Jonas Darnell, serietecknare
Close
Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.
Close
Kultur

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Han tar emot Transportarbetaren i sin ateljé på Södermalm i Stockholm.

– Första halvtimmen tänkte jag … skönt att inte ha en massa deadlines, nu kan jag göra något av alla andra projekt jag tänkt på. Kanske kan jag skriva den där boken. Men sen tänkte jag att man ska nog ha en serietidning i alla fall. Det är inte så att den inte säljer. Egmont är bara så stora att de behöver en stor vinst för att betala alla kontor och anställda.

Då gjorde Jonas Darnell som många andra entusiaster som vill bryta den gamla marknadslogiken, han gick till den nya tekniken. Jonas Darnell startade en kampanj på Kickstarter för att få in pengar till att finansiera utgivningen av Herman Hedning på eget förlag.

– Vi tänkte att vi skulle kanske få in 300 000, max 400 000 kronor.

Kampanjen blev en av de mest framgångsrika i Sveriges historia, och drog in närmare två miljoner kronor.

Omstart

Jona Darnell vid skärmen
”I min läsekrets finns många chaufförer”, berättar Jonas Darnell och granskar omslaget till premiärnumret. Foto: John Antonsson

I april landade ett 100-sidigt nummer i brevlådan eller på hallgolvet hos backarna som hade tecknat prenumeration.

Just under titeln står det ”reboot”. Det blev ju en omstart för Herman, som började sin resa på Fantomens redaktion 1987.

I slutet av tiden i lumpen fick Jonas Darnell en 91:an i sin hand. Han hade inte läst den innan men såg en tävling. Det var en plansch där man skulle skriva repliker i pratbubblor för att vinna en vindsurfingbräda. Han bröt mot reglerna: ritade av planschen och la till några gubbar. Redaktionen ringde upp honom. De meddelade att han blivit diskad, han bröt ju mot reglerna, men att han kunde få provteckna för 91:an.

– Serietecknare är inget yrkesval man kan göra längre, men på den tiden fick man till och med betalt för att provteckna.

”Rita en humorserie”

Han flyttade snart till Stockholm. Det var tråkigt att jobba hemifrån. Så han lånade en liten plats på Fantomen-redaktionen.

– Redaktören Uffe Granberg kom till mig och sa att du ska rita en humorserie som vi ska ha i Fantomen, annars kastar vi ut dig. Jag tyckte inte att jag hade tid, men då lovade han mig bra betalt, lika bra som Fantomen-tecknarna.

Jonas Darnell kom på karaktären Herman Hedning 1987. Året därpå gjorde den odräglige huvudfotingen med mc-hjälm debut i Fantomen, där han skulle bli kvar till 2013. Tidningen Herman Hedning startades 1998.

– Jag har gjort ganska mycket. För en tid sedan räknade jag ut att jag gjort över 3 000 sidor serier.

Satirisk

Herman Hedning, av Jonas Darnell
Herman Hedning, räddad av fansen.

Herman Hedning är en brutal karaktär som förstör planerna för alla, från Gud till Satan. Men mitt i humorn finns en satirisk ådra.

– Jag försöker göra som Asterix, den kan läsas av alla. Där finns en massa fransk politisk satir, det kan vara att en karaktär är ritad för att efterlikna en fransk minister. Vi förstår inte det i Sverige, men serien fungerar alldeles utmärkt ändå. För den som inte kan läsa kan titta på bilderna och roas av slapstick-humor. I de bästa serierna händer det saker på många nivåer.

– Om jag stoppar in något som bara jag och 40 personer till fattar ska det inte störa någon. Men de här 40 personer kan tycka att just det är jävligt bra. Det är sånt som gör att man älskar serierna.

Populär bland chaufförer

Att det finns många trogna läsare har Jonas Darnell erfarit redan före den egna förslagsstarten. Han har mappar på datorn med bilder som bevis.

– I min läsekrets är det mycket chaufförer. Och det finns jättemånga bilar med motivlackade karosser, många har Herman-tatueringar. I mejlskörden märker jag att det finns en stor kluns lastbilschaufförer, det är en av mina största läsegrupper tillsammans med datornördar och studenter.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ljudböcker

Lyssna dig in i litteraturen

Ljudböcker. Sällskap på vägen, nya faktakunskaper, spänning och skön avkoppling – chaufförer är i dag en beläst yrkesgrupp. Vägkrogsbiblioteken öppnade dörren.

Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?

Lina Angrell och Robin Russberg

Bästisarna som började podda

Poddradio. En sömnlös natt föddes idén. Drygt ett år efter första avsnittet rattar tusentals in på Lastbilspodden varje vecka. Över en fika möter bästisarna Lina och Robin olika personer för att prata lastbilar och livet på vägarna.

Kultur
Markus Arvidsson

Lyssna dig in i litteraturen

Ljudböcker. Sällskap på vägen, nya faktakunskaper, spänning och skön avkoppling – chaufförer är i dag en beläst yrkesgrupp. Vägkrogsbiblioteken öppnade dörren.

Avtalsrörelsen: Taxi
Illustration avtalsrörelsen taxi

Taxi – en sjuk bransch

Taxiförare. Ständigt nattarbete från klockan 18 till 06, fem dagar i veckan. En arbetsvecka på 60 timmar. Betalningen är rakt ackord, procentlön. Foraförsäkringar finns. För chaufförer som betalar dem själva genom lägre lön.

Jerker Johansson

”Procentlönen måste bort!”

Taxiförare. Efter fyra år som taxichaufför skulle Jerker Johansson kunna skriva en roman. Om ”procentlöneträsket”. Om tolv timmar långa körpass utan riktig rast. Om att halka runt på slitna sommardäck med gamla och sjuka bak i bilen.

Sven-Åke Österberg och Jens Östergaard

Färdtjänstförare kämpar vidare för eget avtal

Färdtjänstförare. I mer än tio år har taxiförarna i Transports Jönköpingsavdelning kämpat för bättre villkor. I första hand ett separat kollektivavtal för samhällsbetalda körningar. Vid förra avtalsrörelsen togs ett steg på vägen.

Mats Andersson

”Procentlönen är en orättvis löneform”

Transport. I många år var Mats Andersson taxiombudsman på Transport i Göteborg. I höstas värvades han som central ombudsman till förbundskontoret. Nu får han en nyckelroll i förhandlingarna om nya avtal för förare och telefonister. Hur har taxi utvecklats de senaste år

Snabbkoll / Avtalsrörelsen Illustration

Då kommer den nya lönen

Snabbkoll. Avtalsrörelsen – smaka på ordet. Transportarbetaren borrar under vintern ner sig på djupet i de olika branscherna. Här kommer basfakta för dig som vill hänga med.

Granskning: Gummi
Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Skatteverket slår ned på kritiserat säsongsföretag

Däckbyten. Högst straffavgift med nya kraven: Däckbytarna, alias Däckskiftarna. När Skatteverkets kontrollanter kom till parkeringsplatsen arbetade tio personer med däckbyte. Ingen var uppskriven i den obligatoriska liggaren.

Martin Abrahamsson, Däckia Farsta

Personalliggare – ”självklart” men mycket extrajobb för en del

Däckverkstäder. Hos Däckia i Farsta finns olika slags personalliggare på plats. Något annat vore otänkbart. De som kör servicebil skriver i en särskild bok varje gång de är ute på jobb. Ytterligare ett moment, när det ofta redan är bråttom att få undan blockerande fordon på vägarna.

Kultur
Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?