”Alla tatuerare tecknar mycket, det är halva grejen. Jag gör skisser som förberedelse inför beställningar och bilder till min pärm som fungerar som inspiration”, säger Sorella Hamzaoui Tavares.
Close
”Alla tatuerare tecknar mycket, det är halva grejen. Jag gör skisser som förberedelse inför beställningar och bilder till min pärm som fungerar som inspiration”, säger Sorella Hamzaoui Tavares.
Close

Kroppskonsten har gjort en klassresa

Hudnära. Det är inte så länge sedan tatueringar förknippades med sjömän eller kriminella. I dag har de blivit mode och vi ser dem hela tiden och på nästan vem som helst.

När tatuerarstudion Huckleberry på Södermalm i Stockholm öppnar efter lunch flockas förväntansfulla kunder i den lilla svängda sammetssoffan innanför entrén. Motiv diskuteras och godkänns innan det är dags att ta plats i någon av tatuerarstolarna längre in i lokalen.

– Många jag träffar här skulle aldrig gå in på ett galleri och lägga 7 000 kronor på en tavla. Hos oss tar de till sig kulturuttrycket, använder och uppskattar det, säger Sorella Hamzaoui Tavares.

Varje tatuering startar med en känsla, sedan är det kommunikation och kultur. Varför vi väljer att tatuera oss varierar, kanske för vårt eget höga nöjes skull eller för att visa andra vem vi är.

Som tatuerare ser Sorella sig som hantverkare och konstnär, och hon arbetar både med maskin och för hand. Utöver det måste hon ha bra koll på säkerhet och hygien. Intygen för genomgångna utbildningar pryder väggen bredvid inspirerande bildmotiv.

– Det tar lång tid innan man är en bra tatuerare. Det kan bli ganska intimt, man får vara lyhörd, säger hon.

Tatuering är en av de äldsta formerna av kroppssmyckning.

I stamsamhällen användes det för att ge social status och visa tillhörighet. Sjömän och upptäcktsresande tog med sig konstformen till Europa från Polynesien på 1700-talet. Där tryckte man in mörk växtfärg i huden, eller gnuggade in aska i öppna sår. Den ursprungliga roterande tatueringsmaskinen uppfanns sedan av Thomas Edison och var patenterad för gravyr.

Under lång tid hade tatueringar en dålig klang och möttes av förakt och misstänksamhet. Kanske också rädsla. Det var något som visades upp på cirkus eller förknippades med kriminella.

Chauffören Krister Jakobsson körde lastbil till Antwerpen flera gånger på 1990-talet och där tatuerade han in örnar, ormar och dödskallar.

– Från början tittade folk väldigt snett på en, men det var min grej att göra. Fast färgerna var inte så bra då. Dem har jag fått fylla i.

I dag kan nästan vem som helst tatuera sig, berättar Sorella Hamzaoui Tavares.

– Överklassen, det händer även att jag har sådana kunder. Men hos dem som har bakgrund från internatskolor, där är det fortfarande negativt laddat, säger hon.

– En jurist kan säga att ”när mina klienter ser mina tatueringar då får vi en bättre dialog”.

Numera när tatueringar syns mer, när kändisar visar upp sina, då går det snabbt. Kanske för snabbt?

– Det är tråkigt om det blir en sådan konsumtion att folk inte förstår att det är livstidsprodukter. När de frågar: Hur tar jag bort den när jag ändrat mig? säger Sorella.

Det här med smärtan, klarar alla den?

– De som är helt skräckslagna för smärtan brukar klara sig bra. De får ett litet blodsockerfall men sedan funkar det. Det handlar om vad man har för relation till smärta.

– Och man får ju en belöning när det är klart.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

John Antonsson

Togaparty, revolvrar och detektiver

Kultur. Ingen sommar utan en perfekt westernrökare. Transportarbetarens John Antonsson hjälper dig att hitta de billiga loppisböckerna som funkar under semestern.

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Full fart på shoppandet till arbetsplatsbiblioteken hos Micke Evhammar.

Böckerna och verkligheten

Kultur. Transportarbetarens krönikör David Ericsson var på plats när årets upplaga av seminariet Boken på arbetsplatsen hölls ute på Runö folkhögskola.

Val 2018
Jessica Rosencrantz, (M)

”Mer pengar till potthål”

Mötet. Jessica Rosencrantz (M) kan bli Alliansens kandidat till transportminister. Vi bad om besked i frågor som väginvesteringar, kilometerskatt och cabotage.

Sommarläsning
John Antonsson

Togaparty, revolvrar och detektiver

Kultur. Ingen sommar utan en perfekt westernrökare. Transportarbetarens John Antonsson hjälper dig att hitta de billiga loppisböckerna som funkar under semestern.

Karl Rydell

En dag i sadeln

Cykelbud. Lastbilar och jumbojet. Jätteföretaget DHL förknippas mest med tunga fordon. Men nu satsar de på Karl Rydell och hans cyklistkollegor.

Snabbkoll: 5 tips inför semestern

5 tips inför semestern

Snabbkoll. Vill chefen avbryta semestern? Eller har du det svettigt varmt? Många frågor dyker upp på sommaren och då gäller det att ha koll på vilka rättigheter och skyldigheter arbetsgivare och arbetstagare har.

Transports kongress 2017

Läget – ett år senare

Kongress 2017. Under intensiva sex dygn stakade Transport ut sin framtid. Maktkampen fick ett slut och en trojka med gemensamt mål tog över den högsta ledningen. Hur har det gått – ett år efter kongressen i Örebro?

Göteborgs hamn i november 2016.

Två år som ändrade strejkrätten

Konfliktreglerna. Topphemliga möten, en intensiv lobbykampanj mot arbetsmarknadsministern och en statlig utredning som ingen ville ha. Det var bakgrunden när LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv gick samman för att stoppa Hamnarbetarförbundets framfart i Göteborgs containerhamn med ett lagförslag som hindrar de upprepade strejkerna och blockaderna.

Sommarspecial
Grill-special illustration

Lägg på ett kol

Grillning. Varannan svensk blir gladare av att grilla. Det handlar både om sällskap under tillagningen och att maten blir godare.

Månadens klubb
Oxelösunds hamnklubb

Klubben som varit med sedan 1897

Oxelösunds hamn. Senaste fackliga striden – och segern – i Oxelösunds hamn handlade om komptids-banken. Förut la arbetsgivaren ut kompledighet när det passade produktionen. Nu väljer hamnarbetarna om de vill ta semester eller komp när de har beviljats ledighet.

Val 2018
Thomas Eneroth, Hanna och Ebbe Mattsson.

Ministern knackar på

Mötet. En valarbetare har landat. Transportarbetaren följde infrastrukturminister Tomas Eneroth på besök i Blekinge.

Transport lämnar få fall till Rättsskyddet

Sjukförsäkringen. Fackens juridiska byrå driver allt fler fall där Försäkringskassan dragit in sjukpenning för medlemmar. Men Transport går mot strömmen. Förra året anlitade förbundet LO-TCO Rättsskydd i sju ärenden, bara ett gällde sjukpenning.

Pia Palm, Ockelbo. Foto: Anders Eklind

Vilket jobb ska Pia kunna klara av?

Sjukförsäkringen. Ständig värk i händerna och andra delar av kroppen, grava sömnstörningar, alltid infektionskänslig, artros i båda knäna och höfterna och ångest. Men enligt förvaltningsrätten kan Pia Palm skaffa sig ett jobb.