Annons:
Annons:
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt
Avtalsrörelsen

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

De senaste årsrapporterna från Säkerhetsföretagen är ingen dålig läsning. De ger en ljus bild av en expanderande bransch i en omvärld som är allt mer orolig.

– Tyvärr finns många tråkiga trender i samhället som ökar efterfrågan på säkerhetstjänster. Vi ser att branschen växer framöver, säger Li Jansson, branschchef på arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen.

Många bevakningsföretag gör goda vinster på sina väktare och ordningsvakter, men bäst går grenen parkeringsövervakning. De tio största bolagen på området hade en vinstmarginal på 17 procent förra året.

Jerker Nilsson
Jerker Nilsson.  Foto: Jan Lindkvist

– Det ser ljust ut. Branschen har utvecklats och har brist på arbetskraft. Den har stort behov av flera medarbetare, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport med ansvar för bevakningsbranschens kollektivavtal.

Inga svällande lönekuvert

Men trots den goda utvecklingen kan de anställda i branschen inte vänta sig svällande lönekuvert utöver det vanliga. Helt andra mekanismer än en direkt koppling till det egna företagets vinst styr höjden på löneökningarna.

Bara ledningens plånböcker tycks påverkas av vinsterna.

– Det brukar vara så att direktörernas löner stiger betydligt snabbare än för dem som gör jobbet, konstaterar Jerker Nilsson.

För de anställda är det större krafter än det egna företagets vinst som styr löneökningarnas storlek. I mars nästa år börjar de första löneavtalen droppa in. Industrin torde gå först och sätta riktmärket för löneökningarnas storlek.

Parterna på området ska balansera den viktiga exportindustrins konkurrenskraft med skäliga löneökningar som inte äventyrar köpkraft och välfärd.

I LO har man traditionen att samordna sig kring lönekraven just därför att ledarrollen för facken inom industrin innebär att de också måste ta hänsyn till andra förbunds målsättningar.

Men för väktare och parkeringsbevakning kan man säga att denna taktik spelar branschen ett spratt.

– Det är svårt för fackliga organisationer att gå in och säga att vi ska ha del av företagens vinster om det finns ett märke för löneökningarna och en samordning i LO. Det kan ses som ett bekymmer för den fackliga sidan i bevakningsbranschen, säger Jerker Nilsson.

– Å andra sidan har märket och den försiktiga löneregleringen genererat ökade reallöner.

Märkets roll ifrågasätts

För arbetare har köpkraften stigit med omkring 40 till 50 procent – sedan millenniumskiftet. Men både 6F, en facklig gruppering med bland andra Byggnads och Seko, och tunga ekonomer som Lars Calmfors ifrågasätter märkets roll och ser i framtiden andra lösningar än att industrin går först.

Li Jansson
Li Jansson. Foto: Lena Engstrand

Li Jansson på Säkerhetsföretagen vill inte tala om den kommande avtalsrörelsen och säger sig inte veta om den stora efterfrågan på personal har lett till högre löneökningar de senaste åren än de avtalade två procenten per år.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har för vana att varna för lågkonjunktur när det är dags för avtalsrörelse. Transportföretagen drar sitt vedträ till brasan och publicerade nyligen ett konjunkturindex vars kurva pekar nedåt mot sämre tider.

Men arbetsgivarna i den starkt växande bevakningsbranschen kan knappast ta stöd i dessa varningar. Omsättningen har ökat med sex till åtta procent de senaste åren och vinsterna ökar likaså.

– Man kan tycka att det är konstigt, men alltid när det är dag för avtalsförhandlingar är konjunkturen den sämsta någonsin, konstaterar Jerker Nilsson.

Annat än löneökningar

Med en tradition inom LO-förbunden att inte ta ut högre löneökningar än andra behöver bevakningsbranschens anställda försöka hitta andra sätt att dra nytta av de goda tiderna än med högre löneökningar än märket.

Jerker Nilsson ser en möjlighet till förbättringar av avtalen i frågor om villkor och arbetsmiljö, sådana delar som inte påverkar kostnaden för lönerna.

Ett tungt argument för bättre villkor är branschens stora behov av ny personal. Över 5 000 personer måste den rekrytera de närmaste åren. Omfattningen motsvarar mellan var fjärde och var femte av dagens anställda.

– Det är generellt svårt över lag att hitta rätt kompetens i dag. Men den finns där ute. Jag tror att vi måste bli bättre på att rekrytera bredare och synliggöra yrkena för andra, säger Li Jansson på Säkerhetsföretagen.

Både Li Jansson, Säkerhetsföretagen, och Jerker Nilsson, Transport, ser möjligheter att utveckla väktares och ordningsvakters arbetsuppgifter när polisens resurser inte räcker till.

Men det handlar inte om att ta över polisens jobb.

– När polisen inte hinner med alla sina uppdrag kan det vara bättre att komplettera med auktoriserade ordningsvakter från auktoriserade bevakningsföretag än till exempel medborgargarden eller militär, säger Jerker Nilsson.

Krav om avlasta polisen

Men Transport ställer också krav ifall ordningsvakterna ska avlasta polisen. Rätt rekrytering, bemanning, utbildning, utrustning och arbetsmiljö står på en lista som Jerker Nilsson har.

