Jesse Eisenbergs rollfigur Columbus tampas med mordiska zombier i skräckkomedin Zombieland från 2009. Foto: IMDB/©Columbia/Tristar
Close
Jesse Eisenbergs rollfigur Columbus tampas med mordiska zombier i skräckkomedin Zombieland från 2009.
Close
Kultur

Skräck i pandemins tid

Rädslor. Vad kan skräcken lära oss när hela vår tillvaro präglas av ett osynligt hot som sprider sig till världens alla hörn? Skräckförfattaren Madeleine Bäck tror att den får oss att tänka klarare genom att vi lär oss att förstå vår rädsla.

Madeleine Bäck
Madeleine Bäck är skräckförfattare. I höst släpper hon nya noveller. Foto: Privat

Mänskliga möten ska undvikas så gott det går, säger råden. Därför riggar jag upp den bärbara datorns kamera med riktning mot min lägenhets mindre stökiga delar och ringer upp skräckförfattaren Madeleine Bäck. För att prata om skräck och rädsla. Hon har skrivit en skräcktrilogi som utspelar sig i Gästrikland och kommer ut med en samling skräcknoveller nästa höst. Skräck är hennes jobb. Men blir hon själv rädd?

– Absolut, jag kan fortfarande bli rädd. När jag blir det blir jag skitglad, säger hon. Två filmer som verkligen skrämt mig de senaste åren är The Conjuring och Insidious.

– Jag håller på med en faktabok om skräck för ungdomar. Till den har jag intervjuat forskare om vad som händer när vi blir rädda. Det är jättespännande, säger hon.

Skräcken tränar hjärnan att hantera otäcka situationer, berättar Bäck. När vi sitter framför tv:n eller i ligger i sängen med en läskig bok händer samma saker som vid en otäck situation i verkliga livet. Pulsen går upp, vi får tunnelseende. Stressen kickar in. Allt sker inne i reptilhjärnan vid amygdala.

– När det händer vill vi göra tre saker. Fly. Slåss. Eller spela död. Vi blir helt enkelt dummare än vanligt. Om man då tränar på att hantera rädslan blir man bättre på att känna igen rädsla och känslan som kommer efteråt. En känsla av eufori, jag kom ut på andra sidan och jag dog inte.

Det som händer då är att vi vet när vi är rädda. Vi känner igen våra primitiva delar och får en ökad självmedvetenhet.

The Conjuring är en av de senaste årens största skräcksuccéer. Den skrämde författaren Madeleine Bäck. Foto: IMDB/©Warner Bros Entertainment Inc
The Conjuring är en av de senaste årens största skräcksuccéer. Den skrämde författaren Madeleine Bäck.
Foto: IMDB/©Warner Bros Entertainment Inc

– När man är van att konsumera skräck och att bli rädd lär man sig att känna igen de här reaktionerna. Då kan man tänka, nu är jag rädd, nu talar mina primitiva delar. Alla politiker och medier spelar på det. Det är hot hot hot. Oavsett om Donald Trump pratar om mexikaner eller pandemin så är det de här delarna i hjärnan han vill komma åt. Då går människor med på vad som helst. Allt för att hålla hotet borta. Nu när vi lever i en pandemi är det rimligt att hålla huvudet kallt.

Madeleine Bäck känner inget jättesug efter skräck som handlar om virus som utrotar mänskligheten. Hellre något med komiska inslag där det otäcka får växelverka med det roliga. Men egentligen anser hon inte att kopplingen till de värsta undergångsromanerna är särskilt stark.

– Nej. Men det är snarare den dystopiska kopplingen som jag tycker är otäckare just nu. Vad som händer om vi låter rädslan styra för länge. Risken är nog större för Handmaids tale än mänsklighetens undergång. Smittan används för att implementera militärregimer. Vi ser hur lätt det är att angripa rättigheter vi tagit som självklara. Det är mycket farligare än viruset.

– Vi kan se det här som en brandövning för vad som väntar oss med klimatförändringarna. Då kommer vi att få se fler snabba pandemier. Vad händer om vi får malaria i Sverige? Klimatkrisen är hundra gånger värre än det vi ser nu, trädet faller bara långsammare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Enda kvinnan ombord

Davids krönika. Bokläsandet minskar. Förlagen går back. Deras eviga strategimöten hjälper föga och de drar ner på personal och sparkar författare. Ljudböcker går lite bättre men där är avanserna så små att de knappt täcker sina kostnader.

Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

ArbetsLIV
Många lastbilschaufförer säger: Jag vet aldrig när jag kommer hem och så var det för mig också tidigare. Fast på ett litet åkeri var det inga problem med barnen, åkaren hade själv småbarn, säger Fredrik Lindby.

Fredrik vill vara chaufför OCH pappa

Livspusslet. – Kan inte kärringen hämta barnen? Det är den vanligaste frågan distributionsföraren Fredrik Lindby fått på sina lastbilsjobb. Han vill gärna veta när han kommer hem på kvällarna och inte missa barnens uppväxt.

Månadens medlem
Ulf Sundqvist tar gärna med sig systemkameran ut på promenad. ”Skapandet är roligt, att man ser mönster i omgivningen. De dyker upp för en”, säger han.

”Skyddsombud är roligaste uppdraget”

Bensinstation. Skövdesonen Ulf Sundqvist utbildade sig till bilmekaniker. Men lumpen förde honom till Stockholm, där han träffade sin Ann och fick jobb på bensinmack. Därifrån var klivet inte långt till Transport – och mormors bransch. Hon drev åkeri och fostrade sju barn.

