Avtalsrörelsen

Värt att veta om nya taxiavtalet

Taxi. Det nya avtalet för taxiförare väcker många frågor. Precis som tidigare öppnar uppgörelsen för olika avlöningsformer. På företag som saknar avtal är lönesättningen dessutom fri. Fast här kan skärpta krav i kommunala upphandlingar ändå få stor betydelse för chaufförerna.

Den 27 oktober enades Transport och Biltrafikens arbetsgivareförbund om ett taxiavtal som beskrivs som historiskt. För facket är målet att många fler förare ska få fast månadslön, i stället för dagens raka ackord.

Fast avtalet innehåller också en rad fallgropar:

  • Den första är grundläggande. För att de nya reglerna ska gälla måste taxiåkeriet, arbetsgivaren, vara bunden av kollektivavtal.

Det sker genom att företaget går med som medlem i Biltrafikens arbetsgivareförbund eller tecknar separat så kallat hängavtal direkt med Transport.

Saknas kollektivavtal finns ingen lägstalön alls. Arbetsgivaren kan betala fem kronor i timmen eller erbjuda fem procent av inkörda pengar.

Utan kollektivavtal gäller heller inte garantilönen som finns reglerad i avtalet.

En avtalslös arbetsgivare kan naturligtvis välja att införa 37 procent på inkörda pengar och att betala ett garantibelopp ändå, men varken facket eller de anställda kan kräva det. Undantaget är om villkoren skrivits in i anställningsbeviset. Då blir det bindande.

Det finns alltså starka skäl för alla chaufförer att kräva kollektivavtal. Ett alternativ är att byta jobb och försöka få anställning i ett företag som har avtal.

Många seriösa taxiföretag har trots allt kollektivavtal. I och med den nya uppgörelsen gäller följande i avtalsbundna bolag:

  • För chaufförer som kör privatresenärer och företagskunder, eller en kombination av färdtjänst och privatresenärer, kan åkeriet även i framtiden välja att betala procentlön. Fast det kräver – precis som tidigare – att arbetsgivare och arbetstagare skriftligen kommer överens om det.

Ett alternativ är en kombination av fast lön och procent på inkörda pengar. Även här krävs skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Tillämpas procentlön, rakt ackord, har föraren inte rätt till övertids- eller ob-ersättning. Fast det finns en garanti om intäkterna blir låga.

Och den höjs nu med 6,5 procent under de kommande tre åren. (2,2 procent första året, 2,0 andra året och slutligen 2,3 procent tredje året).

Från och med den 1 juli 2017 är garantilönen:

– 19 572 kronor i månaden i Storstockholm

– 18 834 kronor i månaden i övriga landet.

Observera att månadsgarantin gäller för vanlig heltid – det vill säga 174 timmar eller 166,4 timmar i månaden (beroende på om man räknar helgfri vecka eller inte).

Det är vanligt att chaufförer som kör på procentlön jobbar betydligt mer. En förare som jobbar låt säga 220 timmar en månad ska ha garantilön för varje arbetad timme.

Timgarantin är sedan den 1 juli 112,50 kronor eller 117,60 kronor i Storstockholm. Och 108,24 kronor eller 113,20 kronor i övriga landet.

En Stockholmsförare (med kollektivavtal) som jobbat 220 timmar med vanligt schema på 166,4 timmar per månad ska ha 25 872 kronor i lön, brutto, om intäkterna varit så låga att garantin löser ut.

En majoritet av landets taxiförare kör på procentlön. Men det finns andra konstruktioner i avtalet också.

  • En är veckolön med extra tillägg för taxameterpåslag och körda betalda kilometrar. Även ob och övertidstillägg ska betalas ut.

I och med det nya kollektivavtalet försvinner veckolönen och ersätts med månadslön. Fast veckolönen lever kvar för chaufförer som haft den sedan tidigare. Exakt hur den ska fasas ut blir en fråga för parterna.

Från den 1 juli 2017 är veckolönen:

– 3 744,16 kronor i Storstockholm.

– 3 738,51 kronor i övriga landet.

Runt om i Sverige har taxi- och färdtjänstbolag infört egna, hemsnickrade lönesystem med antingen fast månadslön eller timlön.

I kollektivavtalets paragraf fyra finns en öppning för att göra lokala uppgörelser tillsammans med facket. I samma kapitel finns regler om så kallade kontrakterade körningar. Alltså resor där taxameter inte används.

Men den stora nyheten i årets avtalsuppgörelse är månadslönen. Den kommer sannolikt att få stor betydelse när kommuner och landsting upphandlar färdtjänst och andra samhällsbetalda resor.

Även om upphandlarna inte kräver kollektivavtal kommer de angivna månadslönerna ändå att bli upphandlingskrav.

