Bärgare Jonte Rothman
Close
Jonathan ”Jonte” Rothman har närkontakt med asfalten, som vi andra har under däcken. Både kroppen och knoppen behövs i jobbet.
Close

Med livet som insats

Bärgning. Jonte kryper med näsan i asfalten för att kroka fast en Golf som kraschat i en lyktstolpe. Trafiken svischar förbi. Henrik är hans bodyguard. Vill du att bärgningsarbetarna ska komma hem i kväll?

Henrik Järhede
”Livvakten” Henrik Järhede ser till att kollegorna inte blir överkörda utan kommer hem igen på kvällen.

Jonathan ”Jonte” Rothman har jobbat som bärgningsarbetare i snart 14 år och på Örebrobärgarna i åtta. Han har haft jour hela helgen, gjort 15 jobb, och längtar efter den kommande långledigheten med hunden Bibbi. Om det varit sommar hade han dragit till båten i Västervik, nu blir det nog att träffa lite kompisar i stället.

Bodyguarden och kollegan Henrik Järhede är också bärgare från början, men har nu sadlat om till TMA-förare. Han parkerade lastbilen med påkörningsskydd, Truck Mounted Attenuator, bakom bärgningsbilen i centrala Örebro för att skydda Jonte när han drog upp personbilen på flaket.

Henrik håller koll på trafiken, hjälper Jonte sopa kring den kvaddade stolpen och ropar åt en förbipasserande bilist att sluta filma.

– Jag skriker när jag ser dem. Vid en olycka är alltid någon drabbad, foton och filmer kanske hamnar på sociala medier och så kan en anhörig få veta vad som hänt den vägen.

Henrik Järhede och Jonathan Rothman
Kopplingen har lagt av på en sopbil och Jonathan Rothman kopplar loss drivaxeln för att inte växellådan ska gå sönder när han kör den till verkstan. Tung trafik svischar intill, i nästa stund ropar kollegan Henrik Järhede åt en privatbilist som trotsar avspärrningen. ”En sak gäller för både begravningsentreprenörer och bärgare. Ingen vill veta av oss, men det är bra att vi finns”, säger han.

Henrik och Jonte vittnar om det hårda trafikklimatet. Om att få backspeglar som snuddar ryggslutet, om hyttande nävar, ilsket tutande, blinkande, glåpord och förare som trotsar avspärrningar och susar förbi, kusligt nära.

– Folk blir mer och mer stressade. De ska bara fram och förbi. Man kan tro att det är deras sista stund i livet, säger Henrik.

– Det är livsfarligt att jobba på vägen och det blir bara värre, fyller Jonte i.

Försämringen kom med smarta mobiler och paddor, upplever han. Förarna tappar uppmärksamheten. Fick Jonte bestämma skulle reglerna skärpas för mobiler i bilen.

– Och så borde det ingå i körkortsutbildningen att vara med en dag ute på vägen när vi jobbar. Nu är det noll respekt!

Att en personbil kraschat mot en stolpe inne i stan tyder på sjukdom, annars är det oftast två bilar som kör ihop i stadstrafik, säger killarnas erfarenhet. I eftermiddagens rusningstrafik brukar ”det hända grejer”, inte minst vid Mariebergs köpcentrum när alla ska fram och hem.

Jonathan "Jonte" Rothman i lunchrummet
Jonathan ”Jonte” Rothman intar sin favoritposition i hörnet av det rymliga lunchrummet hos Örebrobärgarna. ”Många ser bara bärgare vid trafikolyckor men vi gör en massa specialgrejor också, som att vinscha tunga vattenrör. Allt som går att vinscha. Jag tycker om att tänka, låta hjärnan jobba lite”, säger han.

Egentligen ville Jonte bli brandman, men han var så skoltrött. Nu trivs han med att hjälpa människor, alla utmaningarna, att få tänka till: Vad händer om jag vinschar där?

Hjärncellerna kommer bäst till användning när han bärgar lastbilar och bussar, och tungbärgaren är Jonathans favorit. Han tvättar, putsar den och instämmer i bärgarens lysande dekal ”Heavy rescue, it’s a lifestyle”. (Tungt räddningsarbete, det är en livsstil.)

