Visa oss unga att facket inte är en tandlös tiger

Debatt. Som ung och aktiv i arbetarrörelsen får en ofta frågan vad organisationen ska göra för att engagera fler unga. Svaret går sen som ett mantra – vi ska arbeta med de ungas frågor, vi ska arbeta med de ungas frågor, vi ska … Men när görs det egentligen?

Är det när det tillsätts en ungdomskommitté eller någon ungdomsansvarig? Är det när en ung kvoteras in och får sitta med på möten, eller är ute och fixar nya medlemmar genom skolinformationer? Jobbas det verkligen med ungas frågor för att det finns fler unga på plats, eller kan det vara så att det faktiskt inte sker förrän det tas beslut som påverkar ungas vardag?

Ska vi prata om att faktiskt engagera yngre personer så kommer det bara att ske genom att de upplever att organisationen påverkar deras befintliga situation. Just därför kommer det inte att funka att berätta om historia och tänka sig att det ska rättfärdiga ett medlemskap. Just därför kommer det inte att funka att skryta för en 25-åring om hur vi fick deltidspension i vårt senaste avtal.

Låglönesatsningen gör skillnad för unga – absolut. Att pengar är viktigt går inte att förneka. Men förklara för mig hur fackföreningsrörelsen ska kännas relevant för unga när de enda frågor som det talas högt om rör sig om kronor, samtidigt som ungdomar ligger hemma med hjärtklappning för att de inte hann svara på sms:et som skulle ge nästa arbetspass. När de blir utkastade från jobbet, för att de där har fått belastningsskador och inte längre kan utföra sina arbetsuppgifter. Eller när de dag efter dag tvingas ta medicin som reglerar deras hjärnor, så att de inte alltid ska behöva gå med känslan över att inte längre vill leva. Och faktiskt orka gå till sitt arbete.

Stress och psykisk ohälsa går allt längre ner i åldrarna, och mycket är kopplat till jobbet. Bostadsbristen gör det dyrt att flytta, samtidigt som otrygga anställningar staplas på varandra. Majoriteten av de unga på marknaden befinner sig i en visstidsanställning, ofta på ett bemanningsföretag. Det är verkligheten, och det får den där femhundringen att kännas grymt fjuttig.

Inse att livet är mer än bara pengar. Det finns bara en aktör som anser motsatsen, men när kapitalismen inte är fackets värdegrund – varför verkar det som att vi försöker följa den? Om vi ändå ska prata om fackföreningsrörelsens förflutna så har vår styrka alltid legat i att vi gått ihop och sett till att alla fått det bättre. Vårt främsta har alltid varit att vi insett människovärdet, att folk är mer än bara produktionsmedel. Går det att säga så om dagsläget?

Så länge unga upplever att rörelsen är en tandlös tiger som inte är där för dem, så är det precis det den fortsätter att vara. Unga är trots allt framtiden och det bagage som de tar med sig, som deras beslut kommer att baseras på, är de erfarenheter de får i dag.

Morgondagen kommer vare sig vi vill det eller ej. Och med det i åtanke så handlar inte frågan om hur vi engagerar unga, utan om hur länge facket tänker vara någonting annat än nutid.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ryanairplan lyfter

Ett första lyft för facket i Ryanair

Flyg. För första gången ska ett fackförbund få verka i lågprisbolaget Ryanair, som gjort sig känt för sin antifackliga hållning. Det handlar om piloternas fack i sex länder, men inte Sverige.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.