Close
Centerpartiet vill att alla företag med upp till 50 anställda undantas helt från turordningsreglerna vid uppsägningar. För många av Transports medlemmar skulle anställningstryggheten försvinna. I exemplet Kalles åkeri, där företaget vill dra ner personalstyrkan från 35 till 31 personer, skulle arbetsgivaren ensidigt få bestämma vilka fyra förare som måste sluta.
Close
Val 2018: Las

Vilka får gå när åkeriet säger upp?

Uppsägningar. Turordningsreglerna vid uppsägningar är en het fråga inför höstens val. De rödgröna vill behålla, eller till och med skärpa, principen om ”sist-in-först-ut”. De borgerliga vill luckra upp reglerna. Vad ska gälla på ett skogsåkeri som vill säga upp fyra av 35 chaufförer? Vi frågade de åtta riksdagspartierna.

Striden om anställningsskyddslagen (las) och turordningsreglerna har pågått i många år. Facket ser sist-in-först-ut som ett viktigt skydd mot godtyckliga uppsägningar. Arbetsgivarlägret hävdar att principen är en broms för företag som vill växa.

Var står de politiska partierna i dag?

Transportarbetaren har skickat ut en enkät till de åtta riksdagspartierna. Frågorna utgår från ett påhittat exempel, Kalles timmerbilsåkeri. Företaget vill säga upp fyra chaufförer. Vilka får gå? De yngsta, om man strikt följer turordningen? Eller de äldsta, om företaget får välja?

Turordningsreglerna har tidigare splittrat de rödgröna. År 2000 gjorde Miljöpartiet upp med de borgerliga partierna om ett undantag. Arbetsgivare med högst tio anställda fick rätt att undanta två personer, när personalstyrkan skulle bantas. Regeln som brukar kallas två-undantaget infördes 2001 och lever fortfarande kvar.

I debatten om las är det många som har tvärsäkra uppfattningar om hur reglerna påverkar arbetsmarknaden. En del menar att turordningsprincipen mest blivit ett spel för gallerierna. Fack och arbetsgivare gör ofta upp om avsteg från sist-in-först-ut genom så kallad avtalsturlista.

Via inhyrning av arbetskraft, visstider, deltider och så kallad hyvling har arbetsgivarna också fått ett batteri av möjligheterna att runda las, påpekar andra.

Forskningen ger heller inget entydigt stöd. Sverige är ett av få länder som reglerat turordningen vid uppsägningar i lag, baserat på anställningstid. I andra stater betonas andra faktorer, som ålder.

Skriften Ekonomisk debatt har gått igenom den forskning som finns kring turordningsreglerna. Totalt hittade man bara sex studier, varav fem berör två-undantaget.

När småföretag med högst tio anställda granskades utifrån två-undantaget noterade forskarna:

  • Något höjd produktivitet.
  • Lite lägre sjukfrånvaro.
  • Pappornas uttag av vab minskade med närmare åtta procent.
  • Undantaget skapade också en tröskeleffekt. Ett fåtal (3,4 procent) av företagen som hade just tio anställda uppgav att de var mindre benägna att anställa en elfte person.

Artikeln i Ekonomisk debatt är skriven av tre ekonomer vid Institutet för Näringslivsforskning. Artikeln avslutas med orden:

”Den viktiga frågan om turordningsreglernas samhällsekonomiska effektivitet är ännu obesvarad och vi vet inte heller mycket om hur de optimalt bör utformas.”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Allt färre uppsagda transportare

Arbetsmarknad. Chaufförsbristen ser ut att slå igenom även hos Trygghetsfonden. Medan andra branscher rapporterar fler och fler uppsagda som behöver stöd – är antalet transportarbetare i år hälften så stort som under samma period förra året.

Blivande ledamot Kim Bäckman, ordförande och sekreterare Fredrik Nilsson Hjert och ledamot Patrick Klingström.

Klubben gör omstart i nya lokaler

GDL i Karlstad. Äntligen går flytten från GDL Transports slitna, urvuxna lokaler i Karlstad. Transportklubben samlar sig och startar om – i den splitternya terminalen i Bråtebäckens industriområde.

Transportarbetarens logga

Full rulle med längre lastbilar

Åkeri. Trafikverket kom i våras fram till att 450 mil väg i Sverige klarar av längre ekipage. I Finland har 34,5 meter långa lastbilar rullat sedan årsskiftet. Nu ligger förslaget på remiss hos Transport.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.