Jobb i gråzon. Tusentals transportarbetare jobbar för företag som inte vill se sin personal som anställda. För att slippa arbetsgivaransvaret använder bolagen så kallade egenanställningsföretag.

När du köper mjölk från Coop, burgare från Max eller en pyjamas till kompisens bebis kan du välja att få leveransen hem till dig. Sedan kommer en stressad kille eller tjej att knacka på din dörr, kanske le. När du tagit emot leveransen kommer personen att springa ner till vägen och cykla eller köra vidare till nästa kund, så fort de bara kan. Killen eller tjejen kanske bär en företagslogga som du sett när du beställde.

Tror du att personen som knackade på din dörr är anställd av företaget?

Om du svarar ja, då kan du mycket väl ha fel. Svaret är snarare: oklart.

Hemleveranserna slog igenom i storstäderna först. Men nu annonserar till exempel Budbee efter terminalarbetare i både Jönköping och Örebro. Snart kommer jobbarna att sortera e-handelsvaror som lastas in i små bilar av caddymodell eller på lastcyklar. Vissa av buden kommer att jobba för små åkerier utan kollektivavtal. Andra kommer att jobba som Lorenza Duarte Walker nyligen gjorde: genom ett egenanställningsföretag.

Tuff arbetsmarknad

När hon flyttade hem till ett coronadrabbat Sverige, och skulle in på en tuff arbetsmarknad. Då stod dörren öppen hos Velove. Ett företag som levererar paket med elassisterad cykel med skåp, ibland släp.

När hon gick på sitt första provskift fick hon skriva på ett papper. Digitalt. Men. Företagsnamnet där var ett annat än Velove: Frilans Finans.

Hon insåg då att upplägget inte var som en ”normal anställning”. Anställningsformen kallades ”intermittent” i kontraktet. Det finns inga datum. Ingen lön. Hon ska bara jobba då hon och arbetsgivaren är överens om det.

Hur snabbt hon cyklar, levererar paket, springer i trappuppgångar, jobbar – det är det som avgör vilken rating hon får. Avgör om hon får jobba vidare eller inte.

Det här är vad som vissa kallar för gigjobb. Andra säger plattformsjobb. Frågar du fackföreningsfolk kommer de mest troligt tänka på gammeldags daglöneri.

Lorenza Duarte Walker började ställa frågor i Veloves gemensamma digitala kanaler. Hon försökte skriva så att andra kunde haka på och får informationen som arbetstagarna behövde. Oftast hänvisades hon till någon mejladress inom Velove. Det var först när hon fått sin första lön hon hänvisades till Frilans Finans.

Ingenstans i den kompensationsmodell som Velove skickat henne eller på lönespecifikationerna står det att lönen är inklusive semesterersättning.

Om Lorenza Duarte Walker och hennes kamrater ville ha ett kollektivavtal. Vems dörr skulle de knacka på?

– Det är min dörr, säger Stephen Schad. Han är vd på Frilans Finans. Också ordförande för branschorganisationen Egenanställningsföretagen.

För att förstå vad egenanställning är, ur Schads perspektiv, så kan vi backa bandet.

Frilans Finans

Vi är någonstans i mitten av 1990-talet och Stephen Schad jobbar med scenproduktioner. Han hjälpte några killar, som var frilansare, med att fakturera till ett annat bolag. Sedan växte det. Just före millennieskiftet bildades det som skulle bli ett av Sveriges första och största egenanställningsföretag: Frilans Finans.

Egenanställning är, som branschen ser det, en blandning mellan att vara anställd och företagare. Du som egenanställd letar då fram ett uppdrag. Till exempel att en illustration för en tidning. Enligt Skatteverket ska du först kontakta egenanställningsföretaget innan ersättning bestäms. Den som vill ha illustrationen betalar därefter en faktura från egenanställningsföretaget, som i sin tur betalar lön till den som gjort jobbet.

Ett annat egenanställningsföretag beskriver det som att de ”lånar ut sin F-skattsedel”.

Men den som sökt jobb på ett företag och därefter får ett anställningskontrakt i händerna, med ett annat organisationsnummer. Det är väl ändå inte samma sak?

Nej. Det håller Stephen Schad med om. Det är enligt honom en del av Frilans Finans verksamhet som kallas för workforce management. Där förhandlas lönen fram mellan uppdragsgivaren och egenanställningsföretaget. Men är inte det ett vanligt bemanningsuppdrag?

– Det finns något som särskiljer hur arbetet utförs. Det vi jobbar med kan vara väldigt korta uppdrag med stora mängder människor. Traditionell bemanning anställer tillsvidare och har längre kontraktuell tid. Workforce management är korta anställningar och uppdragsbaserat.

Men om någon jobbar två, tre, fyra, kanske fem dagar i veckan med att köra ut mat eller paket. Är det verkligen kort och uppdragsbaserat då?

Stephen Schad suckar och säger:

– Jag vet till exempel att vi anställer många studenter som vill kombinera jobbet med studier. Det finns inga skarpa linjer men det håller på att utkristallisera sig.

