Stapeldiagram dödsolyckor på jobbet 2014–2018

Lastbilar tar flest liv på jobbet

Dödsolyckor. Lastbilschaufför är ett av Sveriges dödligaste jobb. Tunga lastbilar är också inblandade i en rad andra arbetsolyckor som slutar med döden. Så här gick det till när 21 personer dog på jobbet förra året.

Tolv yrkesförare omkom på jobbet i Sverige under förra året. Det handlar om trafikolyckor, men i lika hög grad om chaufförer som kläms ihjäl eller träffas av last eller delar av lastbilen som faller ner.

Till denna svarta siffra kommer ytterligare åtta personer som omkom i arbetsolyckor där en lastbil var inblandad. Bland dem finns säljare, lantbrukare, montörer, mekaniker med flera som antingen körts ihjäl eller klämts till döds av en lastbil eller dess last eller utrustning.

Lastbilen ser ut att vara både en livsfarlig arbetsmiljö och ett livsfarligt redskap.

Första frågan blir därför om arbetsolyckor med fordon och på vägarna är mer accepterade i samhället. Om omkomna i industrin eller på skolor och i vården väcker större uppmärksamhet – och resulterar i mer genomarbetade utredningar av arbetsgivare och myndigheter?

– Nej, jag upplever inte alls att det är så, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.

Han får odelat medhåll av åkeribranschen liksom av arbetsgivarna i Transportföretagen.

– Nej, fasan är lika stor var det än händer! Det är ett otroligt misslyckande att vi fortfarande har dödliga olyckor i arbetslivet, säger Ulrik Långberg, branschexpert hos Sveriges Åkerier (SÅ).

Han konstaterar samtidigt att antalet dödsfall i åkeribranschen ligger på ungefär samma nivå som för 20 år sedan, och under samma period har lastbilsantalet och godsmängden dubblerats.

– Så det går åt rätt håll ändå.

Dödsolyckorna bland lastbilschaufförer inträffar ofta under lastning och lossning. Ofta i andra miljöer än den egna arbetsplatsen.

– Då är det inte alltid självklart vems ansvaret är. Om en oljecistern rasar ihop över en lastbil och föraren dör … då kan hela ansvaret knappast ligga hos chaufförens arbetsgivare, enligt Ulrik Långberg.

Den olyckan inträffade i Halmstad den 24 mars förra året. Arbetsmiljöåklagaren som leder en förundersökning väntar på handlingar och kan inte säga om det lutar åt åtal eller inte. Och i så fall mot vem.

Ulrik Långberg beskriver hur branschorganisationen certifierar åkerier i både trafiksäkerhet och arbetsmiljöarbete. Medlemsföretagen har tillgång till verktyg som ska hjälpa dem att göra sina arbetsmiljöplaner.

– Men åkerier är en utpräglad småföretagarbransch … systematiskt arbetsmiljöarbete är enklare på större företag, säger han.

Döden på vägarna och vid lastbilen tas på allvar. Flera olika tecken ger en samlad bild av att facket, arbetsgivarna och myndigheterna inte är nöjda med statistiken:

  • Arbetsmiljöverket driver ett projekt som ska förmå transportköpare att ställa krav – och vara beredda att betala för – chaufförernas arbetsmiljö. En lista med kriterier är på gång, som inspiration till myndigheter och företag som upphandlar transporter. SÅ driver opinion i samma ärende.
  • Arbetsmiljöverket har gjort en förstudie om hur dödsolyckor ska kunna förebyggas i fyra drabbade områden: vägtrafiken, med mobila fordon och maskiner utanför vägarna, samt fallolyckor och inom djurhållning. Med den som grund fortsätter arbetet med en nollvision när det gäller döden i arbetslivet.

– Dödsolyckorna är relativt få totalt sett, så vi bör kunna lära oss något av varje olycka, säger Gustav Sand Kanstrup, som jobbar med studien på Arbetsmiljöverket.

  • En handfast broschyr som vänder sig till liftdumperförare, alltså de som kör lastbilar med armar som lyfter upp och ner containrar på fordonet, är på väg från tryckeriet.

– Vi började med foldern efter en dödsolycka i Göteborg i augusti 2017. Den handlar om att arbeta säkert både när ett uppdrag planeras och när chauffören utför olika moment, berättar Anna Nersing, projektledare på Tya som har haft med både Transport och SÅ i arbetet.

I Göteborgsolyckan klämdes en chaufför fast mellan lastbilens bakända och en container. Han kom troligen själv åt fjärrkontrollen så att en förlängning av lastbäraren åkte ut när han stod bakom bilen.

