Vi kämpar fortfarande hårt för våra medlemmar!

Debatt. Bäste Lennart, I min hand håller jag ett brev daterat den 24 september 1910. Brevet är skickat från Oskar Eriksson på Transports förbundskontor som ett svar på Kalmaravdelningens önskan att utträda ur förbundet, bland annat med argumentet att ”det råder slöhet utan like”, ungefär som du beskriver dagens fack i din debattartikel.

Precis som Oskar kommer jag anse att er agitation är korrekt: Vårt arbete kräver mer tid än vi har att göra av med, och av den anledningen kommer ombudsmän och regionala skyddsombud att behöva prioritera. De är dessutom oändligt mycket mer nåbara numera med mobiltelefoner, mejl och den ständiga uppkopplingen.

Avdelningens representantskap har beslutat att lägga nästan en miljon kronor på ett stort organiseringsprojekt under detta verksamhetsår, inte minst i den norra och nordöstliga delen av avdelningen. Syftet är dels att hitta våra fackliga hjältar på arbetsplatserna, dels att lära våra medlemmar att organisera sig och sin arbetsplats tillsammans. Vi får aldrig glömma bort att det är vi alla som är facket, inte ”ni på avdelningskontoret”.

Mottot om att vi är starkare tillsammans är ingen floskel. Problemet är bara att personerna på arbetsmarknaden som kan utgöra ”vi” blir färre och färre.

För att stävja den politiska motvinden har säkert du och många andra medlemmar uppmärksammat ITF:s kampanj Fair transport Europe för rättvisa transporter med schysta villkor i EU. Jag kan stolt meddela att det är vår avdelning, 51:an, som överlägset samlat in flest underskrifter enligt förbundets statistik. Dessa har vi inte fått in genom att sitta bakom skrivborden – utan genom att vara ute bland medlemmar och icke-medlemmar, besöka företagen och snacka med killarna och tjejerna på golvet, vara med på branschmöten, agitera framför politiker i kommunerna och ombud i närliggande organisationer.

Det vemod du känner delar vi. Politikerna oavsett block motarbetar oss. De unga som kommer ta över arbetsmarknaden saknar känsla för facket. Och än värre är när LO:s ordförande, så som i årets avtalsrörelse, ställer sig med Svenskt Näringsliv och agiterar för att hålla nere lönenivåerna.

Det är hemskt att behöva säga det, men vi som kollektiv har fått det för bra för att det brinnande engagemanget ska vara kvar. Vi blir en produkt av den era vi lever i – det är inte samma sak att växa upp med arbetarretoriken i din generation som att växa upp med 1980-talets individualism, som jag gjorde.

Lennart, din fråga om facklig närvaro är felställd, i stället skulle du frågat ”är du med i facket?”. Jag motsätter mig även din antydan om att vi på lokal nivå inte längre argumenterar för arbetarna. Det blåser hårda antifackliga vindar i samhällsdebatten. Men tro inte att vi inte kämpar för våra medlemmar lika hårt nu som på din, eller för den delen Oskar Erikssons, tid.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

”Då blir det provanställning på livstid”

Politik. Ett generalangrepp mot den svenska modellen, recenserar Markus Pettersson Moderaternas tankar kring turordningsreglerna för den som är anställd. Han är facklig-politisk sekreterare hos Socialdemokraterna.

Transportarbetaren ställde sex frågor till Karl-Petter Thorwaldsson vid LO:s valupptakt. Om bland annat konflikträtten, valtaktiken och infrastruktursatsningar.

Sex frågor till LO-ordföranden

Politik. Transportarbetaren ställde sex frågor till Karl-Petter Thorwaldsson vid LO:s valupptakt. Om bland annat konflikträtten, valtaktiken och infrastruktursatsningar.

Therese Gouvelin och Karl-Petter Thorwaldsson.

LO sparkar i gång valrörelsen

Politik. Mer pengar till välfärd och infrastruktur. Det är två av de politiska krav LO presenterade vid sin valupptakt i Stockholm i dag. – Vi ska genomföra en halv miljon samtal med våra medlemmar. LO har ett tydligt mål med en regering som bygger trygghet för vanligt folk, med vår egen svetsare som statsminister, sa Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.