Koncernens svenska bolag omsätter mer än en miljard kronor om året.

Socialt ansvarstagande

Sedan några år tillbaka har Frilans Finans ett råd, eller en klubb, som jobbar med socialt ansvarstagande och som ska se till att egenanställda ska ha lön och ersättning som inte är för låg.

– Det är därför vi till en början tackade nej till flera av matbudsföretagen, säger han.

Frilans Finans och Stephen Schad har läst det företagsavtal som avtalet Transport tecknat med Foodora.

– Vi har sagt att vi är intresserade av det avtalet. Men att vi skulle behöva gå tillbaka till våra kunder, eftersom avtalet innebär en fördyring. Men att det nog skulle gå att göra. Men Transport ville inte. De sa att det var av ideologiska skäl, säger han.

Transport håller inte riktigt med. Förbundet anser inte att Frilans Finans och deras konkurrenter är arbetsgivare. Möjligtvis bemanningsföretag.

– Vi ser gärna att Frilans Finans har kollektivavtal. Att de går in i ett arbetsgivarförbund. I deras fall innebär det nog bemanningsföretagens organisation. Men det vill de inte, för i bemanningsavtalet är det tillsvidareanställning och heltid som är normalt arbetstidsmått, säger Mats H Andersson, central ombudsman på Transport.

Arbetsgivare som inte ser arbetare som anställda hotar den svenska modellen. Det anser Transport, som just nu jobbar med att ta fram en strategi.

Bzzt

Vi kan börja med ett exempel: För ganska exakt ett år sedan valde det kollektivavtalsbundna företaget Bzzt att säga upp samtliga chaufförer och anlita nya genom egenanställningsföretaget Cool Company. Lönemodellen som facket och företaget kommit överens om dumpades. Det gjorde också de fasta anställningarna.

Sedan dess är det Bzzt och egenanställningsföretaget som affärsmässigt förhandlar om lönerna. Arbetarnas rätt att förhandla kollektivt rundades.

Sirin Celik är utredare på Transport och har ägnat mycket tid på att förstå vad egenanställning är.

– Från början är det en påhittad anställningsform för att personer som just börjat med en verksamhet eller genomför enskilda uppdrag då och då ska slippa starta egna företag.

– Men på senare år används anställningsformen snarare av företag som vill slippa ta ett arbetsgivaransvar, säger Sirin Celik.

Är arbetsgivare

Mats H Andersson satt som central ombudsman i många och långa förhandlingar med Foodora, innan det till slut blev ett kollektivavtal.

Mats H Andersson är inte särskilt sugen på att knacka på Stephen Schad och Frilans Finans dörr och teckna ett företagsavtal. Som Anderson ser det är den så kallade plattformen den formella arbetsgivaren. Eftersom det är plattformsföretaget som schemalägger, väljer var och när du ska jobba, om du ska jobba alls. Dessutom är det de som beslutar vad du ska tjäna. Då är de också arbetsgivare.

– Vi tittar på olika sätt vi kan agera. Men i slutändan blir det nog en domstol som kommer att avgöra vem som är arbetsgivare, säger han.

Förra månaden träffade Mats H Andersson ett antal tunga socialdemokratiska politiker för att berätta om Foodora-
avtalet. Då sa han:

– Ni kan egentligen strunta i det. Foodora anställer sin personal. Där fungerar den svenska modellen. Sedan är de korta anställningarna ett problem för oss, det blir svårt att behålla organisationsgrad. Men det är en annan fråga.

Svårare för facket

Som han ser det blir det desto svårare för facket att agera när det finns ett egenanställningsföretag mellan facket och arbetsplatsen. Ett företag som står på anställningskontraktet men har en väldigt svag koppling till både arbetsplatsen och den som utför arbetet.

– Jag har inte sett någon politiker komma med förslag om hur vi ska sudda ut gråzonen kring vad som är en anställning, som man har gjort i många andra länder, säger Mats H Andersson.

Den som jobbar för ett företag eller en plattform via en egenanställningsfirma skriver i regel på ett anställningskontrakt om allmän visstidsanställning. I de kontrakt Transportarbetaren läst finns varken arbetstidsmått eller lön angivet. Mats H Andersson har många frågor som ännu inte har något svar:

– Kan man anställa en person på noll timmar? Är det ens en anställning då? Har vi så kass LAS och så lite krut i maskineriet att vi inte kan ställa krav på ett fast arbetstidsmått? Om svaret är ja, då är anställningsskyddet inte mycket värt.

AVA

Allmänna visstidsanställningar (AVA) infördes av alliansregeringen 2007. Det innebar att företag inte längre behövde motivera varför en person togs in för en kort anställning. Kvinnodominerade fackförbund som Handels och Kommunal vittnade tidigt om att AVA ledde till att fler fick otrygga jobb.

Då pratade man om sms-jobb, sedan mitten av 2010-talet har vi sett en explosionsartad ökning av det som kallas gig- och plattformsarbeten.

