Flexicurity

Den danska jobbmodellen

Snabbkoll. Sverige ska inspireras av Danmark och ta steg mot flexicurity. Det har regeringen kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om. Men vad tusan är flexicurity?

1. Namnet

Vi börjar med namnet. Det är en slags sammanslagning av flexibility (flexibilitet) och security (säkerhet). Modellen kommer från Danmark. Det var socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen som populariserade begreppet då hans regering införde en slags modell. Det ska ha lett till att Danmark hade förhållandevis låg arbetslöshet under 1990-talet.

2. Lätt att sparka

Det är lättare för arbetsgivare att säga upp personal, jämfört med i Sverige. Därav begreppet flexibilitet. I det danska systemet finns inga turordningsregler som i Sverige. Alltså: Lång anställning ger inte bättre anställningsskydd. Den vanligaste anställningsformen i Danmark heter funktionærloven. Den som har en sådan anställning får inte sägas upp på grund av graviditet, adoption eller krav på jämlik lön. Däremot går det att säga upp personal på grund av sjukskrivning, samarbetssvårigheter och ekonomiska skäl.

3. Säkerhet?

Säkerheten ska komma från arbetslöshetsförsäkringen och omställningsutbildning.

I Danmark får den arbetslösa först 90 procent av sin inkomst, som mest blir ersättningen strax över 27 000 svenska kronor i månaden, i två års tid. Därefter får den arbetslösa gå till socialtjänsten och ansöka om försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.

Den andra delen handlar om utbildning. I den teoretiska beskrivningen av flexicurity ska det finnas en snabb möjlighet till vidareutbildning eller omskolning för att den arbetslösa lättare ska få ett nytt jobb. I praktiken har möjligheterna skiftat beroende på hur danska regeringar har prioriterat.

4. I Sverige

Sedan januari styrs Sverige än en gång av en regering med socialdemokrater och miljöpartister. Förra mandatperioden var det med stöd av Vänsterpartiet. Nu med stöd av Centerpartiet och Liberalerna. Grunden för samarbetet finns i ett dokument. I det nämns flexicurity bara vid ett tillfälle. Då under en punkt som handlar om a-kassan. Enligt överenskommelsen ska a-kassan först vara hög för att sedan trappas ner och kanske försvinna. I överenskommelsen finns under andra punkter skrivelser om arbetsmarknadsutbildningar och förändrat anställningsskydd. Som helhet vilar flera punkter i överenskommelsen på idéer hämtade från den danska modellen.

5. Är det ett bra recept?

Vad som fungerar eller inte får framtiden utvisa. Det vi kan göra är att jämföra Sverige och Danmark. I den senaste jämförelsen från OECD hade Danmark en arbetslöshet på 4,9 procent, jämfört med 6,4 i Sverige. Danmark har däremot en högre andel långtidsarbetslösa, jämfört med Sverige. Om man i stället jämför sysselsättning. Alltså hur många arbetsföra som faktiskt jobbar. Då ”lyckas” Sverige bättre än Danmark. Sveriges sysselsättningnivå ligger på 77,5 procent och Danmarks på 75,3.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Snabbkoll: Studier

6 tips för dig som vill gå en facklig kurs

Snabbkoll. Vad har du rätt till som anställd? Vilken roll har facket på jobbet? Hur ska du egentligen tolka kollektivavtalet? Det finns många saker du kan få svar på genom att gå en kurs.

Snabbkoll: 5 tips inför semestern

5 tips inför semestern

Snabbkoll. Vill chefen avbryta semestern? Eller har du det svettigt varmt? Många frågor dyker upp på sommaren och då gäller det att ha koll på vilka rättigheter och skyldigheter arbetsgivare och arbetstagare har.

Kultur
Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.