Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close
Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close

Inte sista natten med gänget …

Som i en film. Kultfilmen Sista natten med gänget kretsar kring ungdomarna och de amerikanska bilarna som samlas vid hamburgarna på Mel's drive in en natt på 1960-talet. Nu finns filmrestaurangen i verkligheten, i Sverige, på den uppländska landsbygden.

Denna soliga onsdag är det fullt med gamla, men skinande blanka Chevor, Fordar och andra amerikanska bilar på parkeringen utanför entrén till Mel’s drive in i Fjärdhundra. Kön ringlar lång i fiket.

– Kom hit vid 17-tiden så hinner vi byta några ord innan det blir ordentligt tryck i serveringen, säger Simone Theodorsson, som driver stället, till tidningens reporter.

Men hon har missbedömt publiktrycket. Inte en chans att snacka när Simone och hennes två arbetskamrater öser ut hamburgare och Coca-Cola samt en och annan svensk kanelbulle till gästerna.

En runda på parkeringen skulle kunna ta reportern tillbaka till 1950-talet – om det inte vore för en felparkerad sprillans ny Volvo bland de blänkande amerikanarna. Egentligen får inga moderna bilar stå på hedersparkeringen vid Mel’s. Detta är ett etikettsbrott!

En god stund senare när hela kön är betjänad och Simone torkat svetten ur pannan säger hon:

– Det här är det roligaste som jag har gjort.

Hon trivs med kunderna. De flesta av dem har sett Sista natten med gänget otaliga gånger och filmen rullar oavbrutet på en duk utanför serveringen.

– De är så enkla och härliga människor. Inga krusiduller. Nästan aldrig blir någon sur även om kön är lång. Och om det händer flörtar jag lite. Då går ilskan över på en sekund.

Mel’s drive in ligger i ett ”plåtskjul” som tidigare rymde en verkstad och en mindre fabrik. Lokalerna övertogs av den nuvarande ägaren Jan-Olov Blomster för några år sedan. Han byggde Mel’s-kopian till sin 50-årsdag och höll festen där.

Efter firandet började ryktet gå om det fantastiska bygget. Och snart var kaféverksamheten i full gång.

Men utan Sista natten med gänget (American Graffiti) från 1973 hade rusningen till Fjärdhundra aldrig uppstått.

Filmen kretsar kring fyra vänner som tillbringar en sista kväll ihop försommaren 1962, innan två av dem ska åka i väg till annan ort och studera.

Trots att budgeten var minimal, filmbolaget trodde inte fullt ut på idén, blev filmen snart efter premiären en världssuccé.

Karaktärerna har nått kultstatus. Detsamma kan sägas om några av bilarna, vars öden finns väl dokumenterade av filmens entusiastiska följare.

Kulten tar sig också uttryck i Facebooksidor, som den svenska Vi som älskar Sista natten med gänget.

Den sista natten med gänget tycks aldrig ta slut …

… det håller forskaren och universitetslektorn Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet med om.

– Jag ser många motsvarigheter. Folk fastnar vid en film eller tv-serie, engagerar sig i den och blir kalenderbitare.

Fenomenet har funnits mycket länge.

– Människan är ett socialt djur, som söker bekräftelse, önskar samverka med andra och vill göra saker tillsammans.

Här på Mel’s handlar det om arbetarkultur och ett landsortsfenomen. Dessa entusiaster har gjort ett livsstilsval. De bor ofta på landet till låga kostnader och har kanske en lada på tomten där man kan meka med sin bil, konstaterar Viscovi.

– Jag ser både en klassnivå och könsnivå i denna kultur. Om du undersöker vem amerikanarna är registrerade på är svaret oftast männen.

– Här finns även idéer om maskulinitet, som speglas i den stora bilen och musiken.

ENTUSIASTERNA

På parkeringen utanför Mel’s vimlar entusiasterna som älskar sin kulturyttring och sällan vet hur många gånger de sett filmen Sista Natten med gänget, många gånger blir det …

Lasse Westberg, Enköping:

 – Jag tycker att filmen är häftig och ungarna tycker den är kul. Vi har sett den många gånger.

– Jag har varit bilintresserad sedan barnsben. På 1960-talet bodde jag och frugan i Stockholm och åkte den klassiska raggarsvängen – Kungsgatan, Sveavägen, Rådmansgatan, Birger Jarlsgatan – och åt hamburgare hos Sten-Kalle på Vallhallavägen.

– Min Ford 56 är samma modell som jag körde på 1960-talet. Jag har två bilar till, men det var gumman som ville att vi skulle ha den här.