För chaufförer som har rätt till fast månadslön enligt de nya bestämmelserna gäller:

Begynnelselön

  • från den 1 december 2017: minst 22 758 kronor
  • från den 1 juli 2018: minst 23 249 kronor
  • från den 1 juli 2019: minst 23 824 kronor

Lön för chaufförer med minst två år i yrket:

  • från den 1 december 2017: minst 23 239 kronor
  • från den 1 juli 2018: minst 23 730 kronor
  • från den 1 juli 2019: minst 24 305 kronor

Notera att förare med månadslön har rätt till ob- och övertidsersättning. De tilläggen höjs också med 6,5 procent under de tre år som avtalet löper.

Kruxet med månadslönen är att facket och de anställda bara kan kräva den när förarna kör renodlad samhällsbetald trafik. Och bara för upphandlingar som startar efter den 1 december 2017.

Vad händer då om en förare blir beordrad att kör privatkunder en dag i månaden? Eller en dag om året? Kan arbetsgivaren hävda att det är ”blandad” trafik och fortsätta med procentlön då?

– Många taxiföretag som kör färdtjänst är seriösa och vill få ordning på branschen. Men, visst, vi kommer säkert att få tvister med företag som försöker tänja på gränserna, säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Daniel olsson:
    24 juli, 2018

    Här man som jag i dag på en busslön in en utan ob 26500kr på heltid fast anställd. Tycker timpenning ät alldeles för låg. 150 minst i timmen

  2. Kommunalt skyddsombud:
    29 maj, 2018

    Det behövs fler medlemmar för att ett fack ska bli starkt och få igenom sina krav. Vill ni ha mer i lön, ett hyfsat kollektivavtal och bättre arbetsvillkor gäller det för alla medlemmar att försöka få fler medlemmar inom sitt respektive fack. Ensam är man inte stark.

  3. Ola Johansson:
    24 februari, 2018

    Ett historiskt avtal? Håller med, det finns inget avtal i historien som är sämre. En 17 åring som jobbar i kassan i närbutiken tjänar bättre än en förare med 30 år i branschen

  4. Ammar:
    5 januari, 2018

    Ni skriver ingenting om ob eller kvalificerad ob ..kan ni som facket skriva mer och låta folk förstår sina rättighetter.Tack

  5. Jonas Hellmer:
    22 december, 2017

    Skandal att varken bea eller transport kan ge besked om vad timlönen blir.(trött på ett skandalöst dåligt fackförbund.)

  6. Jan Lindkvist:
    2 november, 2017

    Arbetstagare som jobbar 40-timmarsvecka får ihop 174 timmar i snitt per månad, om det inte finns några helgdagar utöver lördag-söndag. Räknar man bort årets alla röda dagar (exempelvis annandag påsk) blir snittet i stället 38,25 timmar per vecka, räknat på ett genomsnittligt helår.
    Det är vanligt att taxiförare schemaläggs veckan runt, utan hänsyn till om det infaller röda dagar (dvs man ska jobba även de röda dagarna, inte vara ledig med lön som många andra arbetstagare). Då ska förarens "normalschema" vara 38,25 timmar per vecka. Inte 40 timmar. Med 38,25 timmar blir månadsarbetstiden 166,4 timmar.

  7. Krister Nyman:
    2 november, 2017

    Från art: "Observera att månadsgarantin gäller för vanlig heltid – det vill säga 174 timmar eller 166,4 timmar i månaden (beroende på om man räknar helgfri vecka eller inte)."
    Vad är det som gäller ? När skall det vara 174 timmar och när skall det vara 166.4 timmar för att räknas som heltid ?

  8. Simon:
    31 oktober, 2017

    Största problemet här uppe i norr är det att vi kör både samhällsbetalda resor och privatkunder. Alltså är avtalet ganska värdelöst för våran del som jag fattat de

Lästips:

Taxiföraren Mehdi Ben Sennah

”Det märks att rånen blivit färre”

Taxi. En positiv nyhet inom taxibranschen: Antalet rån mot chaufförerna har stadigt gått ner de senaste tio åren. Den statistiken förvånar inte Mehdi Ben Sennah, taxiförare i Stockholm sedan över tio år.

Bil med taxiskylt

Taxiförare drabbas av olyckor och våld i hela Norden

Taxi. Långa arbetspass, olyckor och våld – allt detta drabbar taxichaufförer i Norden. En enkät visar att skillnaderna inte är så stora mellan länderna. Nära hälften av förarna har varit med om en olycka.

Transportarbetarens logga

Taxi eller hemtjänst – var god välj

Taxi. I Lycksele är det taxiförarna som åker på trygghetslarm under kvällar och nätter. En åldring kan ha ramlat ur sängen eller gjort på sig. Först på plats är chauffören.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.