Vägtransportfokus 2021

Sökes: 50 000 lastbilschaufförer

Åkeri. Behovet av yrkesförare är skriande. Hur ska kompetensen säkras och hur ska samarbetet se ut? Det var frågan för dagen när fack, skolelever, politiker, lärare och branschorganisationer möttes på Elmia.

– Man blir glad av det som sägs, just det här med stolthet, sa Tommy Wreeth.

Transports förbundsordförande hade just hört föregående direktsända programpunkt.

Under rubriken Vägen till transportbranschen hade elever och lärare från Vreta utbildningscentrum, utanför Linköping, diskuterat pandemins påverkan – och hur det går att attrahera fler till yrket. När det gäller hur det ska gå till att få fler yrkesförare uttryckte Tommy Wreeth att fack och arbetsgivare delar uppfattning i hög grad. Och partsägda Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) är unikt i sammanhanget.

– Vi är överens om hur man ska attrahera folk till yrket, det är styrkan i det här. Politiskt finns det nog möjligheter, det gäller att se till att det blir verkstad också, sa Wreeth på ett senare seminarium.

Utmaningar

Två blivande yrkesförare, Victoria Johansson och Filippa Pihl, samt yrkesläraren Sandra Petersson diskuterade först vägen in i branschen. Alla tre kommer från Vreta utbildningscentrum.

Filippa och Victoria tar studenten om en vecka, efter tre år på fordons- och transportprogrammets yrkesförarutbildning. Båda har redan jobb, ska köra timmerbil respektive kranbil.

– Jag har alltid haft intresset för fordon och maskiner, och varit ute på vägarna. Som Filippa var inne på, det som lockar är utmaningarna, sa Victoria i direktsändning.

– Det är ditt eget arbete, du har ansvar. Ställs du inför problem får du lösa dem själv.

Båda ser det som viktigt med kvinnliga förebilder – och manliga. Men talade samtidigt om att bilden av en unken machokultur är förlegad. I alla fall i den verklighet de mött ute, under praktikperioderna. Då har det blivit tydligt att det behövs fler yrkesförare.

– Man känner sig verkligen välkomnad, sa Victoria.

Också deras ”fröken”, Sandra Petersson – utnämnd till årets yrkeslärare 2019 – talade om hur branschen förändrats. Mycket tack vare ett gemensamt arbete i branschen, bland annat med kvinnliga förebilder.

– Det är absolut jätteviktigt i en manligt dominerad bransch. I dag är vi många tjejer i utbildningen, och det ökar ständigt. I avgångsklasserna är det 40 procent, i årskurs 1 och 2 är det nära 50 procent, sa Sandra.

– Vi är på rätt väg, det har inte alltid sett ut så.

Sandra Petersson talade också om hinder för att utbilda nya chaufförer, de 50 000 yrkesförare som Tya talar om kommer att behövas inom en tioårsperiod.

– Dilemmat är för få utbildningsplatser. Vi har nästan dubbelt så många sökande som antal platser vid Vreta.

Och så fick hennes elever – som Sandra, också förarprövare, godkänt i flera behörigheter – motivera andra unga att söka transportutbildning.

Filippa Pihl:

– Möjligheterna. När du gått tre år på en transportlinje har du så många möjligheter. Praktiken, framför allt, ger möjlighet att se olika typer av åkerier och körningar, och vad du vill göra. När du gått tre år har du världens chans. Du går ut med så många behörigheter, som i princip ger dig möjlighet att välja och vraka!

Victoria Johansson:

– Vill du bara tillräckligt mycket kan du göra vad du vill. På en transportutbildning kan du välja. Du har alla möjligheterna!

Vägar in för fler

Framgångsrik kompetensförsörjning är ett långsiktigt samarbete mellan politiker, skolor, företag, fack och branschorganisationer.

På seminariet om kompetensförsörjning inledde Sigalit Slutbäck, vd på Tya, med att tala om uppdraget att säkra arbetsmiljöverket tillsammans med Tyas parter – skolor, 14 000 företag, och facket.

– Hela vår tanke är att vi vill skapa Sveriges bästa jobb.

Sigalit Slutbäck betonade att det gäller olika parametrar: Den lokala och den centrala. Lokalt handlar det om skolor, företag, lokalpolitiker och företrädare för arbetsmarknadens parter.

– Lastbilschaufför är ett väldigt socialt yrke, ett framtidsyrke, där det handlar om att ta eget ansvar, sa Slutbäck.

50 000 fattas

– Behovet är stabilt. Det är fortfarande 50 000 vi söker i transportsektorn, den som får samhället att rulla.

Tyas vd visade en film om att bygga stolthet i branschen. Yrkesförarens dag är ett sådant initiativ. I år kunde var och en filma en liten sekvens av sin vardag. Ett annat sätt är att via ambassadörer nå ut till unga.

– Vi vill visa fler unga hur det är att gå på transportprogrammet, sa Victoria Johansson, avgångselev och en av de unga ambassadörerna för Tya. De har bland annat skött Tyas Instagram.