Kultur
Fredrik ”Doktor lagom” Nyström är läkare i endokrinologi och professor i internmedicin vid Linköpings universitetssjukhus med över 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem.

”Doktor lagom”: Träna aldrig mer än du behöver

Hälsa. Undvik att träna hårt, hoppa över frukosten och ta gärna ett glas rödvin till din sena middag. Det är några av råden som professorn och överläkaren Fredrik Nyström ger i sin pocketaktuella bok Radikalt lagom.

Månadens klubb
Fem sjättedelar av klubbstyrelsen, med ombudsman Annica Collstam i mitten. Från vänster: Daniel Norén, Adam Abdelraouf, Tobias Persson, Leon Antypas och Christer Svensson. (Saknas på bilden gör klubbens sekreterare Nor Zouaiter.)

Vägen framåt – dialog, inte krig

Lager. Det har varit på gång länge. Nu har nybildade klubben på Cevas lager i Brunna, norr om Stockholm, haft sitt första årsmöte. Att förbättra genom att själva organisera är en grundtanke på terminalen där Zalandos varor packas.

Hallå där!

Anna Almqvist

…LO-ekonom och författare till rapporten Makt­eliten. Den visar att eliten i storföretagen tjänar 73 gånger så mycket som en lastbilschaufför.

Månadens medlem
”Jag är en social person”, säger Heba Hammoush som gärna tar sig en pratstund med sina kunder när tillfälle ges. Foto: Sven Rosell

Heba vill inspirera andra kvinnor

Miljöarbetare. Som barn drömde Heba Hammoush om att få köra lastbil när hon blev vuxen. När hon tagit sig till Sverige blev hon den första kvinnan från Mellanöstern som utbildade sig till lastbilschaufför.

Hallå där!

Sofie Vianden

... Du kör ägg ihop med en kvinnlig kollega och bad i Facebookgruppen Queen of the road om tips på en skoj-dekal (liknande registreringsskylt) som du och kollegan kan pryda framrutan i lastbilen med. Vad blev det för text?

Internationella kvinnodagen
Illustration: Shutterstock

Behövs det en särskild kvinnodag?

Enkät. Den 8 mars infaller Internationella kvinnodagen som vill uppmärksamma bristande jämställdhet mellan könen och kvinnors situation i alla världens länder. Behövs det en särskild kvinnodag?

Kultur
Utsikt från Lars-Gunnar Ivarssons fönster. Bilden är manipulerad. Originalet är ett foto av Lars-Gunnar Ivarsson.

Budet, bågarna och böckerna

Litteratur. Tidningsbudet Lars-Gunnar Ivarssons verk utgår från egna personliga intressen. Men böckerna talar om det allmängiltiga, berättar om vägen. Oavsett om det handlar om svenskamerikanen Svens livsresa, en invasion under ökenkriget 1941 eller motorcykeln Indian 741 B Military.

Att träffa barn och sprida glädje är det bästa med ballongartisteriet, tycker Martin Kertész. En mångsysslare och föreningsmänniska, som sprutar ur sig idéer. Bara tiden ville räcka till… Foto: Justina Öster

Uppdrag: glädjespridare

Mötet. ”Jag vill ha en clown, pappa!” ”Vad gör clownen?” ”Knyter ballonger!” Alltihop började när Martin Kertész dotter fyllde fem år och skulle ha kalas.

Mattias Schulstad har sammanställt LO:s upphandlingsguide.

Upphandlingar sänke för LO-branscher

Offentliga upphandlingar. Färdtjänst, avfallshantering, skolskjutsar, vård och omsorg – varje år upphandlas verksamhet för över 800 miljarder kronor med skattepengar. Fast för många branscher är offentliga upphandlingar ett sänke. LO har gett ut en guide för att återta kontrollen.

Månadens medlem
Annelie Edholm är Koreafrälst. Varje dag lyssnar hon på pojkbandet BTS. ”De har musik för vilket humör som helst, väldigt sällsynt”, säger hon.

”Jag gillar inte orättvisor”

Terminal. Annelie Edholm fann kärleken och flyttade från Stockholm till Jönköping. Blev terminalarbetare och djupdök i facklig utbildning och arbetsmiljö. Som sambon. På ledig tid ljuder koreansk musik i Annelies hörlurar och hon föredrar tv-serier, gjorda i Korea.

Månadens klubb
Erik Hjertberg är ordförande för flygtankarnas fackklubb på SFS vid Arlanda.

Klubben med arbetarna som fick mest i löneökning

Flyg. I årets avtalsrörelse fick flygtankarna den högsta löne­ökningen i hela LO-kollektivet. Klubben på Stockholm Fuelling Services vill inte röra det som fungerar bra.

Månadens medlem
”Jag är en inventarie i Skärnäs hamn, har snart varit fast anställd i 25 år. Så jag ska få en guldklocka! Jag kom säkert hit som baby i vagn också, med mamma och pappa”, säger Linda Gröning.

Gladiatorn i Skärnäs hamn

Hamn. 18 år gammal började Linda Gröning som ”extring” i Skärnäs hamn. Då hade hon redan sommarjobbat och städat där ett par år. Annars är Linda mest känd som Gladiatorvinnare. Hennes, sambons och döttrarnas fritid går i träningens tecken.