– Vi är däremot inte lösningen på gängkriminalitet och skjutningar. I ett område där polisen vägrar att köra in ska man inte sätta in ordningsvakter, utan det måste vara i lugnare områden. Då kan polisen öka sina resurser där det är mest bekymmer.

Han tar också upp frågan om vem som ska transportera omhändertagna personer. Det är en uppgift för polisen i dag. En berusad person som tas om hand av ordningsvakter kan få vänta i timmar på en polisbil. I stället skulle ordningsvakter snabbt kunna köra personen till sjukvård eller häkte.

– Om man ser på rättssäkerheten för medborgarna kan detta vara en bra lösning om ordningsvakterna får rätt utbildning och verktyg för att utföra de arbetena, säger Jerker Nilsson.

Han får medhåll av arbetsgivaren Li Jansson.

– Man kan fråga sig om det är rimligt att man lägger polisresurser på detta, som kan vara en arbetsuppgift som är ganska naturligt för branschen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ett steg närmare nytt avtal för hamnarbetarna

Hamn. En lönehöjning på drygt 1 630 kronor, förbättrad avtalspension och ett 29 månader långt avtal där sista året kan sägas upp. Så långt är Transport och Sveriges Hamnar i princip överens i de pågående stuveriförhandlingarna.

Tommy Wreeth

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

Transportarbetarens logga

Avtalsförhandlingar i gång för landets 3 000 hamnarbetare

Hamn. Tryggare anställningar och en garanti för att automatiserade arbetsuppgifter, som krankörning från kontoret, ska utföras av hamnarbetare. Det är krav som Transport har med sig när stuveriförhandlingarna startade på måndagen.

Dödsolycka i hamnen
Dödsolycka i Oxelösunds hamn

Vem bär ansvar för 21-årige Nimas död?

Arbetsmiljö. I mars 2018 omkom den 21-årige stuveriarbetaren Nima i Oxelösunds hamn. Han hade klättrat ner i ett utrymme i fartyget där kol-lasten ätit upp syret. I dagarna avslutas maratonrättegången mot hamnbolaget och två ansvariga chefer.

Declan Duff i Oxelösund. Bilden är tagen av en sjöfartsintresserad privatperson, dagen efter dödsolyckan.

”Det får inte hända igen”

Arbetsmiljö. Hur kunde olyckan hända? Varför valde åklagaren att väcka åtal när många andra dödsolyckor i arbetslivet inte leder till att någon ställs till svars?

Roger Dahlström, Anders Berglund och Jyrki Saarinen sitter alla i styrelsen för Transports fackklubb i Oxelösunds hamn. De berättar att företaget efter olyckan vidtaget en rad åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare.

Rutinerna har skärpts

Transportklubben. – Jag har varit i andra hamnar och jag tycker att Oxelösund legat i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet. Efter olyckan har rutinerna skärpts rejält, säger Roger Dahlström.

Avtalsstriden
Efter att kollektivavtalet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknades förra året har stridsåtgärderna upphört. Men konflikten i Göteborgs hamn lever vidare. Senaste bataljen utspelar sig i Arbetsdomstolen.

Två dagar i AD avgör ordningen i hamnarna

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet tecknade sitt första centrala kollektivavtal i mars 2019. Har APM Terminals brutit mot det, när de bara förhandlade med Transport om nya arbetstider? Arbetsdomstolen ska avgöra frågan.

Erland Olauson

”Förstaavtalet ska alltid gälla”

Hamn. Att Hamnarbetarförbundet har ett eget kollektivavtal ska inte påverka Transports förhandlingsposition i hamnarna. Det säger Erland Olauson, jurist och före detta avtalssekreterare i LO.

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Djup klyfta mellan parterna

Hamn. För ett och ett halvt år sedan tecknade Hamnarbetarförbundet kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Men parterna är fortfarande inte eniga om hur avtalet ska tolkas.

Farlig arbetsmiljö
Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.

Backa med sopbil tär på psyket

Miljöarbetare. Problemen med tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har stötts och blötts i åratal. Ändå lever sophämtarnas värsta gissel kvar: Att tvingas backa på smala vägar och i trånga bostadsområden. Där skolbarn, fotgängare och cyklister plötsligt kan dyka upp.

Renhållarna backar inte längre till de strandnära villorna vid Ängelholms havsbad. Göran Ellby arbetar på miljöbolaget Urbaser som slog larm. Kommunen anvisade en hämtplats, men villaägarna överklagade beslutet. Regionala skyddsombudet Bujamin Ismaili stoppade arbetet, men Arbetsmiljöverket hävde skyddsstoppet. Foto: Justina Öster

Backande sopbilar kostar människoliv

Miljöarbetare. Ökar eller minskar antalet olyckor med sopbilar? Det är svårt att avgöra utifrån tillgänglig statistik. Systemen för inrapportering av dödsfall, allvarliga och lindrigare personskador har också ändrats.

Skylt "Lekande barn"

Sopgubbar kommenterar: ”Vi backar hej vilt”

Miljöarbetare. Den farliga backningen engagerar. Det visar gensvaret Transportarbetaren fick när vi la ut en webbartikel om stoppad sophämtning på Facebook-gruppen Sveriges sopgubbar.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?