Transports Martin Miljeteig har ytterligare en rad handfasta tankar kring hur dödsolyckorna kring tunga fordon ska bli färre. Här kommer hans lista:

  • Efter varje olycka måste arbetsgivaren göra en ordentlig risk- och konsekvensanalys. Skapa rutiner och ordna utbildning. Och ta med skyddsombudet i det arbetet.
  • Arbetsgivarna ska alltid se till att det finns en vettig balans mellan chaufförens arbete, kör- och vilotidsreglerna och kundernas krav. Statistiken visar att det finns företag som behöver ta tag i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete.
  • Transportköpare måste ta hänsyn till detta och inte driva åkerierna att konkurrera med sämre arbetsmiljö.
  • Arbetsmiljöverket måste ändra sig och ställa generella krav på TMA-fordon som skyddar bärgare och andra som jobbar på utsatta vägar.
  • Arbetsmiljöverket bör göra fler inspektioner.
  • Och riksdag och regering kan förebygga rena trafikolyckor med bättre vägunderhåll och vinterväghållning.

Men facket då? Vad gör Transport?

– Lokalt är skyddsombudet en samarbetspartner både när arbetsgivaren ska ta fram förebyggande planer och när en olycka ska utredas. Skyddsombudet kan ställa krav och lägga skyddsstopp om arbetet är fortsatt farligt. Lokalavdelningen och det regionala skyddsombudet kan ha samma roll.

– Centralt utbildar och stödjer vi skyddsombud och medlemmar. Vi påverkar också myndigheter och politiker att förbättra allt ifrån arbetsmiljö till trafiksäkerhet och infrastruktur när det gäller tunga fordon, säger Martin Miljeteig, central arbetsmiljöombudsman på Transport.

Olycka Pajala
Med marschaller och gravljus hedrade arbetskamrater, anhöriga, vänner och andra chauffören som dog på väg 395 mellan Anttis och Peräjävaara i Norrbotten. Det var halt på platsen och malmbilen välte i en kurva, en söndagsmorgon i december 2018. Foto: SVT

21 dödsfall under 2018

Dödsolyckor. Transportarbetaren har slagit ihop Arbetsmiljöverkets preliminära siffror för dödsolyckor på den svenska arbetsmarknaden med myndighetens uppgifter om olyckor på svensk mark där den omkomne är anställd i ett annat land. Ytterligare en olycka är beskriven, som Arbetsmiljöverket fortfarande inte har hunnit avgöra om den ska vara med i statistiken.

Teckenförklaringar

♦ Chaufförer.

Inte transportarbetare, lastbilar inblandade i olyckan.

♦ Transportarbetare, men inte chaufför.

 

Lastbilschaufför, 31 år

5 mars. Chauffören klämdes allvarligt när han lossade virke på en bygghandel i Varberg i Halland. Han avled senare av skadorna.

 

Rangerare, 27 år

9 mars. En man anställd på ett polskt företag klämdes ihjäl mellan två lastbilar i Spånga i Stockholm. (Den omkomne tillhör inte den svenska arbetskraften, men olyckan skedde i Sverige. Utanför Arbetsmiljöverkets statistik.)

 

Hamnarbetare, 21 år

16 mars. Hamnarbetaren hittades avsvimmad på väg ner i lastrummet på ett fartyg Oxelösunds hamn. Han hade förgiftats av koloxid och dog sedan på sjukhus.

 

Tankbilschaufför, 56 år

24 mars. En rostig oljecistern rasade samman över en tankbil i ett industriområde nära hamnen i Halmstad. Chauffören hittades 40 meter från cisternen och dog senare.

 

Lastbilschaufför, 60 år

12 april. Chauffören blev påkörd av en personbil på Ljungarums industriområde i Jönköping.

 

Mekaniker, 45 år

19 april. En mekaniker från Sundsvall omkom i Torpshammar, Ånge kommun, när han arbetade med en lastbilstrailer. Han klämdes till döds.

 

Företagssäljare, 62 år

19 april. Säljaren klämdes mellan en lastbil och en lastbrygga och avled senare. Han hade själv hade kommit i personbil med en leverans till Mineralgatan i Helsingborg.

 

Lastbilschaufför, 35 år

14 maj. Chauffören var anställd av ett makedonskt företag och han omkom när han träffades av en harv som föll från en lastmaskin. Olyckan inträffade på ett lantbruk nära Helsingborg. (Den omkomne tillhör inte den svenska arbetskraften, men olyckan skedde i Sverige. Utanför Arbetsmiljöverkets statistik.)

 

Lantbrukare, 59 år

10 juni. Mannen fastnade mellan en kran och ett lastbilschassi när kranen skulle lagas. Det inträffade på en gård i Finspångs kommun i Östergötland.

 

Montör, 24 år

12 juli. En betongelementmontör träffades av en balk som föll från en kranbil. Olyckan inträffade i Stockholm, men företaget där mannen var anställd finns i Värmland.

 

Lastbilschaufför, 51 år

20 augusti. Chauffören klämd av en lastpall på en lutande garagenedfart i centrala Stockholm.

 

Fibermontör, 37 år

18 september. Montören omkom efter en frontalkrock med en lastbil på väg 31, strax norr om Ekenässjön
i Vetlanda kommun.

 

Timmerbilsförare, 20 år

20 september. Chauffören körde av vägen vid Sandnäset i Jämtland. Han klämdes fast och hans liv gick inte att rädda.

 

Takläggare, 40 år

20 september. Olyckan inträffade på en byggarbetsplats i Funäsdalen i Härjedalen. Mannen klämdes under en fallande vägg på ett lastbilsflak.

