Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close
Onsdagskväll på Mel's i Fjärdhundra.
Close

Inte sista natten med gänget …

Som i en film. Kultfilmen Sista natten med gänget kretsar kring ungdomarna och de amerikanska bilarna som samlas vid hamburgarna på Mel's drive in en natt på 1960-talet. Nu finns filmrestaurangen i verkligheten, i Sverige, på den uppländska landsbygden.

Denna soliga onsdag är det fullt med gamla, men skinande blanka Chevor, Fordar och andra amerikanska bilar på parkeringen utanför entrén till Mel’s drive in i Fjärdhundra. Kön ringlar lång i fiket.

– Kom hit vid 17-tiden så hinner vi byta några ord innan det blir ordentligt tryck i serveringen, säger Simone Theodorsson, som driver stället, till tidningens reporter.

Men hon har missbedömt publiktrycket. Inte en chans att snacka när Simone och hennes två arbetskamrater öser ut hamburgare och Coca-Cola samt en och annan svensk kanelbulle till gästerna.

En runda på parkeringen skulle kunna ta reportern tillbaka till 1950-talet – om det inte vore för en felparkerad sprillans ny Volvo bland de blänkande amerikanarna. Egentligen får inga moderna bilar stå på hedersparkeringen vid Mel’s. Detta är ett etikettsbrott!

En god stund senare när hela kön är betjänad och Simone torkat svetten ur pannan säger hon:

– Det här är det roligaste som jag har gjort.

Hon trivs med kunderna. De flesta av dem har sett Sista natten med gänget otaliga gånger och filmen rullar oavbrutet på en duk utanför serveringen.

– De är så enkla och härliga människor. Inga krusiduller. Nästan aldrig blir någon sur även om kön är lång. Och om det händer flörtar jag lite. Då går ilskan över på en sekund.

Mel’s drive in ligger i ett ”plåtskjul” som tidigare rymde en verkstad och en mindre fabrik. Lokalerna övertogs av den nuvarande ägaren Jan-Olov Blomster för några år sedan. Han byggde Mel’s-kopian till sin 50-årsdag och höll festen där.

Efter firandet började ryktet gå om det fantastiska bygget. Och snart var kaféverksamheten i full gång.

Men utan Sista natten med gänget (American Graffiti) från 1973 hade rusningen till Fjärdhundra aldrig uppstått.

Filmen kretsar kring fyra vänner som tillbringar en sista kväll ihop försommaren 1962, innan två av dem ska åka i väg till annan ort och studera.

Trots att budgeten var minimal, filmbolaget trodde inte fullt ut på idén, blev filmen snart efter premiären en världssuccé.

Karaktärerna har nått kultstatus. Detsamma kan sägas om några av bilarna, vars öden finns väl dokumenterade av filmens entusiastiska följare.

Kulten tar sig också uttryck i Facebooksidor, som den svenska Vi som älskar Sista natten med gänget.

Den sista natten med gänget tycks aldrig ta slut …

… det håller forskaren och universitetslektorn Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet med om.

– Jag ser många motsvarigheter. Folk fastnar vid en film eller tv-serie, engagerar sig i den och blir kalenderbitare.

Fenomenet har funnits mycket länge.

– Människan är ett socialt djur, som söker bekräftelse, önskar samverka med andra och vill göra saker tillsammans.

Här på Mel’s handlar det om arbetarkultur och ett landsortsfenomen. Dessa entusiaster har gjort ett livsstilsval. De bor ofta på landet till låga kostnader och har kanske en lada på tomten där man kan meka med sin bil, konstaterar Viscovi.

– Jag ser både en klassnivå och könsnivå i denna kultur. Om du undersöker vem amerikanarna är registrerade på är svaret oftast männen.

– Här finns även idéer om maskulinitet, som speglas i den stora bilen och musiken.

ENTUSIASTERNA

På parkeringen utanför Mel’s vimlar entusiasterna som älskar sin kulturyttring och sällan vet hur många gånger de sett filmen Sista Natten med gänget, många gånger blir det …

Lasse Westberg, Enköping:

 – Jag tycker att filmen är häftig och ungarna tycker den är kul. Vi har sett den många gånger.