Fast jobbet är mycket mer än det vi ser på vägen. Jonte kan tillbringa dagar i skogen med att få loss en grävmaskin som kört fast. Han har vinschat rör till nya vattenledningar och till och med dragit bort en gammal bro.

Bärgarna hämtar också beslagtagna bilar hos polisen och kör dem till kronofogden, de bistår när förare tappat bort nycklar och tankat fel. Och rycker allt oftare ut när nya bilar får motorstopp och elfel.

Arne Molin
”Det blir några mil”, säger bärgaren Arne Molin som kört en timme för att hämta en bil med motorfel i Röfors. Jobbet är klart på några minuter. Arne är 71 år och hoppade på bärgaryrket när han gick i pension från bilskroten. ”Jag vill inte sitta still, trivs med att hjälpa folk och har lite bakjour för jämnan. Fast en månad per år tar jag ledigt och åker till Kanarieöarna med frun.”

Tyngst är att bärga efter dödsolyckor och självmord, när bilförare kört in i lastbilar. En särskilt tragisk krock med två lastbilar, ambulans och brandkår inblandade hänger kvar.

– Det såg ut som en krigszon och brandmännen var helt tomma i blicken. Men annars slår jag bort dödsolyckorna. Det är ingen idé att gå och tänka på dem. Man gör sitt jobb, säger Jonte Rothman.

Henrik Järhede saknar kundkontakten efter alla år som bärgare, när han kunde få en ros i lokaltidningen, som tack för hjälpen. Som ung tyckte han det var ”fränt” att lyfta bilarna, sen blev det roligast att hjälpa människor komma dit de är på väg.

– Det bästa med jobbet är variationen. Jag gör en annan samhällstjänst nu, samarbetar mycket med polis och brandkår och skyddar mina kollegor. Ser till att de inte blir överkörda utan kommer hem igen på kvällen.

Tim Ekstrand, Mikael Bertilsson och Wilma Öhrling
Klockan tickar över 22. Det är lugnt för bärgarna Tim Ekstrand, Mikael Bertilsson och praktikanten Wilma Öhrling. Nästa dag slår halkan till… Säkerheten är Mikaels hjärtefråga. ”Det optimala är när bärgare och TMA-chaufförer jobbar ihop. De ska vara samkörda”, säger han om förarna av skyddsfordon och bärgningsbilar. ”Vi är som en stor familj, bor ju nästan ihop, åker snöscooter och går på hockeymatcher på fritiden. Ute på jobb vet alla vad som gäller. Vi behöver knappt snacka, litar på varann.”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Nermin Pudic

”Jag slutar aldrig tro på människor”

Mötet. Jalla, jalla! Nermin Pudic har styrkan hos den som verkligen tror på det han gör. Och språket för att förklara rättigheter för en bulgarisk lastbilschaufför.

Björn Ramstedt och Per-Åke Sundkvist från klubbstyrelsen på DHL

Varslet på DHL minskar till tio uppsagda

Lager. Av 36 varslade slutar det med uppsägning för tio. Ytterligare sex slutar efter en ekonomisk uppgörelse med arbetsgivaren. Skräckbeskedet på DHL:s lager i Örebro blev betydligt mildare efter förhandlingarna med Transport.

Transportarbetarens logga

Uppsägningar på lager i Örebro

Lager. DHL Supply chain i Örebro varslar 40 anställda om uppsägning. 36 av dem tillhör Transport. Enligt facket vill DHL frångå turordningsreglerna som säger först in – sist ut.

Kultur
Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?

Granskning: Gummi
Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Däckskiftarna Nacka

Skatteverket slår ned på kritiserat säsongsföretag

Däckbyten. Högst straffavgift med nya kraven: Däckbytarna, alias Däckskiftarna. När Skatteverkets kontrollanter kom till parkeringsplatsen arbetade tio personer med däckbyte. Ingen var uppskriven i den obligatoriska liggaren.

Snabbkoll: Sjukpenning

Sju tips för sjukskrivna

Snabbkoll. För många av oss kan sjukförsäkringens regler kännas krångliga och oöverskådliga. Här kommer tips och information om sånt som du kanske inte visste om, men som underlättar om du blir sjuk.