Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt
Avtalsrörelsen

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

De senaste årsrapporterna från Säkerhetsföretagen är ingen dålig läsning. De ger en ljus bild av en expanderande bransch i en omvärld som är allt mer orolig.

– Tyvärr finns många tråkiga trender i samhället som ökar efterfrågan på säkerhetstjänster. Vi ser att branschen växer framöver, säger Li Jansson, branschchef på arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen.

Många bevakningsföretag gör goda vinster på sina väktare och ordningsvakter, men bäst går grenen parkeringsövervakning. De tio största bolagen på området hade en vinstmarginal på 17 procent förra året.

Jerker Nilsson
Jerker Nilsson.  Foto: Jan Lindkvist

– Det ser ljust ut. Branschen har utvecklats och har brist på arbetskraft. Den har stort behov av flera medarbetare, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport med ansvar för bevakningsbranschens kollektivavtal.

Inga svällande lönekuvert

Men trots den goda utvecklingen kan de anställda i branschen inte vänta sig svällande lönekuvert utöver det vanliga. Helt andra mekanismer än en direkt koppling till det egna företagets vinst styr höjden på löneökningarna.

Bara ledningens plånböcker tycks påverkas av vinsterna.

– Det brukar vara så att direktörernas löner stiger betydligt snabbare än för dem som gör jobbet, konstaterar Jerker Nilsson.

För de anställda är det större krafter än det egna företagets vinst som styr löneökningarnas storlek. I mars nästa år börjar de första löneavtalen droppa in. Industrin torde gå först och sätta riktmärket för löneökningarnas storlek.

Parterna på området ska balansera den viktiga exportindustrins konkurrenskraft med skäliga löneökningar som inte äventyrar köpkraft och välfärd.

I LO har man traditionen att samordna sig kring lönekraven just därför att ledarrollen för facken inom industrin innebär att de också måste ta hänsyn till andra förbunds målsättningar.

Men för väktare och parkeringsbevakning kan man säga att denna taktik spelar branschen ett spratt.

– Det är svårt för fackliga organisationer att gå in och säga att vi ska ha del av företagens vinster om det finns ett märke för löneökningarna och en samordning i LO. Det kan ses som ett bekymmer för den fackliga sidan i bevakningsbranschen, säger Jerker Nilsson.

– Å andra sidan har märket och den försiktiga löneregleringen genererat ökade reallöner.

Märkets roll ifrågasätts

För arbetare har köpkraften stigit med omkring 40 till 50 procent – sedan millenniumskiftet. Men både 6F, en facklig gruppering med bland andra Byggnads och Seko, och tunga ekonomer som Lars Calmfors ifrågasätter märkets roll och ser i framtiden andra lösningar än att industrin går först.

Li Jansson
Li Jansson. Foto: Lena Engstrand

Li Jansson på Säkerhetsföretagen vill inte tala om den kommande avtalsrörelsen och säger sig inte veta om den stora efterfrågan på personal har lett till högre löneökningar de senaste åren än de avtalade två procenten per år.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har för vana att varna för lågkonjunktur när det är dags för avtalsrörelse. Transportföretagen drar sitt vedträ till brasan och publicerade nyligen ett konjunkturindex vars kurva pekar nedåt mot sämre tider.

Men arbetsgivarna i den starkt växande bevakningsbranschen kan knappast ta stöd i dessa varningar. Omsättningen har ökat med sex till åtta procent de senaste åren och vinsterna ökar likaså.

– Man kan tycka att det är konstigt, men alltid när det är dag för avtalsförhandlingar är konjunkturen den sämsta någonsin, konstaterar Jerker Nilsson.

Annat än löneökningar

Med en tradition inom LO-förbunden att inte ta ut högre löneökningar än andra behöver bevakningsbranschens anställda försöka hitta andra sätt att dra nytta av de goda tiderna än med högre löneökningar än märket.

Jerker Nilsson ser en möjlighet till förbättringar av avtalen i frågor om villkor och arbetsmiljö, sådana delar som inte påverkar kostnaden för lönerna.

Ett tungt argument för bättre villkor är branschens stora behov av ny personal. Över 5 000 personer måste den rekrytera de närmaste åren. Omfattningen motsvarar mellan var fjärde och var femte av dagens anställda.

– Det är generellt svårt över lag att hitta rätt kompetens i dag. Men den finns där ute. Jag tror att vi måste bli bättre på att rekrytera bredare och synliggöra yrkena för andra, säger Li Jansson på Säkerhetsföretagen.

Både Li Jansson, Säkerhetsföretagen, och Jerker Nilsson, Transport, ser möjligheter att utveckla väktares och ordningsvakters arbetsuppgifter när polisens resurser inte räcker till.

Men det handlar inte om att ta över polisens jobb.

– När polisen inte hinner med alla sina uppdrag kan det vara bättre att komplettera med auktoriserade ordningsvakter från auktoriserade bevakningsföretag än till exempel medborgargarden eller militär, säger Jerker Nilsson.

Krav om avlasta polisen

Men Transport ställer också krav ifall ordningsvakterna ska avlasta polisen. Rätt rekrytering, bemanning, utbildning, utrustning och arbetsmiljö står på en lista som Jerker Nilsson har.

– Vi är däremot inte lösningen på gängkriminalitet och skjutningar. I ett område där polisen vägrar att köra in ska man inte sätta in ordningsvakter, utan det måste vara i lugnare områden. Då kan polisen öka sina resurser där det är mest bekymmer.

Han tar också upp frågan om vem som ska transportera omhändertagna personer. Det är en uppgift för polisen i dag. En berusad person som tas om hand av ordningsvakter kan få vänta i timmar på en polisbil. I stället skulle ordningsvakter snabbt kunna köra personen till sjukvård eller häkte.

– Om man ser på rättssäkerheten för medborgarna kan detta vara en bra lösning om ordningsvakterna får rätt utbildning och verktyg för att utföra de arbetena, säger Jerker Nilsson.

Han får medhåll av arbetsgivaren Li Jansson.

– Man kan fråga sig om det är rimligt att man lägger polisresurser på detta, som kan vara en arbetsuppgift som är ganska naturligt för branschen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Skyddsstopp upphävt efter Rinkebyskjutning

Bevakning. Transport satte in ett skyddsstopp efter att väktare besköts under en rond i Rinkeby. Stoppet har hävts. Efter en riskbedömning kommer arbetet att komma i gång från och med fredag, men i mindre utsträckning.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Bevakning. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Bevakning. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.