Jonas Darnell, serietecknare
Close
Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.
Close
Kultur

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Han tar emot Transportarbetaren i sin ateljé på Södermalm i Stockholm.

– Första halvtimmen tänkte jag … skönt att inte ha en massa deadlines, nu kan jag göra något av alla andra projekt jag tänkt på. Kanske kan jag skriva den där boken. Men sen tänkte jag att man ska nog ha en serietidning i alla fall. Det är inte så att den inte säljer. Egmont är bara så stora att de behöver en stor vinst för att betala alla kontor och anställda.

Då gjorde Jonas Darnell som många andra entusiaster som vill bryta den gamla marknadslogiken, han gick till den nya tekniken. Jonas Darnell startade en kampanj på Kickstarter för att få in pengar till att finansiera utgivningen av Herman Hedning på eget förlag.

– Vi tänkte att vi skulle kanske få in 300 000, max 400 000 kronor.

Kampanjen blev en av de mest framgångsrika i Sveriges historia, och drog in närmare två miljoner kronor.

Omstart

Jona Darnell vid skärmen
”I min läsekrets finns många chaufförer”, berättar Jonas Darnell och granskar omslaget till premiärnumret. Foto: John Antonsson

I april landade ett 100-sidigt nummer i brevlådan eller på hallgolvet hos backarna som hade tecknat prenumeration.

Just under titeln står det ”reboot”. Det blev ju en omstart för Herman, som började sin resa på Fantomens redaktion 1987.

I slutet av tiden i lumpen fick Jonas Darnell en 91:an i sin hand. Han hade inte läst den innan men såg en tävling. Det var en plansch där man skulle skriva repliker i pratbubblor för att vinna en vindsurfingbräda. Han bröt mot reglerna: ritade av planschen och la till några gubbar. Redaktionen ringde upp honom. De meddelade att han blivit diskad, han bröt ju mot reglerna, men att han kunde få provteckna för 91:an.

– Serietecknare är inget yrkesval man kan göra längre, men på den tiden fick man till och med betalt för att provteckna.

”Rita en humorserie”

Han flyttade snart till Stockholm. Det var tråkigt att jobba hemifrån. Så han lånade en liten plats på Fantomen-redaktionen.

– Redaktören Uffe Granberg kom till mig och sa att du ska rita en humorserie som vi ska ha i Fantomen, annars kastar vi ut dig. Jag tyckte inte att jag hade tid, men då lovade han mig bra betalt, lika bra som Fantomen-tecknarna.

Jonas Darnell kom på karaktären Herman Hedning 1987. Året därpå gjorde den odräglige huvudfotingen med mc-hjälm debut i Fantomen, där han skulle bli kvar till 2013. Tidningen Herman Hedning startades 1998.

– Jag har gjort ganska mycket. För en tid sedan räknade jag ut att jag gjort över 3 000 sidor serier.

Satirisk

Herman Hedning, av Jonas Darnell
Herman Hedning, räddad av fansen.

Herman Hedning är en brutal karaktär som förstör planerna för alla, från Gud till Satan. Men mitt i humorn finns en satirisk ådra.

– Jag försöker göra som Asterix, den kan läsas av alla. Där finns en massa fransk politisk satir, det kan vara att en karaktär är ritad för att efterlikna en fransk minister. Vi förstår inte det i Sverige, men serien fungerar alldeles utmärkt ändå. För den som inte kan läsa kan titta på bilderna och roas av slapstick-humor. I de bästa serierna händer det saker på många nivåer.

– Om jag stoppar in något som bara jag och 40 personer till fattar ska det inte störa någon. Men de här 40 personer kan tycka att just det är jävligt bra. Det är sånt som gör att man älskar serierna.

Populär bland chaufförer

Att det finns många trogna läsare har Jonas Darnell erfarit redan före den egna förslagsstarten. Han har mappar på datorn med bilder som bevis.

– I min läsekrets är det mycket chaufförer. Och det finns jättemånga bilar med motivlackade karosser, många har Herman-tatueringar. I mejlskörden märker jag att det finns en stor kluns lastbilschaufförer, det är en av mina största läsegrupper tillsammans med datornördar och studenter.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Linköping och Uppsala domkyrkor

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Dödsolycka i hamnen
Dödsolycka i Oxelösunds hamn

Vem bär ansvar för 21-årige Nimas död?

Arbetsmiljö. I mars 2018 omkom den 21-årige stuveriarbetaren Nima i Oxelösunds hamn. Han hade klättrat ner i ett utrymme i fartyget där kol-lasten ätit upp syret. I dagarna avslutas maratonrättegången mot hamnbolaget och två ansvariga chefer.

Declan Duff i Oxelösund. Bilden är tagen av en sjöfartsintresserad privatperson, dagen efter dödsolyckan.

”Det får inte hända igen”

Arbetsmiljö. Hur kunde olyckan hända? Varför valde åklagaren att väcka åtal när många andra dödsolyckor i arbetslivet inte leder till att någon ställs till svars?

Roger Dahlström, Anders Berglund och Jyrki Saarinen sitter alla i styrelsen för Transports fackklubb i Oxelösunds hamn. De berättar att företaget efter olyckan vidtaget en rad åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare.

Rutinerna har skärpts

Transportklubben. – Jag har varit i andra hamnar och jag tycker att Oxelösund legat i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet. Efter olyckan har rutinerna skärpts rejält, säger Roger Dahlström.

Avtalsstriden
Efter att kollektivavtalet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknades förra året har stridsåtgärderna upphört. Men konflikten i Göteborgs hamn lever vidare. Senaste bataljen utspelar sig i Arbetsdomstolen.

Två dagar i AD avgör ordningen i hamnarna

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet tecknade sitt första centrala kollektivavtal i mars 2019. Har APM Terminals brutit mot det, när de bara förhandlade med Transport om nya arbetstider? Arbetsdomstolen ska avgöra frågan.

Erland Olauson

”Förstaavtalet ska alltid gälla”

Hamn. Att Hamnarbetarförbundet har ett eget kollektivavtal ska inte påverka Transports förhandlingsposition i hamnarna. Det säger Erland Olauson, jurist och före detta avtalssekreterare i LO.

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Djup klyfta mellan parterna

Hamn. För ett och ett halvt år sedan tecknade Hamnarbetarförbundet kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Men parterna är fortfarande inte eniga om hur avtalet ska tolkas.