Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.
Close
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.
Close
Kultur

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

En tidig morgon år 2014 åt det brittiska arbetarepartiets ledare Ed Miliband en baconsmörgås, i en marknadshall i London. Det ledde till att Labour förlorade valet och han själv sin dittills spikraka karriär. Orsaken, enligt Huffington Post, var bristen på insikt – baconsmörgåsen är så starkt förknippad med arbetarkultur att det närmast var ett övergrepp när Miliband, sprungen ur en priviligierad elit (pappan ledande marxistisk ideolog) försökte sig på att låtsas vara en av ”grabbarna på golvet”.

Richard Tellström
Richard Tellström. Foto: Hans Lundholm

– Samma risk föreligger nog inte här. Dels är klasskillnaderna inte så uttalade som i Storbritannien, dels är det så att den klassiska svenska arbetarklassmaten – husmanskosten – har gjort en klassresa uppåt. Den är i dag välansedd i alla samhällsskick, säger Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.

Men han pekar ändå på hur förutsägbara partiledare är när de ska svara på vad de har för favoriträtt, liksom favoritmusik:

– Det finns en stark politisk koppling i mat. Löfven säger att han bäst gillar sådant som raggmunk och fläsk, borgerliga partiledare ofta maträtter som uppfattas som internationella och moderna, medan miljöpartiets språkrör ofta betonar vegetariska alternativ.

Richard Tellström tror att det oftast är kommunikatörer eller pressfolk som talat om vad partiledarna ska svara i sammanhanget.

– Fel mat skulle kunna avskräcka presumtiva väljare.

Har det blivit svårare att servera politiskt korrekt mat?

– Ja, absolut, det har blivit mer komplext, säger Richard Tellström.

Det är också en förklaring till framgångarna för buffé där gästerna själva får välja det som passar.

Alltid jättegott! tycker Annika Nilsson, kanslichef, om maten som bjuds till lunch i samband med att LO har styrelsemöte.
Alltid jättegott! tycker Annika Nilsson, kanslichef, om maten som bjuds till lunch i samband med att LO har styrelsemöte. Foto: Lilly Hallberg

En måndag i mitten av oktober äter LO-styrelsens arbetsutskott lunch högst upp i sin borg vid Norra Bantorget i Stockholm. Bordet är dukat med guldkantat porslin med Landsorganisationens monogram. Men lunchgästerna tar själva för sig vid serveringsbordet: Gulaschgryta, smetana, kokt potatis och frästa grönsaker. Det finns flera alternativ, vegetariskt självklart, men också fisk och varmrätter anpassade för dem som inte tål gluten.

– Jättegott, det är det alltid här! säger flera av gästerna.

De är kvinnor och det är en förklaring till förändringar när det gäller mötesmaten, enligt Peter Forsström, arbetsledare på LO-enheten personal, ekonomi och service.

Mat längs vägen. Affisch på Rasta, 2019: Riktig mat.
Mat längs vägen. Affisch på Rasta, 2019: Riktig mat. Foto: Lilly Hallberg

– Det har blivit mindre kött och mer grönsaker på senare år, och det finns mer att välja på – buffé är bra för att det går att ta av det man själv föredrar, säger han.
Det är också enligt honom, liksom måltidsforskaren, en förklaring till att tidigare populär bjudmat som smörgåstårta inte längre känns aktuell. Det tycks inom rörelsen finnas en falang som saknar sin favoritmat, till exempel en korvrätt med ost, men den gruppen har krympt. Liksom midjemåtten överlag.

– Tidigare var det ju så att det främst var män som var ombudsmän och det fanns kanske en något osund matkultur, med mycket jobb och ätande sena kvällar…

Det är i det ljuset som Kokbok för män av Bertil Jonsson, LO-ordförande 1994–2000, måste förstås. I dag framstår det som nästan otänkbart att ordföranden skulle ge ut en kokbok enbart riktad till män. Där det i receptsamlingen, citat ”inte ingår typisk tjejmat som sallader eller pajer!”

Transportare från avdelning 9 vid grillen.
Transportare från avdelning 9 vid grillen. Foto: Lilly Hallberg

På ett torg i Örebro en torsdag tidigare under hösten står folk från Transports avdelning 9:s taxisektion och grillar. Hamburgare, som på olika uppsökande verksamhet trängt undan korven under senare år. Observera, burgare av hundra procent nötkött.

Att en stor andel av Transports medlemmar och presumtiva medlemmar inte äter fläskkött ligger delvis bakom förändringen. Om det är korv blir det ofta kyckling- eller veggvariant.

Många som besöker tältet tar en festis. Men tackar trots allt nej till hamburgare, då köttet inte är halal, tillåtet för den som strikt följer islam. Fast det går bra med grillade hamburgerbröd.

– Fördelen är att folk stannar till och väntar på att hamburgaren ska bli klar, säger ombudsmannen Clas Hellsing.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

LO-förbunden oeniga i synen på las

Arbetsrätt. I debatten hävdas att fack och arbetsgivare var nära en överenskommelse när las-förhandlingarna kraschade sent på natten den 30 september. Var det så? – Vi har haft väldigt svårt att få ett klart svar på den frågan, säger Transports ordförande Tommy Wreeth, som är frustrerad.

Transportarbetarna: Det här är viktigast att värna i las

Arbetsrätt. De anställdas trygghet går först för förbundet. Vad som är viktigast att bevara och förbättra i anställningsskyddet kan skilja sig. Transportarbetaren ställde frågan: Vad är viktigast för just ditt område eller din arbetsplats?

Tommy Wreeth

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?