Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.
Close
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.
Close
Kultur

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Rent strikt ska en veteranbil ha fyllt 30 år, och då blir den befriad från skatt. Är bilen 50 eller äldre behöver den inte besiktigas heller. Att de gamla fordonen är en del av vår kulturhistoria har till och med sagts i riksdagen.

I garage och hangarer har Klas Andersson inte bara sin Amphicar. Bland gamla bilar finns ett antal trehjuliga mc-bilar av märket Messerschmitt och en handfull små flygplan.
I garage och hangarer har Klas Andersson inte bara sin Amphicar. Bland gamla bilar finns ett antal trehjuliga mc-bilar av märket Messerschmitt och en handfull små flygplan.
Foto: Lena Blomquist

Men bland de solskensfordon som på vårkanten plockas fram ur lador och garage finns så mycket mer än bilar av äldre årsmodell. När vi efterlyste säsongsåken på Facebook blev listan både lång och varierad: raggaråk, sportbilar, hemmabyggen och en 1930-talslastbil i glänsande originalskick. Nya motorcyklar, gamla moppar, en buss, en brandbil och – en museispårvagn! En hel del husvagnar och några båtar dök också upp.

Gemensamt är att en lång innesäsong kan användas till mekande och putsande. Och att premiärturen är något speciellt.

– Första gången jag såg en Amphicar var på Daytona Beach i USA, stranden var som en lång cruising med bilar som körde fram och tillbaka. Jag bodde i Kalifornien i ett par år i början av 1980-talet, körde skördetröska och åkte runt när det inte var säsong.

Klas Andersson tänkte att det var en frän bil, och väl hemma i Götene i Västergötland igen fick han tag på en Amphicar. Han lyckades övertyga ägaren om att sälja fordonet som stod i en lada och inte var inregistrerat i Sverige.

– Det fanns inga bromsar som fungerade, och jag lackade om den. Sedan är det alltid mycket mekande på en gammal bil. Den är inte perfekt på något sätt, men i bruksskick.

Instrumentpanel, design och motorljud ger en tydlig känsla av 1960-tal. Här rattar Klas Andersson amfibiebilen på Tidans vatten.
Instrumentpanel, design och motorljud ger en tydlig känsla av 1960-tal. Här rattar Klas Andersson amfibiebilen på Tidans vatten. Foto: Lena Blomquist

På frågan om köregenskaper svarar Klas Anderson ”som en gammal folka”. Han har kört runt sin 1960-talare i Danmark och åkt till bilträffar i Dalarna, men det ska förstås finnas vatten att gasa ut i för att en träff ska vara intressant.

Peter Ardell är frilansjournalist för bland andra Gasoline Magazine och dessutom informatör på Tekniska högskolan i Stockholm. Han beskriver sig själv som en ”passionerad bilgalning som äter, skiter och sover två- och fyrhjulingar”. Vem kan passa bättre att fråga om vad som förenar dem som ägnar sin tid åt fordon som bara kan vistas utomhus under några futtiga sommarmånader?

– Svårt att sätta fingret på. Jag träffar så vansinnigt många olika människor som håller på med bilar, men det kan vara nörderiet.

Han ser en form av terapi i mekande, väntande och körande.

– Det är oerhört avkopplande att hålla på med gammal, gammal teknik i en modern tid, säger Peter Ardell. Bara att få lösa ett jätteenkelt problem med gamla trumbromsar, det ger utrymme att låta tankarna vandra i väg.

En universell känsla när gruset är bortsopat från asfalten och fordonet plockas fram för säsongen bjuder han på:

– Under de första milen handlar det väldigt mycket om att lukta och lyssna. En magisk upplevelse för alla sinnen.

Men för Klas Andersson med Amphicaren är premiärkänslan lite mer speciell:

– Det första är att kolla så det inte kommer in vatten. Jag har en länspump om det skulle ha blivit en läcka under vintern.

Mer om Klas Anderssons
Amphicar 770

Amphicar 770
Foto: Lena Blomquist

Prototyp byggd 1961 i Lybeck, året innan serietillverkning startade i Berlin.

Motor på 1 200 kubik från Triumph Herald.

Fyrväxlad, manuell växellåda med kraftuttag till varje propelleraxel.

Spak intill vanliga växelspaken kopplar in och ur propellrarna som sitter under bilen.

Styrs med ratten även i vattnet. Framhjulen fungerar då som roder.

Gör, enligt reklamen på 1960-talet, 70 miles per hour (110 km/tim) på land och sju knop till sjöss”.

Reservdelar? Kan beställas från en firma i Los Angeles, Gordon imports, som köpte upp hela lagret från Tyskland och fortfarande tillverkar en del.

Unik? Uppgifterna varierar men troligen byggdes 3 878 Amphicars på 1960-talet. Omkring 500, kanske uppåt 1 000, rullar och flyter fortfarande.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

"Tröst" av Sven Lundqvist

”Vi män ska tåla mer”

Nya mansrollen. Vem är du i omklädningsrummet och vem bland kvinnor? När väcks beskyddarinstinkten? Gillar du att kramas? Vi samlade en grupp transportmän – och en tidigare man på väg att bli kvinna – för att diskutera manlighet.

Vredens druvor

Davids krönika. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Jonas Darnell, serietecknare

Herman Hedning härjar vidare

Serier. Än är inte sista Herman Hedning-rutan ritad för Jonas Darnell. Nystartade Evil Ink Förlag AB fick en riktig kickstart och den matglade grottmannen återuppstod i tidningsform i början av april.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.

Illustration till Snabbkoll om pensionen.

6 tips om din pension

Snabbkoll. Den framtida pensionen kan kännas avlägsen, svåröverskådlig och dyster. Men det behöver inte vara svårt – och varken för tidigt eller för sent att i dag i hög grad påverka sin ekonomi som pensionär.

Kjell Larsson

Professorn och havets framtid

7 frågor. Han ser konflikterna under havets vidsträckta spegel och lyfter bottenmiljön till ytan. Kjell Larsson har prisats för sin forskning och ser havsplanering som livsnödvändig.

Avtalsrörelsen
Illustration avtalsrörelsen

Kampen om lönerna

Startskottet. Inför nästa års avtalsförhandlingar satsar Transport på att analysera branscherna. Det handlar om att se hur arbetsvillkor, kompetenskrav och efterfrågan på personal kan komma att förändras.

Har ”märket” spelat ut sin roll?

Löner. I mer 20 år har industrin dikterat lönerna för hela arbetsmarknaden. Det har lett till beskedliga löneökningar för arbetarna. Ofta lägre än det tillgängliga löneutrymmet, anser bedömare. Det är pengar som i stället hamnat i tjänstemännens fickor.

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Anders Norberg

”Industriavtalet är själva motorn i Sverige”

Förhandlaren. De omdebatterade turordningsreglerna är inget större problem i åkeribranschen. Det finns andra saker som Anders Norberg hellre vill ändra på. Fast det får andra göra. Efter 34 år som toppförhandlare i arbetsgivarlägret går han i pension.

Hans Envall

Ta hand om dina leder!

Hälsa. Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.