Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.
Close
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.
Close
Kultur

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Rent strikt ska en veteranbil ha fyllt 30 år, och då blir den befriad från skatt. Är bilen 50 eller äldre behöver den inte besiktigas heller. Att de gamla fordonen är en del av vår kulturhistoria har till och med sagts i riksdagen.

I garage och hangarer har Klas Andersson inte bara sin Amphicar. Bland gamla bilar finns ett antal trehjuliga mc-bilar av märket Messerschmitt och en handfull små flygplan.
I garage och hangarer har Klas Andersson inte bara sin Amphicar. Bland gamla bilar finns ett antal trehjuliga mc-bilar av märket Messerschmitt och en handfull små flygplan.
Foto: Lena Blomquist

Men bland de solskensfordon som på vårkanten plockas fram ur lador och garage finns så mycket mer än bilar av äldre årsmodell. När vi efterlyste säsongsåken på Facebook blev listan både lång och varierad: raggaråk, sportbilar, hemmabyggen och en 1930-talslastbil i glänsande originalskick. Nya motorcyklar, gamla moppar, en buss, en brandbil och – en museispårvagn! En hel del husvagnar och några båtar dök också upp.

Gemensamt är att en lång innesäsong kan användas till mekande och putsande. Och att premiärturen är något speciellt.

– Första gången jag såg en Amphicar var på Daytona Beach i USA, stranden var som en lång cruising med bilar som körde fram och tillbaka. Jag bodde i Kalifornien i ett par år i början av 1980-talet, körde skördetröska och åkte runt när det inte var säsong.

Klas Andersson tänkte att det var en frän bil, och väl hemma i Götene i Västergötland igen fick han tag på en Amphicar. Han lyckades övertyga ägaren om att sälja fordonet som stod i en lada och inte var inregistrerat i Sverige.

– Det fanns inga bromsar som fungerade, och jag lackade om den. Sedan är det alltid mycket mekande på en gammal bil. Den är inte perfekt på något sätt, men i bruksskick.

Instrumentpanel, design och motorljud ger en tydlig känsla av 1960-tal. Här rattar Klas Andersson amfibiebilen på Tidans vatten.
Instrumentpanel, design och motorljud ger en tydlig känsla av 1960-tal. Här rattar Klas Andersson amfibiebilen på Tidans vatten. Foto: Lena Blomquist

På frågan om köregenskaper svarar Klas Anderson ”som en gammal folka”. Han har kört runt sin 1960-talare i Danmark och åkt till bilträffar i Dalarna, men det ska förstås finnas vatten att gasa ut i för att en träff ska vara intressant.

Peter Ardell är frilansjournalist för bland andra Gasoline Magazine och dessutom informatör på Tekniska högskolan i Stockholm. Han beskriver sig själv som en ”passionerad bilgalning som äter, skiter och sover två- och fyrhjulingar”. Vem kan passa bättre att fråga om vad som förenar dem som ägnar sin tid åt fordon som bara kan vistas utomhus under några futtiga sommarmånader?

– Svårt att sätta fingret på. Jag träffar så vansinnigt många olika människor som håller på med bilar, men det kan vara nörderiet.

Han ser en form av terapi i mekande, väntande och körande.

– Det är oerhört avkopplande att hålla på med gammal, gammal teknik i en modern tid, säger Peter Ardell. Bara att få lösa ett jätteenkelt problem med gamla trumbromsar, det ger utrymme att låta tankarna vandra i väg.

En universell känsla när gruset är bortsopat från asfalten och fordonet plockas fram för säsongen bjuder han på:

– Under de första milen handlar det väldigt mycket om att lukta och lyssna. En magisk upplevelse för alla sinnen.

Men för Klas Andersson med Amphicaren är premiärkänslan lite mer speciell:

– Det första är att kolla så det inte kommer in vatten. Jag har en länspump om det skulle ha blivit en läcka under vintern.

Mer om Klas Anderssons
Amphicar 770

Amphicar 770
Foto: Lena Blomquist

Prototyp byggd 1961 i Lybeck, året innan serietillverkning startade i Berlin.

Motor på 1 200 kubik från Triumph Herald.

Fyrväxlad, manuell växellåda med kraftuttag till varje propelleraxel.

Spak intill vanliga växelspaken kopplar in och ur propellrarna som sitter under bilen.

Styrs med ratten även i vattnet. Framhjulen fungerar då som roder.

Gör, enligt reklamen på 1960-talet, 70 miles per hour (110 km/tim) på land och sju knop till sjöss”.

Reservdelar? Kan beställas från en firma i Los Angeles, Gordon imports, som köpte upp hela lagret från Tyskland och fortfarande tillverkar en del.

Unik? Uppgifterna varierar men troligen byggdes 3 878 Amphicars på 1960-talet. Omkring 500, kanske uppåt 1 000, rullar och flyter fortfarande.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lina Angrell och Robin Russberg

Bästisarna som började podda

Poddradio. En sömnlös natt föddes idén. Drygt ett år efter första avsnittet rattar tusentals in på Lastbilspodden varje vecka. Över en fika möter bästisarna Lina och Robin olika personer för att prata lastbilar och livet på vägarna.

Remzi ”Remi” Halimi

”Nu ska jag leva min dröm”

Konstnärssjäl. När klasskompisarna stojade på utflykterna satt Remzi Halimi på en sten och målade träd. Besjälade, tyckte han. Vid årsskiftet trappar han ner chaufförsjobbet för att äntligen leva sin dröm – måla, teckna och spela.

Hamburgare i tiden. På uppsökerier blir grilltiden en fördel då folk stannar till och pratar. Här grillas det i Gävle hamn.

Mat, makt och identitetspolitik

Mötesmat. Mat är mer än bukfylla. Det är allt viktigare att uttrycka identitet och värderingar genom att servera rätt slags käk i rätt sammanhang – också för partier och organisationer.

Fackets framtid
Facklig organisationsgrad för arbetare och tjänstemän i Sverige 2006–2018

Medlemmarna som försvann

Medlemstapp. Sedan 2006 har fackförbunden i LO tappat runt 330 000 medlemmar. Andelen fackligt anslutna arbetare minskade från 77 till 59 procent. Fortsätter nedgången kommer bara varannan LO-arbetare att vara med i facket om några år.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.