Preem-mack
Close
Preem är ett oljebolag som satsar stort på biobränslen. Redan nu kan dieselbilskunder tanka ren HVO, som innehåller vegetabilisk olja.
Close

”Många problem återstår”

Fokus: Framtiden. – Miljömålen kommer att bli oerhört svåra att uppnå. Kom ihåg att personbilar har en genomsnittlig livslängd på 17 år. Det är bara tolv år kvar till 2030.

Ulf Svahn är vd på branschorganisationen Svenska petroleum och biodrivmedel institutet (SPBI). Han är i grunden positiv till lagförslaget om en reduktionsplikt där mer och mer biobränslen blandas i den vanliga bensinen och dieseln.

Men han ser också problem med omställningen. Sverige måste femdubbla användningen av biodrivmedel jämfört med i dag:

– Om det bara var vi i Sverige som konsumerade biobränsle skulle det kanske hålla. Men andra länder kommer att gå i samma riktning. Vi använder redan nu 50–60 procent av all HVO som produceras i EU. Det är kanske inte att vara ett föredöme, som många säger att vi ska vara.

20 procent eldrivna personbilar

SPBI bedömer att Sverige år 2030 kommer att ha omkring en miljon personbilar som drivs med el. Det motsvarar omkring 20 procent av personbilsparken. Stämmer prognosen måste förbränningsmotorn leva i bortåt 20 år till. Med biobränsle som kraftkälla.

– Reduktionsplikten är ett bra initiativ, säger Ulf Svahn. Inte i alla detaljer, men i huvudsak är det bra. Men vi kan inte fortsätta vara beroende av import, vi måste bli bättre på att producera själva.

– Sverige har stor potential för framställning av biodrivmedel. Men när det gäller skogsråvara är vi inte framme tekniskt än. Utifrån de samtal jag för med forskare och expertis inom industrin gissar jag att den första storskaliga fabriken är i drift först om fem år.

Stora investeringar

Ingen har heller talat om vad biodrivmedlet som produceras där kommer att kosta, betonar Svahn:

– Det är väldigt stora investeringar som måste göras. En spelare som berörs är ju skogsindustrin. Där vill man ha klara besked innan man satsar. Kom också ihåg att den tänkta råvaran används redan i dag. För uppvärmning och elproduktion. I framtiden blir det konkurrens om den.

En snabb kalkyl visar att bränslebytet – iblandningen av biodrivmedel – kommer att ge en merkostnad på i runda tal tio miljarder kronor. Det är en nota som skattebetalarna under alla händelser får stå för, betonar Ulf Svahn.

EU kan stjälpa planerna

SPBI anser att lagförslaget om reduktionsplikt innehåller ett antal frågetecken som måste rätas ut. Några grundar sig i motståndet mot biodrivmedel i övriga EU.

Svahn befarar att EU kan stjälpa de svenska planerna. Grödebaserad vegetabilisk olja är basen i dagens HVO-diesel. Utan den går det inte att nå målen – i vart fall inte innan de inhemska svenska fabrikerna är i gång.

EU anser att biodrivmedlet i stället ska framställas ur avfall, slaktavfall och tallolja. Men enligt Ulf Svahn finns inte de råvarorna i tillräcklig mängd:

– Jag ser konturerna av ett decennium, 2020-talet, som kommer att bli knöligt.

Och efter 2030?

– Då drivs nog en stor del av EU:s personbilsflotta med el. Men innan dess måste man lösa flera stora frågor. Som utvecklingen av batterier. År 2040 kommer vi inte att ha en miljard bilar i världen, utan två miljarder.

Vilka förändringar kommer Transports lastbilschaufförer märka av 2030?

– Mitt grundtips är att fjärrförarna fortfarande har en förbränningsmotor i bilen. Den drivs av diesel med inblandning av biobränsle.

– På en del ställen används gas. Fast jag tror faktiskt inte så mycket på gasdrift. Det är en problematisk teknik. Det finns heller inte tillräckligt med biogas, utan då talar man om naturgas. Alltså fossil gas.

När det gäller el-drift tycker Ulf Svahn att mer uppmärksamhet borde ägnas åt själva framställningen av elektriciteten. Vilken klimatpåverkan uppstår när man bygger exempelvis vindkraftverk?

Han sänder med ett par tips till de styrande politikerna:

– Var ödmjuka! Teknikutvecklingen går oerhört fort. Ni kan ha haft fel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    10 december, 2017

    Den stora stötestenen när det gäller el är inte batteritekniken utan det är överföringen av el till bil. Förbrukningen av kWh i Sverige när det gäller bilar bensin och diesel är ca 160 miljoner kWh/dag (16 miljoner liter bränsle). Om alla fordon skulle gå på el blir förbrukningen ca 100 miljoner kWh/dag. Denna el-mängd måste således tillföras varje dag. Problemet med bilar är att de rör på sig. Så plötsligt har elmacken i Hudiksvall 3-400 bilar att snabbladda på en dag under jultrafiken. Att den ojämna belastningen på elnätet kräver enorma investeringar i infrastrukturen är det nästan ingen som har berört.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar

Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Lönekostnaden är avgörande för klimatet

Ledare. En hårt prispressad och lönedumpad åkerinäring kan aldrig bära ett klimatansvar. Branschen kommer inte att ha de ekonomiska muskler som krävs för att genomföra en bred omställning till ett fossilfritt samhälle.

”Sverige har goda förutsättningar för en fossilfri framtid”

5 frågor. Om elva år förbjuds försäljning av nya fossilbilar. Samtidigt ska lastbilstrafiken köras närmast helt förnyelsebart. Med energi och digitalisering i portföljen är ministern Anders Ygeman (S) en av dem som ska se till Sverige kan rulla även i framtiden.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.