Preem-mack
Close
Preem är ett oljebolag som satsar stort på biobränslen. Redan nu kan dieselbilskunder tanka ren HVO, som innehåller vegetabilisk olja.
Close

”Många problem återstår”

Fokus: Framtiden. – Miljömålen kommer att bli oerhört svåra att uppnå. Kom ihåg att personbilar har en genomsnittlig livslängd på 17 år. Det är bara tolv år kvar till 2030.

Ulf Svahn är vd på branschorganisationen Svenska petroleum och biodrivmedel institutet (SPBI). Han är i grunden positiv till lagförslaget om en reduktionsplikt där mer och mer biobränslen blandas i den vanliga bensinen och dieseln.

Men han ser också problem med omställningen. Sverige måste femdubbla användningen av biodrivmedel jämfört med i dag:

– Om det bara var vi i Sverige som konsumerade biobränsle skulle det kanske hålla. Men andra länder kommer att gå i samma riktning. Vi använder redan nu 50–60 procent av all HVO som produceras i EU. Det är kanske inte att vara ett föredöme, som många säger att vi ska vara.

20 procent eldrivna personbilar

SPBI bedömer att Sverige år 2030 kommer att ha omkring en miljon personbilar som drivs med el. Det motsvarar omkring 20 procent av personbilsparken. Stämmer prognosen måste förbränningsmotorn leva i bortåt 20 år till. Med biobränsle som kraftkälla.

– Reduktionsplikten är ett bra initiativ, säger Ulf Svahn. Inte i alla detaljer, men i huvudsak är det bra. Men vi kan inte fortsätta vara beroende av import, vi måste bli bättre på att producera själva.

– Sverige har stor potential för framställning av biodrivmedel. Men när det gäller skogsråvara är vi inte framme tekniskt än. Utifrån de samtal jag för med forskare och expertis inom industrin gissar jag att den första storskaliga fabriken är i drift först om fem år.

Stora investeringar

Ingen har heller talat om vad biodrivmedlet som produceras där kommer att kosta, betonar Svahn:

– Det är väldigt stora investeringar som måste göras. En spelare som berörs är ju skogsindustrin. Där vill man ha klara besked innan man satsar. Kom också ihåg att den tänkta råvaran används redan i dag. För uppvärmning och elproduktion. I framtiden blir det konkurrens om den.

En snabb kalkyl visar att bränslebytet – iblandningen av biodrivmedel – kommer att ge en merkostnad på i runda tal tio miljarder kronor. Det är en nota som skattebetalarna under alla händelser får stå för, betonar Ulf Svahn.

EU kan stjälpa planerna

SPBI anser att lagförslaget om reduktionsplikt innehåller ett antal frågetecken som måste rätas ut. Några grundar sig i motståndet mot biodrivmedel i övriga EU.

Svahn befarar att EU kan stjälpa de svenska planerna. Grödebaserad vegetabilisk olja är basen i dagens HVO-diesel. Utan den går det inte att nå målen – i vart fall inte innan de inhemska svenska fabrikerna är i gång.

EU anser att biodrivmedlet i stället ska framställas ur avfall, slaktavfall och tallolja. Men enligt Ulf Svahn finns inte de råvarorna i tillräcklig mängd:

– Jag ser konturerna av ett decennium, 2020-talet, som kommer att bli knöligt.

Och efter 2030?

– Då drivs nog en stor del av EU:s personbilsflotta med el. Men innan dess måste man lösa flera stora frågor. Som utvecklingen av batterier. År 2040 kommer vi inte att ha en miljard bilar i världen, utan två miljarder.

Vilka förändringar kommer Transports lastbilschaufförer märka av 2030?

– Mitt grundtips är att fjärrförarna fortfarande har en förbränningsmotor i bilen. Den drivs av diesel med inblandning av biobränsle.

– På en del ställen används gas. Fast jag tror faktiskt inte så mycket på gasdrift. Det är en problematisk teknik. Det finns heller inte tillräckligt med biogas, utan då talar man om naturgas. Alltså fossil gas.

När det gäller el-drift tycker Ulf Svahn att mer uppmärksamhet borde ägnas åt själva framställningen av elektriciteten. Vilken klimatpåverkan uppstår när man bygger exempelvis vindkraftverk?

Han sänder med ett par tips till de styrande politikerna:

– Var ödmjuka! Teknikutvecklingen går oerhört fort. Ni kan ha haft fel.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Örjan Torpe:
    10 december, 2017

    Den stora stötestenen när det gäller el är inte batteritekniken utan det är överföringen av el till bil. Förbrukningen av kWh i Sverige när det gäller bilar bensin och diesel är ca 160 miljoner kWh/dag (16 miljoner liter bränsle). Om alla fordon skulle gå på el blir förbrukningen ca 100 miljoner kWh/dag. Denna el-mängd måste således tillföras varje dag. Problemet med bilar är att de rör på sig. Så plötsligt har elmacken i Hudiksvall 3-400 bilar att snabbladda på en dag under jultrafiken. Att den ojämna belastningen på elnätet kräver enorma investeringar i infrastrukturen är det nästan ingen som har berört.

Lästips:

Weine Wiqvist

… som är vd på Avfall Sverige. Organisationen har satt målet 25 procent mindre restavfall och matavfall år 2025.

På den tiden det regnade om somrarna

Davids krönika. Människor är egon och kanske är jag ett av de största. Vi är oss själva närmast och samarbetar bara om vi är absolut säkra på att vinna på det. Kanske är det ändå dags att lyfta blicken och tänka ett varv till (eller första varvet).

Leif Andersson

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Santiago Bautista

”Appen är min chef”

Mötet. Santiago Bautista försörjer sig med att cykla ut mat till hungriga kunder. Han för också en envis kamp mot sin arbetsgivare för att göra jobbet säkrare.

En låda med gamla bilder fanns kvar när det gamla hamnkontoret skulle utrymmas. I mitten syns Börje Lindstrand, Potatisen kallad, enligt före detta kranföraren Rolf Landin som minns det mesta. Årtalet är okänt.

Vem bryr sig om en vanlig arbetares vardag?

Kultur. När Helsingborg bygger en ny stadsdel i Oceanhamnen finns de med: berättelserna om kaffet på Ingas café, hur kvinnokarlen Rune Takläggare flirtade och när den spritsmugglande vaktmästaren åkte fast.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Daniel Bergman håller ett öga på trafiken. Hastig­heterna går ner först när det bildats kö.

Yrke: Krockskydd

Bärgning. TMA-chaufförens jobb är att rädda liv. Bilens lysande bakparti hjälper till att undvika olyckor. Och när smällen väl kommer ska skyddet rädda livet på både olycksfågeln och de som är på väg att bli överkörda.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.