 

Lastbilschaufför, 55 år

12 oktober. Chauffören kastades ur hytten när han körde av vägen utanför Kristinehamn. Han klämdes sedan under ett träd och avled dagen efter. Arbetsmiljöverket utreder fortfarande om detta är en arbetsplatsolycka.

 

Fastighetsskötare, 61 år

30 oktober. Mannen krockade på E16/E45 mellan Torsby och Stöllet i Värmland. En mötande lastbil sladdade in i den bil som han körde.

 

Färdtjänstförare, 51 år

9 november. Mannen frontalkrockade med en lastbil på E20 i höjd med Kartegården, Skara.

 

Lastbilschaufför, 45 år

2 december. En malmbilschaufför körde av vägen utanför Pajala i Norrbotten. Det var halt på platsen och fordonet välte i en kurva.

 

Timmerbilsförare, 42 år

4 december. Chauffören avled efter att ha blivit påkörd av en lastmaskin på Södra Woods sågverk i Långasjö utanför Emmaboda.

 

Lastbilschaufför, 51 år

10 december. En last med prefabricerade väggar rasade ner över chauffören när han skulle lossa dem i Kumla. Han klämdes svårt och avled elva dagar senare.

 

Lastbilschaufför, 25 år

21 december. Lastbilen halkade av vägen på riksväg 70 i Fjärdhundra, Enköpings kommun. Föraren var död när ambulansen kom fram till sjukhuset.

 

Källa: Arbetsmiljöverket och lokala medier

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration: Gustaf Öhrnell

Vägen tillbaka efter dödsolyckan

Åkeri. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Illustration: Gustaf Öhrnell

Livet efter olyckan

Krishantering. I varje olycka med tunga fordon finns en chaufför som ska tillbaka i arbete. Fortfarande saknar de flesta arbetsgivare fullständiga rutiner för krisstöd. Och antalet svåra olyckor ökar.

Peter Stockhaus

Han kan konsten att lyssna på olycksdrabbade kollegor

Kollegahjälpen. Ett nätverk av chaufförer och åkare som sträcker sig över hela landet står redo att stötta den som varit med om en olycka. Kollegahjälpen är vad det låter som, och det är helt ideellt. Ett samtal till SOS alarm är det enklaste sättet att få kontakt.

Kultur
Markus Arvidsson

Lyssna dig in i litteraturen

Ljudböcker. Sällskap på vägen, nya faktakunskaper, spänning och skön avkoppling – chaufförer är i dag en beläst yrkesgrupp. Vägkrogsbiblioteken öppnade dörren.

Avtalsrörelsen: Taxi
Illustration avtalsrörelsen taxi

Taxi – en sjuk bransch

Taxiförare. Ständigt nattarbete från klockan 18 till 06, fem dagar i veckan. En arbetsvecka på 60 timmar. Betalningen är rakt ackord, procentlön. Foraförsäkringar finns. För chaufförer som betalar dem själva genom lägre lön.

Jerker Johansson

”Procentlönen måste bort!”

Taxiförare. Efter fyra år som taxichaufför skulle Jerker Johansson kunna skriva en roman. Om ”procentlöneträsket”. Om tolv timmar långa körpass utan riktig rast. Om att halka runt på slitna sommardäck med gamla och sjuka bak i bilen.

Sven-Åke Österberg och Jens Östergaard

Färdtjänstförare kämpar vidare för eget avtal

Färdtjänstförare. I mer än tio år har taxiförarna i Transports Jönköpingsavdelning kämpat för bättre villkor. I första hand ett separat kollektivavtal för samhällsbetalda körningar. Vid förra avtalsrörelsen togs ett steg på vägen.

Mats Andersson

”Procentlönen är en orättvis löneform”

Transport. I många år var Mats Andersson taxiombudsman på Transport i Göteborg. I höstas värvades han som central ombudsman till förbundskontoret. Nu får han en nyckelroll i förhandlingarna om nya avtal för förare och telefonister. Hur har taxi utvecklats de senaste år

Snabbkoll / Avtalsrörelsen Illustration

Då kommer den nya lönen

Snabbkoll. Avtalsrörelsen – smaka på ordet. Transportarbetaren borrar under vintern ner sig på djupet i de olika branscherna. Här kommer basfakta för dig som vill hänga med.

Granskning: Gummi
Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Skatteverket slår ned på kritiserat säsongsföretag

Däckbyten. Högst straffavgift med nya kraven: Däckbytarna, alias Däckskiftarna. När Skatteverkets kontrollanter kom till parkeringsplatsen arbetade tio personer med däckbyte. Ingen var uppskriven i den obligatoriska liggaren.

Martin Abrahamsson, Däckia Farsta

Personalliggare – ”självklart” men mycket extrajobb för en del

Däckverkstäder. Hos Däckia i Farsta finns olika slags personalliggare på plats. Något annat vore otänkbart. De som kör servicebil skriver i en särskild bok varje gång de är ute på jobb. Ytterligare ett moment, när det ofta redan är bråttom att få undan blockerande fordon på vägarna.

Kultur
Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?