gått bort i cancer och ett har drogat sig till döds.

Till en syster smidde han kyrkogårdens vackraste utsmyckning. Ett dubbelhjärta av hästskor som står i minneslunden.

– Hjärtan är så kärleksfulla.

Ett hjärta ingår också i det konstverk han än så länge känner sig allra mest nöjd med. Grannarna fick det i bröllopspresent: en skulptur med deras initialer och så hästskohjärtat med en gyllene pil av armeringsjärn.

Det började med en gammal pinnsvets från 1960-talet. Niclas Angrell fick den av en kollega för drygt fem år sedan.

– Jag började laborera lite och såg att andra gjorde saker av hästskor. Jag testade det också, men hittade på mina egna grejer.

Varje konstverk är sedan dess unikt. Serieproduktion är inget för Niclas Angrell. Hans fantasi är så gott som utan gränser. Men allteftersom han blivit skickligare vid svetsen har vänner och andra kommit med önskningar.

Ställ för vinbox och vinglas (Niclas Angrell)
Ställ för vinbox och två glas.  Foto: Lena Blomquist

I somras, när han hade sålt ett par verk, blev det en ny svets. Den plockar han fram till arbetsbänken bakom gårdens ridhus när det är läge att skapa. Just nu ska det bli ett ställ för vinboxen, med inbyggd hållare för två glas.

– Den har jag hittat på, tror inte att det finns någon liknande. Jag har gjort lite olika varianter och sålt ett par tre stycken.

Inne i lägenheten ovanpå stallet finns dock ingen vinhållare, eftersom han själv aldrig druckit. Där får ögonen vila på rejäla bordsunderreden, väggprydnader, ljusstakar och nyttoprylar i snyggt, svart smide. Eller så glider blicken ut över hästhagen, ner mot havet och Orust som ligger på andra sidan sundet.

En gång i livet har Niclas Angrell ridit. Det räckte. Däremot har det alltid funnits hästar i hans närhet, och han är inte rädd att hjälpa till med dem. Numera är ju deras begagnade skor också materialet i de flesta av hans smideskonstverk.

– Jag putsar av rosten och petar bort all gammal hästskit. Det är det jobbigaste.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Håkan Jansson

”Skogen gör mig lugn”

Scoutledare. Håkan Jansson trivs bäst i skogen. Bortom mobiler, datorer och krav slappnar han av. Laddar upp. Laddar om. – Det finns inget bättre än att sova ute, höra fåglarna, vinden, regnet, säger han.

Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?

Remzi ”Remi” Halimi

”Nu ska jag leva min dröm”

Konstnärssjäl. När klasskompisarna stojade på utflykterna satt Remzi Halimi på en sten och målade träd. Besjälade, tyckte han. Vid årsskiftet trappar han ner chaufförsjobbet för att äntligen leva sin dröm – måla, teckna och spela.

Månadens medlem
Håkan Jansson

”Skogen gör mig lugn”

Scoutledare. Håkan Jansson trivs bäst i skogen. Bortom mobiler, datorer och krav slappnar han av. Laddar upp. Laddar om. – Det finns inget bättre än att sova ute, höra fåglarna, vinden, regnet, säger han.

Månadens klubb
Postnord TPL Månadens klubb

”Vi har visat att vi står starka”

Postnord TPL Jönköping. Det finns skäl att vara avundsjuk på den aktiva fackklubben vid Postnord TPL:s jättelager i Jönköping. Men de anställda har haft ett tufft år med ny arbetsgivare och nytt datorsystem. Oro, ilska, tårar.

Nermin Pudic

”Jag slutar aldrig tro på människor”

Mötet. Jalla, jalla! Nermin Pudic har styrkan hos den som verkligen tror på det han gör. Och språket för att förklara rättigheter för en bulgarisk lastbilschaufför.

Kultur
Lina Angrell och Robin Russberg

Bästisarna som började podda

Poddradio. En sömnlös natt föddes idén. Drygt ett år efter första avsnittet rattar tusentals in på Lastbilspodden varje vecka. Över en fika möter bästisarna Lina och Robin olika personer för att prata lastbilar och livet på vägarna.

Hallå där!
Sandra Petersson

Sandra Petersson

…transportlärare, som just utsetts till Årets yrkeslärare.

Månadens klubb
Henrik Rynning (på väg in i styrelsen), Kenneth Evaldsson och Mikael Arnewing. De båda sistnämnda jobbar jour och har beredskap. ”Det är lite spretigt och svårt att hålla ihop allting när alla jobbar skift, om varandra. Men vårt fjärde medlemsmöte är på gång”, säger Mikael Arnewing.

”Vi behövde en egen Transportklubb”

Stockholms frihamn. Tidigare var de medlemmar i varsitt förbund. Men nu jobbar bröderna Mikael Arnewing och Kenneth Evaldsson tillsammans i Stockholms Frihamns Transportklubb. Där Hamnarbetarförbundet förr var största facket.

Månadens medlem
Remzi ”Remi” Halimi

”Nu ska jag leva min dröm”

Konstnärssjäl. När klasskompisarna stojade på utflykterna satt Remzi Halimi på en sten och målade träd. Besjälade, tyckte han. Vid årsskiftet trappar han ner chaufförsjobbet för att äntligen leva sin dröm – måla, teckna och spela.

Hallå där!

Lena Kallenberg

… som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2020 för sitt författarskap, vars många verk utgår från ett konsekvent klassperspektiv.

Hallå där!

Malin Persson

... tidigare vd för Volvo Technology och ny ordförande på Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI).

Bror Hellman

Ankist och samlarnörd

Kultur-mötet. Nej, inte anarkist. Väktaren Bror Hellman är ankist.

Månadens klubb
Arlandaklubben

”En stark klubb kan påverka”

Transportklubb 1 Arlanda. Jourhavande medmänniska och kurator. I flygplatskontrollanternas stora klubb på Arlanda går mycket av jobbet ut på att röra sig ute bland kollegorna, prata och fråga vad de behöver.

Månadens medlem
Lars Erik Nilsson

”Dags för facket att visa klorna”

Kampvillig. Transport, ja hela fackföreningsrörelsen, är en tiger som blivit snällare med åren. Tamare, anser väktaren Lars Erik Nilsson. Han räknar till 31 år i förbundet. Och längtar efter mer klor.

Ola Pettersson, chefsekonom på LO

”Det är bra med små löneskillnader”

9 frågor. Fantastiskt kul och mitt i det bästa av kollektiv – efter åtta år som chefsekonom på LO är det fortfarande drömjobbet för Ola Pettersson.