De med tidsbegränsade anställningar är ofta kvinnor, utlandsfödda och unga, enligt SCB. Bland dem som inte har gått ut gymnasiet har andelen med tidsbegränsade anställningar ökat från 20 till 37,9 procent mellan 2005 och 2019. Mer än hälften av dem med tidsbegränsade anställningar hade föredragit fast jobb, enligt samma undersökning. Suget efter fast anställning var också klart större bland dem som är utlandsfödda. Men plattformsjobben öppnar väl dörrar? Svaret är nej. En rapport från forskningsinstitutet IFAU, som kom i slutet av förra året, visade att jobb i gigekonomin inte leder till bättre chanser att få jobb för den som har ett ”osvenskt” namn.

En slags gråzon

Tillbaka till grundfrågan. Finns egenanställning?

Sirin Celik:

– I Sverige är systemet riggat för att du antingen är anställd eller inte. Det finns ingenting däremellan i lagen eller det sätt vi valt att konstruera våra trygghetssystem på. Men den som är egenanställd hamnar ändå där, i en slags gråzon. Det blir exempelvis oklart om du har rätt till a-kassa eller vem som ska betala din sjukpenning när du står mellan uppdrag. Som jag ser det kan man gå två vägar:

– Jag vill att man skärper lagstiftningen och ser över reglerna om vem som får räknas som egenanställd, eller helt förbjuder anställningsformen.

– Eller så gör vi tvärt om, som egenanställningsföretagen vill, och riggar om hela den svenska modellen så att alla våra trygghetssystem, som a-kassa, socialförsäkringen, medlemskap i fack och så vidare anpassas utifrån den här nya anställningsformen.

Politisk draghjälp

Mats H Andersson vill också ha politisk draghjälp. Han vill förbjuda visstidsanställning och egenanställning där det finns ett kontinuerligt behov av arbetskraft, och oroar sig för vad som händer annars.

– Vi hade ett avtal för budbilarna och nu är hela branschen utsatt för en stenhård underbudskonkurrens.

– Vad händer när Amazon säger att de ska driva terminalen i egen regi. Med bara egenanställda. Då har vi 400 människor som blir arbetslösa. Det kommer bara ske. Redan nu har vi 10 procents arbetslöshet, så det finns alltid någon som ställer upp. Vi kommer se det här i andra branscher också.

Foodora i Norge

Tillbaka till Lorenza Duarte Walker. Hon hade stött på liknande företagsupplägg i Norge för två år sedan. Hon hade varit fackligt aktiv i ett par år då. 2019 satt Foodora och norska Transport i hårda förhandlingar. De kunde inte komma överens. Den sommaren cyklade Lorenza Duarte Walker en cykeltävling genom Europa. När hon gick i mål i Brest, Frankrike, fick hon veta att hon var uttagen i strejk.

När hon kom hem fanns kärntrupperna redan på plats vid Youngstorget i Oslo. De skrek sina slagord, serverade våfflor och värvade medlemmar.

– Vi hade väntat i två år. Vi var beredda.

Arbetsgivaren Foodora hade också en plan.

En person som jobbat för företaget startade firma. Bolaget skulle förse Foodora med frilansande, egenanställda, cykelbud för att hålla leveranserna i gång under strejken.

Men Lorenza Duarte Walker och hennes kamrater var motiverade efter flera år av uppladdning och hade inte en tanke på att ge sig. De värvade medlemmar och blev fler. Nu valde också tidigare svårvärvade kollegor som inte förstod norska att gå med i facket. De gick från 70 medlemmar till att organisera nära 300 på kort tid.

Frilansarna värvades och när norska Transport ifrågasatte att de var ”frilansare” skrevs de snabbt över på Foodora.

Tecknade första avtalet

Efter fem veckors strejk tecknades ett av världens första kollektivavtal för gig-jobbare.

Man väljer sina strider och Lorenza Duarte Walker valde att gå vidare till ett annat jobb efter en månad på Velove. Hon orkade inte göra det som krävdes en gång till: Värva medlemmar, organisera och ta strid för kollektivavtal.

Hon är inte helt säker på att de norska Foodora-buden hade lyckats organisera sig och bli så många som de blev om de jobbat på ett företag med Veloves upplägg. Norskt anställningsskydd är mycket starkare än det svenska. Som anställd i Norge får du tillsvidareanställning direkt. Förvisso var den först på bara tio timmar i veckan. Men i Norge kan du gå till din arbetsgivare och kräva högre anställningsgrad om du jobbat med än vad som står på anställningskontraktet.

– Jag kände mycket mera press på Velove än på Foodora. På Velove hade vi ingen kontroll över hur många paket vi skulle få. En dag fick jag typ hälften så många. Då var jag klar efter bara en och en halv timme. Jag kunde ha dragit ut på tiden och jobbat långsamt. Jag hade tjänat mer då, men då får jag dålig rating och riskerar att bli av med jobbet.