Annons:
Göran Everdahl
Close
Inget är väl svenskare än fika och sju sorters kakor? Men är sju sorter verkligen lagom? Göran Everdahl reder ut begreppet "lagom" i sin nya bok.
Close

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Lite fyrkantigt, ängsligt och småtrist kan det ju uppfattas, medger författaren och kulturjournalisten Göran Everdahl. Men i dagens hätska klimat i debatter och på sociala medier kan ju lagom och gamla hederliga kompromisser kännas lite vilsamt, resonerar han.

– Det kan vara ganska skönt att inte behöva ställa sig på barrikaderna och skrika utan i stället använda ett normalt tonläge. Visst kan lagom låta lite präktigt, tillägger han, men då får det väl vara så.

Göran Everdahls röst känns igen från radioprogrammet Spanarna, där en skiftande trio avläser trender i vår vardag och levererar sina visioner om framtiden. Det var där han först lyfte tanken att vi kommer att omvärdera lagom från något ganska vardagsgrått till en frihet att välja själv.

Everdahl kallar det en personlig ”livsstilstermostat”.

– Mycket när det gäller lagom är lite obestämt. Du bestämmer själv. Det som är lagom mycket mjölk i kaffet för någon är för mycket för en annan. Starkt för mig är kaffeblask för dig. Det är det som är det sympatiska med lagom!

Positivt eller negativt? Användbart eller passé?

När Transportarbetaren skickar upp en testballong på Facebook spänner svaren över ”bästa ordet”, som kan användas i nästan alla lägen, till att det är dags att göra slut med den oprecisa termen som inte duger till att mäta något.

Att lagom kan ”reta gallfeber” på folk sätts på pluskontot av ett tidningsbud, medan andra ser termen som underskattad och tycker att den ”står för sans och måtta”, balans. En praktisk tolkning av lagom är att löningen räcker hela månaden och att det inte blir ”radhusbiff på slutet”.

Göran Everdahls Boken om lagom är en grön tegelsten med tjocka pärmar. Omslaget för tankarna till kokböcker med kaffekopp, jordgubbe, krusbär och semla. Mer lagom hade väl varit en pocketbok av återvunnet papper?

Men Göran Everdahl gillar paketeringen av typiskt svenska företeelser som fika, tvättstuga, folkhem, Saltsjöbadsanda, allemansrätt, mellanöl och röda stugor.

Boken rymmer många roliga hågkomster, ungefär som ett sällskapsspel eller ett uppslagsverk om svenskt 1900-tal.

– Man kan läsa och skratta lite åt de absurda inslagen. Sedda utifrån är vi lite exotiska, säger Göran Everdahl.

Han blev uppringd av sitt förlag efter radiospaningen och fattade först inte hur han skulle få till en hel bok om lagom. Men till slut tvingades han stryka ner. Nu har boken översatts till ett tiotal språk.

En recensent efterlyser mer allvar, och frågan om varför Sveriges sviktande välfärd och ökande inkomstklyftor inte tas med hänger i luften. Everdahl svarar att han koncentrerat sig på 1900-talet.

– Kanske blir det en uppföljare, en dag. Miljörörelsen i England har tagit ordet till sig, det står för att leva ett hållbart, miljövänligt liv. Svenskarna förstår inte riktigt hur det slagit igenom inom miljötänket utanför Sverige.

Ombudsman är ett unikt svenskt ord, men inte lagom, berättar Göran Everdahl. Konkurrens kommer från norskans ”lugum och lugom” som kan översättas med passande och lämplig. Även japanskans ”choudo ii” påminner mycket om lagom.

Går man längre tillbaka i språkhistorien handlar lagom mer om lag och rätt, att följa reglerna. Inte så spännande…

Fantasin flyger hellre till en gammal sägen från vikingatiden, i bättre samklang med vår svenska jämlikhetstanke, vårt folkhem. En grupp nordbor slår sig ner kring lägerelden och låter en bägare mjöd vandra mellan sig i eldskenet. Klunkarna hålls lagom, så att alla får sitt.

Laget om.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

"Tröst" av Sven Lundqvist

”Vi män ska tåla mer”

Nya mansrollen. Vem är du i omklädningsrummet och vem bland kvinnor? När väcks beskyddarinstinkten? Gillar du att kramas? Vi samlade en grupp transportmän – och en tidigare man på väg att bli kvinna – för att diskutera manlighet.

Vredens druvor

Davids krönika. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Kjell Larsson

Professorn och havets framtid

7 frågor. Han ser konflikterna under havets vidsträckta spegel och lyfter bottenmiljön till ytan. Kjell Larsson har prisats för sin forskning och ser havsplanering som livsnödvändig.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.