– Det har varit jätteroligt. Vi använder sociala medier, som unga sitter och kollar mycket. Det är viktigt att ha ungdomar som visar upp branschen, och det gäller inte bara transportbranschen, för att andra ska våga ta steget och se att det går, sa Victoria.

Högt tryck

I dag finns det 91 skolor i landet som har transportutbildning. Antalet platser har ökat under senare år, men behovet har också vuxit. Allt fler söker till utbildningarna.

– 77,1 procent är i jobb när de gått ut skolan. Från dag ett. Anställningsbara. Unikt, om man tittar på utbildningar, sa Sigalit Slutbäck från Tya.

Men det finns problem, överlag väljer allt färre yrkeslinjer på gymnasiet:

– Vi är vinnarna bland förlorarna. Intagningen till gymnasiet, jämfört med högskoleprogrammen, är vikande överlag. Det är dåligt ur ett samhällsperspektiv. Det gäller alla yrkesprogram.

– För att lyckas få fler yrkesförare handlar det inte om en enmansshow. Det behövs att facket, arbetsmarknadens parter och skolorna samarbetar för att ge förutsättningar.
Transportprogrammet en av de dyraste utbildningarna.

– Att branschen gemensamt kravställer är nödvändigt. Och att alltid utgå från dem som jobbar i branschen!

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth fick frågan om vi verkligen har råd med svenska, välutbildade – och välbetalda chaufförer:

– Jag tycker nog att det finns politiskt möjligheter, gäller att se till att det blir verkstad också, svarade han.

–Vi är överens om hur man ska attrahera till yrket. Machostämpel kan bli lite problem, det som fortfarande finns hos en svans i åkeribranschen. Det gäller att tvätta bort den stämpeln.

Tommy Wreeth tog också upp att det var önskvärt med en något bättre löneutveckling i yrket. Ingångslönen är bra, men sedan blir trappan jämförelsevis plan.

– Det borde gå att utvecklas mer, både kompetens- och lönemässigt, efter ett par år i yrket, sa han.

Lärarbrist

Transports ordförande talade även om lärarbristen:

– Ett ställe att titta på är apl (arbetsplatsförlagd praktik), där finns instruktörer och handledare – ofta erfarna personer med kompetens som varit i branschen, och som kanske vill yrkesväxla. Där finns mycket duktigt folk. Sedan måste man komplettera med pedagogik.

För lärarbristen är stor, liksom bristen på förarprövare. Grunden för förändring är, enligt politikerna i panelen, att göra så att folk förstår behovet av transporter. Och få kommunerna att satsa på en utbildning som är dyr i jämförelse.

– Precis som Tya säger, det gäller att argumentera för skolchefen i kommunen att utbildningen är viktig. Ni har ändå visat en målinriktning som är imponerande, sa Anders Åkesson (C), förste vice ordförande i riksdagens trafikutskott.

Både Centerns Anders Åkesson och Thomas Morell (SD) tog upp att det behövs mer pengar.

– Vi måste stötta utbildningarna, det är livsviktigt att få in nya förare. Det spelar ingen roll om det är nyutbildade från gymnasiet eller karriärväxlare, sa Morell.

– Grunden är att det inte blir fler specialdesignade statsbidrag, utan generella. Ge dem som utbildar pengar, långsiktigt, sa Åkesson.

Lastbilskaptener

När seminariesäcken skulle knytas ihop tog moderatorn Stefan Fur upp ett nytt uttryck, ”lastbilskapten”, som Transports Tommy Wreeth myntat tidigare i samtalet. För i allt tal om förarlösa fordon glöms lätt bort att någon måste styra, även om det inte sker med händerna på ratten. Och inom åkeri kan kanske yrket i framtiden vara just lastbilskapten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Anonym:
    8 juni, 2021

    Håller med tidigare inlägg. Arbetsförmedlingen har årligen spottad ut hundra, om inte tusentals lastbilschaufförer.

    Det råder ingen brist på chaufförer i detta land. Hade det varit en ansenlig brist så hade lönerna höjts kraftigt men så har fortfarande ännu inte skett.

    Kolla bland hantverkare. Där har de fackliga löner utspelat sin roll totalt. Där finns det utrymme till individuella lönesättningar. Något som behövs för att kunna rekrytera duktiga hantverkare.

    Blev erbjuden jobb som sophämtare hos det kommunala bolaget. 23200kr blev jag erbjuden i lön! Tackade givetvis nej. Fanns ett tiotal andra i kön att välja bland.

  2. Ulrika Andersson:
    7 juni, 2021

    Det finns tusentals arbetslösa med C och CE-kort men eftersom de inte haft råd med att upprätthålla YKB, ADR och lösa ut ett nytt förarkort pga den låga a-kassan så syns de inte.

    Jämför man med hur många som utbildats genom AF på bl.a. YA så ser man skillnaden i hur många som kostat i snitt 100.000 kr men som inte fått anställning utan sökt sig till andra jobb.
    Av de jag läste med hade 1 år efter utbildningen ca: hälften inte tillräckligt med timmar som chaufför och valde därför att byta yrkesområde.