– Jag har varit bilintresserad sedan barnsben. På 1960-talet bodde jag och frugan i Stockholm och åkte den klassiska raggarsvängen – Kungsgatan, Sveavägen, Rådmansgatan, Birger Jarlsgatan – och åt hamburgare hos Sten-Kalle på Vallhallavägen.

– Min Ford 56 är samma modell som jag körde på 1960-talet. Jag har två bilar till, men det var gumman som ville att vi skulle ha den här.

 

Calle och Måna Söderholm, Enköping:

– Vi kan inte räkna hur många gånger vi sett Sista natten med gänget. Vi gillar den här kulturen. Bilarna och människorna är trevliga.

– Vi föddes på den tiden och växte upp med bilarna och musiken, men våra söner gillar japanska bilar. De vill ha dagens grejer.

 

Eddi Backlund, Biskopskulla:

– Filmen har rullat många gånger, men mest när jag var yngre. Det är framför allt bilarna jag gillar i den här kulturen, deras form och utseende.

– Jag tror att den börjar bli lite inne igen. Själv har jag tre bilar. Andra köper nya datorer och tv-apparater hela tiden. Jag lägger pengarna på mina bilar och håller på med dem. Det är skaparglädje.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.

Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Här skulle tusentals pendlare ta rulltrappan upp från tunnelbanan till bostäderna (som aldrig blev byggda) på Masmoberget. I stället är schaktet en övergiven plats som Jonas Svanström gärna återkommer till med sin kamera.

Ödeplatser som kittlar fantasin

Kultur. Gillar du rost, mögel och damm? Vittrande betong och murkna timmerväggar? Jonas Svanström är särskilt glad när han hittar ett projekt som aldrig blev av, som övergavs och står kvar som ett minne av den storslagna planen.

Illustration till: Vad vill EU med vägtrafiken?

Vad vill EU med vägtrafiken?

Frågor & svar. Det snackas om nya kör- och vilotider för lastbilschaufförer. Och glunkas om uppluckrade cabotageregler för utländska åkerier i Sverige. Något slags EU-paket för vägtrafiken är på gång, borta i Bryssel. Här försöker vi bena ut begreppen.

Fossilfri framtid
Illustration till Fossilfri framtid

Godstransporter utan olja

Fokus: Framtiden. Hur ska godset fraktas 2030? På lastbil? Eller med tåg, båt, flyg? Vilket drivmedel gäller?

”Bränslebytet – en genialisk idé”

Fokus: Framtiden. Om tolv år ska vägtransporterna ha minskat sina klimatutsläpp med 70 procent. Men hur? – Genom bränslebytet, en genialisk idé! säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Lastbilen fortsätter dominera

Fokus: Framtiden. Anders Berndtsson är strateg på Trafikverket i Borlänge. Hur blir det, kommer vi att klara miljömålen till 2030? – Det är möjligt, men tekniskt svårt. Det kräver väldigt stora, modiga politiska beslut.

”Många problem återstår”

Fokus: Framtiden. – Miljömålen kommer att bli oerhört svåra att uppnå. Kom ihåg att personbilar har en genomsnittlig livslängd på 17 år. Det är bara tolv år kvar till 2030, säger Svenska petroleum och biodrivmedel institutets vd Ulf Svahn.

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. I mitten av november presenterade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder.

Övergrepp och trakasserier
Genrebild sexuella trakasserier

Håll inte upplevelserna inom dig själv – berätta!

Transportbranschen. Ombudsmän, regionala skyddsombud och ordföranden är överens: Berätta, berätta, berätta. Prata med någon som du har förtroende för. Säg ifrån. Hör av dig till oss på facket.

citat

Vittnesmål från ombudsmän och regionala skyddsombud

Transportbranschen. Transportarbetaren ringde till 20-talet ombudsmän, regionala skyddsombud och avdelningsordföranden i Transport, alla kvinnor. Under årens lopp har de (och deras manlig kollegor) hanterat flera fall av sexuella trakasserier, övergrepp och sexistiska kommentarer på arbetsplatserna. Här är en del av deras berättelser.

Många män har en resa att göra

Ledare. #Metoo-uppropet har skakat om Sverige och det är nog få som är oberörda av alla vittnesmål. Jag gissar att många män rannsakar sig själva i det tysta. Vad har jag gjort som gått över gränsen?

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner.

Kultur
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.