”Alla tatuerare tecknar mycket, det är halva grejen. Jag gör skisser som förberedelse inför beställningar och bilder till min pärm som fungerar som inspiration”, säger Sorella Hamzaoui Tavares.
Close
”Alla tatuerare tecknar mycket, det är halva grejen. Jag gör skisser som förberedelse inför beställningar och bilder till min pärm som fungerar som inspiration”, säger Sorella Hamzaoui Tavares.
Close

Kroppskonsten har gjort en klassresa

Hudnära. Det är inte så länge sedan tatueringar förknippades med sjömän eller kriminella. I dag har de blivit mode och vi ser dem hela tiden och på nästan vem som helst.

När tatuerarstudion Huckleberry på Södermalm i Stockholm öppnar efter lunch flockas förväntansfulla kunder i den lilla svängda sammetssoffan innanför entrén. Motiv diskuteras och godkänns innan det är dags att ta plats i någon av tatuerarstolarna längre in i lokalen.

– Många jag träffar här skulle aldrig gå in på ett galleri och lägga 7 000 kronor på en tavla. Hos oss tar de till sig kulturuttrycket, använder och uppskattar det, säger Sorella Hamzaoui Tavares.

Varje tatuering startar med en känsla, sedan är det kommunikation och kultur. Varför vi väljer att tatuera oss varierar, kanske för vårt eget höga nöjes skull eller för att visa andra vem vi är.

Som tatuerare ser Sorella sig som hantverkare och konstnär, och hon arbetar både med maskin och för hand. Utöver det måste hon ha bra koll på säkerhet och hygien. Intygen för genomgångna utbildningar pryder väggen bredvid inspirerande bildmotiv.

– Det tar lång tid innan man är en bra tatuerare. Det kan bli ganska intimt, man får vara lyhörd, säger hon.

Tatuering är en av de äldsta formerna av kroppssmyckning.

I stamsamhällen användes det för att ge social status och visa tillhörighet. Sjömän och upptäcktsresande tog med sig konstformen till Europa från Polynesien på 1700-talet. Där tryckte man in mörk växtfärg i huden, eller gnuggade in aska i öppna sår. Den ursprungliga roterande tatueringsmaskinen uppfanns sedan av Thomas Edison och var patenterad för gravyr.

Under lång tid hade tatueringar en dålig klang och möttes av förakt och misstänksamhet. Kanske också rädsla. Det var något som visades upp på cirkus eller förknippades med kriminella.

Chauffören Krister Jakobsson körde lastbil till Antwerpen flera gånger på 1990-talet och där tatuerade han in örnar, ormar och dödskallar.

– Från början tittade folk väldigt snett på en, men det var min grej att göra. Fast färgerna var inte så bra då. Dem har jag fått fylla i.

I dag kan nästan vem som helst tatuera sig, berättar Sorella Hamzaoui Tavares.

– Överklassen, det händer även att jag har sådana kunder. Men hos dem som har bakgrund från internatskolor, där är det fortfarande negativt laddat, säger hon.

– En jurist kan säga att ”när mina klienter ser mina tatueringar då får vi en bättre dialog”.

Numera när tatueringar syns mer, när kändisar visar upp sina, då går det snabbt. Kanske för snabbt?

– Det är tråkigt om det blir en sådan konsumtion att folk inte förstår att det är livstidsprodukter. När de frågar: Hur tar jag bort den när jag ändrat mig? säger Sorella.

Det här med smärtan, klarar alla den?

– De som är helt skräckslagna för smärtan brukar klara sig bra. De får ett litet blodsockerfall men sedan funkar det. Det handlar om vad man har för relation till smärta.

– Och man får ju en belöning när det är klart.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Illustration till: Vad vill EU med vägtrafiken?

Vad vill EU med vägtrafiken?

Frågor & svar. Det snackas om nya kör- och vilotider för lastbilschaufförer. Och glunkas om uppluckrade cabotageregler för utländska åkerier i Sverige. Något slags EU-paket för vägtrafiken är på gång, borta i Bryssel. Här försöker vi bena ut begreppen.

Fossilfri framtid
Illustration till Fossilfri framtid

Godstransporter utan olja

Fokus: Framtiden. Hur ska godset fraktas 2030? På lastbil? Eller med tåg, båt, flyg? Vilket drivmedel gäller?

”Bränslebytet – en genialisk idé”

Fokus: Framtiden. Om tolv år ska vägtransporterna ha minskat sina klimatutsläpp med 70 procent. Men hur? – Genom bränslebytet, en genialisk idé! säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Lastbilen fortsätter dominera

Fokus: Framtiden. Anders Berndtsson är strateg på Trafikverket i Borlänge. Hur blir det, kommer vi att klara miljömålen till 2030? – Det är möjligt, men tekniskt svårt. Det kräver väldigt stora, modiga politiska beslut.

”Många problem återstår”

Fokus: Framtiden. – Miljömålen kommer att bli oerhört svåra att uppnå. Kom ihåg att personbilar har en genomsnittlig livslängd på 17 år. Det är bara tolv år kvar till 2030, säger Svenska petroleum och biodrivmedel institutets vd Ulf Svahn.

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. I mitten av november presenterade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder.

Övergrepp och trakasserier
Genrebild sexuella trakasserier

Håll inte upplevelserna inom dig själv – berätta!

Transportbranschen. Ombudsmän, regionala skyddsombud och ordföranden är överens: Berätta, berätta, berätta. Prata med någon som du har förtroende för. Säg ifrån. Hör av dig till oss på facket.

citat

Vittnesmål från ombudsmän och regionala skyddsombud

Transportbranschen. Transportarbetaren ringde till 20-talet ombudsmän, regionala skyddsombud och avdelningsordföranden i Transport, alla kvinnor. Under årens lopp har de (och deras manlig kollegor) hanterat flera fall av sexuella trakasserier, övergrepp och sexistiska kommentarer på arbetsplatserna. Här är en del av deras berättelser.

Många män har en resa att göra

Ledare. #Metoo-uppropet har skakat om Sverige och det är nog få som är oberörda av alla vittnesmål. Jag gissar att många män rannsakar sig själva i det tysta. Vad har jag gjort som gått över gränsen?

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner.

Kultur
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.