    Åkerierna skriker efter folk men kräver 10 års regelbunden körning för att anställa.

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

”Totalt missat tryggheten på jobbet”

Arbetsrätt. Bättre omställningsstöd. Till priset av förlorad trygghet på jobbet. Kritiken från flera LO-förbund var stark efter att regeringen lagt fram vad man kallar ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.”

Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Svante Backfält

… elev vid Nobelgymnasiet i Karlstad och bäst i Sverige på Transportföretagens yrkesprov.

HF driver tvist till Europadomstolen

Arbetsrätt. I våras förlorade Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet en tvist i Arbetsdomstolen. I domen bekräftas att Transports avtal, som är det först tecknade, är det som alltid har företräde. Nu tar HF frågan vidare till Europadomstolen. Det oroar Transport.

Cabotagefusk blir dyrare

Åkeri. Nyligen friades DHL i hovrätten i en tvist om beställaransvar. Knäckfrågan handlade om hur cabotagetransporter ska definieras. I dag presenterade regeringen flera förslag på lagskärpningar. Bland annat högre böter.

Terminalarbetare död i arbetsplatsolycka

Arbetsolycka. En kvinna i 60-årsåldern omkom på måndagen efter en klämolycka vid Aditro Logistics terminal utanför Borås. "Det är djupt tragiskt. Alla våra tankar går till vår medlems familj", säger Björn Lindgren, regionalt skyddsombud på Transport.

LAS

”Utbildning i nya LAS inte en rättighet”

LAS. Rätt till betald utbildning var den stora gåvan till arbetstagarna när parterna presenterade sitt förslag om förändrat anställningsskydd. Men i regeringens utredares förslag har det bantats ned till en post i statens budget.

Farlig trötthet utbrett problem

Åkeri. Europas yrkesförare kör ofta trötta. En tredjedel av lastbilsförarna har någon gång under det senaste året somnat vid ratten. Det visar en stor studie av den Europeiska Transportfacket, som kopplar ihop tröttheten med dåliga arbetsvillkor.

Transport stämmer Euromaster

Lön. Flera gummiarbetare har inte fått den övertidsersättning de har rätt till, anser facket. Som nu stämmer däckkedjan Euromaster i Arbetsdomstolen.

las

”Totalt missat tryggheten på jobbet”

Arbetsrätt. Bättre omställningsstöd. Till priset av förlorad trygghet på jobbet. Kritiken från flera LO-förbund var stark efter att regeringen lagt fram vad man kallar ”den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid.”

I Gamleby har Nilsbuss hyrt in sig i en gammal fabrikslokal. Bilarna får stå ute. Chaufförerna har fått ett litet fönsterlöst krypin som lunch- och fikarum. Foto: Jan Lindkvist

”Nilsbuss lurar både förarna och länstrafiken”

Färdtjänst. Problemen fortsätter för färdtjänstförarna på Nilsbuss. Företaget tillämpar ett eget flextidssystem som gör att arbetstider och raster ändras godtyckligt. – Vi blir blåsta på massor av timmar varje månad. Vi har också allvarliga brister på fordonen, säger uppretade förare i Gamleby, Västervik och Emmaboda.

Utställning värd en omväg

Arbetare. ”När arbetsdagen är över känner jag mig stolt och trött. När jag vet att jag har orkat göra det jag ska, för det är en bedrift. Sex timmars arbetsdag vore kanon för oss som arbetar på lager.”

Hallå där!

Svante Backfält

… elev vid Nobelgymnasiet i Karlstad och bäst i Sverige på Transportföretagens yrkesprov.

Vägtransportfokus 2021

Klimatomställning i centrum

Åkeri. Omställningen från fossila till förnyelsebara bränslen gick som en röd tråd genom Elmia Vägtransportfokus.

Vägtransportfokus 2021

”Inget regelverk bättre än dess kontrollsystem”

Åkeri. Transports ordförande Tommy Wreeth betonade vikten av skarp och precis kontroll när mobilitetspakets regler införs – annars blir det verkningslöst. Och enigheten var stor i panelen när vägen till sundare konkurrens diskuterades.

Vägtransportfokus 2021

Samling på Elmia i dagarna två

Åkeri. Vi har följt digitala Vägtransportfokus på Elmia i Jönköping – branschens viktigaste aktörer har under två dagar bytt erfarenheter och och diskuterat framtid. Transport har medverkat på flera seminarier.

Fredagskö Svinesund. Foto: Lilly Hallberg

Olagliga transporter lika vanligt som 2015

Åkeri. Henrik Sternbergs nya cabotagestudie visar att olagliga inrikestransporter sannolikt fortsätter i ungefär samma omfattning som tidigare. Om de nya skärpta reglerna i det så kallade mobilitetspaket drivs igenom kommer det inte längre vara lönsamt för lågprisåkerier i öst att köra cabotage i Skandinavien.