”Alla tatuerare tecknar mycket, det är halva grejen. Jag gör skisser som förberedelse inför beställningar och bilder till min pärm som fungerar som inspiration”, säger Sorella Hamzaoui Tavares.
Close
”Alla tatuerare tecknar mycket, det är halva grejen. Jag gör skisser som förberedelse inför beställningar och bilder till min pärm som fungerar som inspiration”, säger Sorella Hamzaoui Tavares.
Close

Kroppskonsten har gjort en klassresa

Hudnära. Det är inte så länge sedan tatueringar förknippades med sjömän eller kriminella. I dag har de blivit mode och vi ser dem hela tiden och på nästan vem som helst.

När tatuerarstudion Huckleberry på Södermalm i Stockholm öppnar efter lunch flockas förväntansfulla kunder i den lilla svängda sammetssoffan innanför entrén. Motiv diskuteras och godkänns innan det är dags att ta plats i någon av tatuerarstolarna längre in i lokalen.

– Många jag träffar här skulle aldrig gå in på ett galleri och lägga 7 000 kronor på en tavla. Hos oss tar de till sig kulturuttrycket, använder och uppskattar det, säger Sorella Hamzaoui Tavares.

Varje tatuering startar med en känsla, sedan är det kommunikation och kultur. Varför vi väljer att tatuera oss varierar, kanske för vårt eget höga nöjes skull eller för att visa andra vem vi är.

Som tatuerare ser Sorella sig som hantverkare och konstnär, och hon arbetar både med maskin och för hand. Utöver det måste hon ha bra koll på säkerhet och hygien. Intygen för genomgångna utbildningar pryder väggen bredvid inspirerande bildmotiv.

– Det tar lång tid innan man är en bra tatuerare. Det kan bli ganska intimt, man får vara lyhörd, säger hon.

Tatuering är en av de äldsta formerna av kroppssmyckning.

I stamsamhällen användes det för att ge social status och visa tillhörighet. Sjömän och upptäcktsresande tog med sig konstformen till Europa från Polynesien på 1700-talet. Där tryckte man in mörk växtfärg i huden, eller gnuggade in aska i öppna sår. Den ursprungliga roterande tatueringsmaskinen uppfanns sedan av Thomas Edison och var patenterad för gravyr.

Under lång tid hade tatueringar en dålig klang och möttes av förakt och misstänksamhet. Kanske också rädsla. Det var något som visades upp på cirkus eller förknippades med kriminella.

Chauffören Krister Jakobsson körde lastbil till Antwerpen flera gånger på 1990-talet och där tatuerade han in örnar, ormar och dödskallar.

– Från början tittade folk väldigt snett på en, men det var min grej att göra. Fast färgerna var inte så bra då. Dem har jag fått fylla i.

I dag kan nästan vem som helst tatuera sig, berättar Sorella Hamzaoui Tavares.

– Överklassen, det händer även att jag har sådana kunder. Men hos dem som har bakgrund från internatskolor, där är det fortfarande negativt laddat, säger hon.

– En jurist kan säga att ”när mina klienter ser mina tatueringar då får vi en bättre dialog”.

Numera när tatueringar syns mer, när kändisar visar upp sina, då går det snabbt. Kanske för snabbt?

– Det är tråkigt om det blir en sådan konsumtion att folk inte förstår att det är livstidsprodukter. När de frågar: Hur tar jag bort den när jag ändrat mig? säger Sorella.

Det här med smärtan, klarar alla den?

– De som är helt skräckslagna för smärtan brukar klara sig bra. De får ett litet blodsockerfall men sedan funkar det. Det handlar om vad man har för relation till smärta.

– Och man får ju en belöning när det är klart.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Full fart på shoppandet till arbetsplatsbiblioteken hos Micke Evhammar.

Böckerna och verkligheten

Kultur. Transportarbetarens krönikör David Ericsson var på plats när årets upplaga av seminariet Boken på arbetsplatsen hölls ute på Runö folkhögskola.

Björnfamilj

Kickstart för Mutant-bok

Kultur. En halv miljon kronor efter en månads insamling till en bok om ett spel. Så kan det funka i dag. Entusiaster kan själva vara med och finansiera kultur, redan innan den har skapats.

collage med magasin

Lyxigt lustfylld läsning lockar

Kultur. Först sålde de prenumerationer till en tidning som inte fanns. När det visade sig att hundratals personer ville köpa tidningen om gamla, ombyggda och snygga fordon satte Peter Larsson och hans kompis i gång att göra den.

Sjukförsäkringen
Illustration Hamna i kläm

Sjuka kommer i kläm

Haveri. Fackförbunden och fackens juridiska byrå är överens. Sjukförsäkringen har havererat. Sjuka nekas ersättning och skickas ut att söka ”hitte-på-jobb”. Nu tillsätter regeringen en utredning.

Hans-Erik Johansen

”Kassan säger att jag ska ta ett annat jobb”

Drabbad. Lotschauffören Hans-Erik Johansen haltar fram, stödd på sin krycka. – Det har gått 15 månader sen jag fick 800 kilo truck på foten, men jag har inte fått en krona i sjukpenning. Försäkringskassan säger att jag ska ta ett annat jobb, men inte vilket.

Gustaf Järsberg

Kontakta din avdelning – i tid!

Transport. Vänd dig till din lokala avdelning i tid – om du blir långvarigt sjuk eller skadar dig på jobbet. Rådet kommer från Transports centrala arbetsmiljösamordnare Gustaf Järsberg.

Granskning
Bringbilar på parkering

Hur stoppar vi lönedumpningen ?

Åkeri. Överallt där det är gratis att parkera en dragbil ser du dem. Låglönehjonen som håller Sverige i gång. Som ser till att företag som Ikea får ut sitt gods så billigt som möjligt. – Lönedumpningen blir bara värre och värre, säger Transports lokalombudsman Tommy Jonsson.

utländsk dragbil

”Sverige är sämsta landet i Europa…”

Åkeri. Andrius är lastbilschaufför från Litauen. Han har på nära håll sett hur utländska förare behandlas av svenska arbetsgivare. – Sverige är det sämsta landet i Europa! Det saknas rastplatser och ingen gör något åt lönedumpningen.

Ikeakampanj 2017

Ikea skyller på otydliga regler

Åkeri. Bring Trucking hävdar att åkeriets chaufförer inte kör någon inrikestrafik i Sverige och företaget tänker heller inte skriva kollektivavtal med Transport. Brings storkund, Ikea, säger sig välkomna fackets anmälningar.

Tomas Eneroth

Regeringen föreslår utökat beställaransvar

Åkeri. – Lönedumpningen gör mig förbannad. Det var en av de första frågorna den här regeringen tog tag i, genom att införa möjligheter till klampning av lastbilar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Läsande kille på Stadsbiblioteket.

Ord läker och helar

Kultur. Släng lyckopillren och läs en bok! Nej, riktigt så funkar inte biblioterapi. Men läsning och samtal om texter kan komplettera annan behandling, få dig att må bra och förstå dig bättre på dig själv. Och andra.

Snabbkoll: Påverka

7 sätt att göra sig hörd

Snabbkoll. Trött på oschyst konkurrens? Är förskolan som ett skämt? Har det gått för långt när strejkrätten ska utredas? Självklart ska du rösta på det parti som du tror gör rätt. Men det finns fler sätt att påverka!