Annons:
Flexicurity

Den danska jobbmodellen

Snabbkoll. Sverige ska inspireras av Danmark och ta steg mot flexicurity. Det har regeringen kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om. Men vad tusan är flexicurity?

1. Namnet

Vi börjar med namnet. Det är en slags sammanslagning av flexibility (flexibilitet) och security (säkerhet). Modellen kommer från Danmark. Det var socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen som populariserade begreppet då hans regering införde en slags modell. Det ska ha lett till att Danmark hade förhållandevis låg arbetslöshet under 1990-talet.

2. Lätt att sparka

Det är lättare för arbetsgivare att säga upp personal, jämfört med i Sverige. Därav begreppet flexibilitet. I det danska systemet finns inga turordningsregler som i Sverige. Alltså: Lång anställning ger inte bättre anställningsskydd. Den vanligaste anställningsformen i Danmark heter funktionærloven. Den som har en sådan anställning får inte sägas upp på grund av graviditet, adoption eller krav på jämlik lön. Däremot går det att säga upp personal på grund av sjukskrivning, samarbetssvårigheter och ekonomiska skäl.

3. Säkerhet?

Säkerheten ska komma från arbetslöshetsförsäkringen och omställningsutbildning.

I Danmark får den arbetslösa först 90 procent av sin inkomst, som mest blir ersättningen strax över 27 000 svenska kronor i månaden, i två års tid. Därefter får den arbetslösa gå till socialtjänsten och ansöka om försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag.

Den andra delen handlar om utbildning. I den teoretiska beskrivningen av flexicurity ska det finnas en snabb möjlighet till vidareutbildning eller omskolning för att den arbetslösa lättare ska få ett nytt jobb. I praktiken har möjligheterna skiftat beroende på hur danska regeringar har prioriterat.

4. I Sverige

Sedan januari styrs Sverige än en gång av en regering med socialdemokrater och miljöpartister. Förra mandatperioden var det med stöd av Vänsterpartiet. Nu med stöd av Centerpartiet och Liberalerna. Grunden för samarbetet finns i ett dokument. I det nämns flexicurity bara vid ett tillfälle. Då under en punkt som handlar om a-kassan. Enligt överenskommelsen ska a-kassan först vara hög för att sedan trappas ner och kanske försvinna. I överenskommelsen finns under andra punkter skrivelser om arbetsmarknadsutbildningar och förändrat anställningsskydd. Som helhet vilar flera punkter i överenskommelsen på idéer hämtade från den danska modellen.

5. Är det ett bra recept?

Vad som fungerar eller inte får framtiden utvisa. Det vi kan göra är att jämföra Sverige och Danmark. I den senaste jämförelsen från OECD hade Danmark en arbetslöshet på 4,9 procent, jämfört med 6,4 i Sverige. Danmark har däremot en högre andel långtidsarbetslösa, jämfört med Sverige. Om man i stället jämför sysselsättning. Alltså hur många arbetsföra som faktiskt jobbar. Då ”lyckas” Sverige bättre än Danmark. Sveriges sysselsättningnivå ligger på 77,5 procent och Danmarks på 75,3.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Snabbkoll: Studier

6 tips för dig som vill gå en facklig kurs

Snabbkoll. Vad har du rätt till som anställd? Vilken roll har facket på jobbet? Hur ska du egentligen tolka kollektivavtalet? Det finns många saker du kan få svar på genom att gå en kurs.

Snabbkoll: 5 tips inför semestern

5 tips inför semestern

Snabbkoll. Vill chefen avbryta semestern? Eller har du det svettigt varmt? Många frågor dyker upp på sommaren och då gäller det att ha koll på vilka rättigheter och skyldigheter arbetsgivare och arbetstagare har.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Kjell Larsson

Professorn och havets framtid

7 frågor. Han ser konflikterna under havets vidsträckta spegel och lyfter bottenmiljön till ytan. Kjell Larsson har prisats för sin forskning och ser havsplanering som livsnödvändig.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.