 

Calle och Måna Söderholm, Enköping:

– Vi kan inte räkna hur många gånger vi sett Sista natten med gänget. Vi gillar den här kulturen. Bilarna och människorna är trevliga.

– Vi föddes på den tiden och växte upp med bilarna och musiken, men våra söner gillar japanska bilar. De vill ha dagens grejer.

 

Eddi Backlund, Biskopskulla:

– Filmen har rullat många gånger, men mest när jag var yngre. Det är framför allt bilarna jag gillar i den här kulturen, deras form och utseende.

– Jag tror att den börjar bli lite inne igen. Själv har jag tre bilar. Andra köper nya datorer och tv-apparater hela tiden. Jag lägger pengarna på mina bilar och håller på med dem. Det är skaparglädje.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Demokrati

Våga ta snacket om demokratin!

Kultur. ”Det är i dag vi måste agera om vi vill ha en demokrati i morgon”. Förintelsens överlevare Hédi Frieds ord biter sig fast. Väktaren Niklas Strand tycker att vi ska våga ta snacket vid fikabordet. Vad kan du göra för att skydda demokratin?

Nawal El Saadawi

”Gud borde vara demokrat”

Kultur. Författaren Nawal El Saadawi har fängslats och tvingats i exil. På frågan om vad hon är rädd för är svaret: Ingenting. Inte ens för Gud? – Om Gud finns borde han vara nöjd med mig.

Special: Arbetskläder
Arbetskläder, klippdockor

Vem betalar dina kläder?

Ingen rättvisa. Det finns företag som struntar i avtalen. Och det finns arbetsgivare som är generösa när det gäller personalens kläder och skor. För att hitta två goda exempel åkte vi till Luleå.

Ordningsvaktskläder på skyltdockor.

Stora skillnader i Transports avtal

Avtalsfråga. Kläder och/eller skor nämns i de flesta av Transports kollektivavtal. Här kommer kortkorta utdrag ur avtalen.

Ulf Karlander och Betsy

Securitas skor sin personal

Bevakning. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Göran Everdahl

Lite mer lagom, tack!

Kultur. Inte för lite. Aldrig för mycket. Radiospanaren Göran Everdahl har skrivit en hel bok i ämnet och tycker det är dags att uppvärdera vårt svenskaste svenska. – Vi lever i en tid när det behövs lite mer lagom, säger han.

Färdtjänst
Man i permobil vid taxikön på Centralstationen i Stockholm.

Missnöjet pyr bland färdtjänstförarna

Förare. Är det sant att färdtjänstförare i Stockholm medvetet ”gömmer sig” för väntande resenärer för att komma undan dåligt betalda körningar? ”Det förekommer”, säger en chaufför på Sverigetaxi. ”Nej, det går inte. Växeln ser oss hela tiden på gps:en”, säger en kollega.

Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

”Ska man klara sig måste man fuska, muta och trixa”

Åkare. – Vi är pressade från alla håll. Av förarna. Facket. Beställningscentralen. Färdtjänsten. Det känns som om politikerna glömt taxibranschen. Fler och fler åkare pratar om konkurs som enda utväg.

Granskning
Utanför Din Transportpartner Nordens verkstad i Göteborgs hamn.

Osäkra villkor för arbetskraften från andra världsdelar

Arbetskraftsinvandring. På ett år har Transport fått över 1 000 ansökningar från företag som vill ta in arbetskraft från länder utanför EU. Vi har granskat 500 av dem. Tre av tio migranter kommer till företag utan kollektivavtal. Vanligaste jobbet är tidningsbud.

Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstadsavdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

På spaning efter förare från Filippinerna

Arbetskraftsinvandring. Martin Jonsson, ombudsman i Transports Halmstads-avdelning, letar efter Hagman Transport, ett bolag som vill anställa åtta filippinska lastbilschaufförer. Facket vill att bolaget tecknar kollektivavtal.

Månadens klubb
Klubbstyrelsen på UPS Göteborg

Kulturkrock på UPS i Göteborg

UPS Göteborg. Här finns fackklubben som har rest sig igen – efter att ordföranden fick sparken. Styrelsen satsar på att bygga upp kunskap och engagemang hos medlemmarna.

Snabbkoll: Studier

Ta en tugga av kunskapens frukt

Snabbkoll. Vad har du rätt till som anställd? Vilken roll har facket på jobbet? Hur ska du egentligen tolka kollektivavtalet? Det finns många saker du kan få svar på genom att gå en kurs.