Magnus Larsson och Joakim Guttman
Close
Lastbilschaufförer har ett krävande, ansvarsfullt arbete. Det borde vara enkelt att få ut högre löner när branschen skriker efter arbetskraft, tycker Transports ombudsmän Magnus Larsson och Joakim Guttman.
Close
Avtalsrörelsen

”Våra medlemmar prioriterar pengar”

Åkeri, lager, terminal. – Den största frågan bland våra chaufförer är den utländska konkurrensen från företag som kör legalt, eller illegalt, i Sverige. Något som ökar är också att svenska åkerier anställer utländsk arbetskraft. Ofta har vi ingen insyn i anställningsvillkoren.

Joakim Guttman är central ombudsman på förbundskontoret, med huvudansvar för åkerichaufförerna. Magnus Larsson är samma sak, fast med fokus på terminal- och lager.

Både Guttman och Larsson anser att facket ställts inför en övermäktig uppgift när EU-utvidgningen öppnade gränserna på vid gavel för arbetskraft från Europas låglöneländer.

Magnus Larsson säger:

– Vi har fortfarande lag och avtal som innebär att vi kan begära förhandling när ett företag tar in underentreprenörer. Men det har blivit mycket svårare att tvinga fram kollektivavtal. På arbetsplatser där vi inte har medlemmar är det utsiktslöst.

Ombudsmännen är oroade över kraven på en uppluckring av lagen om anställningsskydd (las). Centern är ett parti som sagt sig vilja skrota turordningsreglerna helt i företag med upp till 50 anställda. Det träffar en stor del av åkerierna.

Joakim Guttman skulle gärna se att frågan gick att reglera i kollektivavtalet, om lagstiftarna driver igenom en försämring.

Chaufförsbristen är en fråga som engagerar både förarna och facket:

– Våra medlemmar prioriterar pengar, säger Joakim Guttman. Lastbilschaufförer har ett krävande, ansvarsfullt arbete. Det borde vara enkelt att få ut högre löner när branschen skriker efter arbetskraft.

– Fast frågan är om villkoren blir bättre av det. Fortfarande anser våra medlemmar att stressen och pressen ökat kraftigt i åkeribranschen. Det och de osäkra arbetstiderna är en stor orsak till att anställda lämnar yrket.

Joakim Guttman hänvisar till ett möte med en åkare. Som med adress till facket sa: ”Ta ut så stora löneökningar ni vill. Men se bara till att det är inskrivet i boken!”

– Med boken menade han förstås kollektivavtalet. Det är bara när löneökningar står där som åkerierna kan gå till speditörer och kunder och kräva betalt för ökade kostnader.

Varken han eller Magnus Larsson tror att föraryrket kommer att revolutioneras de närmaste åren. Självkörande lastbilar är en utopi, anser båda:

– Man kan döpa om jobbet till vad som helst, men i slutänden kommer det att behövas en chaufför i hytten. Däremot får vi säkert olika tekniska förarstöd, säger Guttman.

Ombudsmännen ser inte framför sig någon radikal omstöpning av transportavtalet i den kommande avtalsrörelsen.

– Arbetsgivarnas dröm är att få leda och fördela arbetet fullt ut. De vill kunna göra upp om avsteg från schemaläggningsreglerna direkt med varje förare. Vi säger som vanligt ”a.i.h.” till det, säger Joakim Guttman med ett lätt garv.

”A.i.h.” betyder Aldrig i helvete, om någon undrar.

Magnus Larsson påpekar att Transport den här gången ska försöka få med arbetsmiljöfrågor och försäkringsskyddet in i förhandlingsrummet.

Tryggare jobb, färre olyckor och bättre pensioner är viktiga frågor att ha med.

– Samma sak med integriteten i arbetslivet. Kamera och gps-övervakning ökar hela tiden, säger han.

Såväl Larsson som Guttman är försiktiga i kritiken mot industrins märkessättning. LO-samordningen har trots allt inneburit en kraftig reallönehöjning om man ser 20 år bakåt.

På terminal- och lager är automatisering och robotisering redan kommit.

– E-handeln ökar hela tiden och det blir mer och mer pakethantering, säger Magnus Larsson. En tydlig trend är att arbetsgivarna nästan aldrig söker folk till heltidsjobb. Tjänsterna är färdighyvlade. Man vill ha in folk på deltid, för att kunna ringa in dem på fler timmar under arbetstopparna.

– Företagen tar fortfarande in mycket personal via bemanningsföretag. Från våra medlemmar är det ett starkt krav: Begränsa inhyrningen och skapa tryggare jobb! De osäkra anställningarna påverkar personalomsättningen. Terminal-lager är på väg att bli ett genomgångsyrke.

Övervakning i olika former finns numera på snart sagt varje terminal eller lager.

Magnus Larsson igen:

– Vi får signaler om att arbetsgivare realtidsövervakar personalen också. Man använder kameror eller gps för att mäta arbetsprestationer. Det händer att anställda blir varse det först när arbetsledaren kommer ner och frågar varför det gått så långsamt den sista kvarten.

– Tempot dras upp hela tiden. Förr kunde man ha ackord i branschen. Nu behövs det inte. Folk jobbar redan på max.

Larsson återkommer till märket. Lönenormeringen.

– Bra eller dåligt? En fördel är åtminstone att vi ganska snabbt blir erbjudna de 2,2 procenten i löneökning. Förr brukade det heta att branschen inte hade utrymme för några löneökningar alls.

– Det är faktiskt en märklig omständighet. I transportbranschen går det aldrig bra för Sverige. Antingen är vi mitt i en lågkonjunktur. Eller om det råkar vara brinnande högkonjunktur, så är vi ändå på väg mot en lågkonjunktur.

Joakim Guttman skrattar igen:

– Jo, det måste gå riktigt dåligt för åkerierna. Annars skulle man väl inte hålla på och tjafsa om småsaker som tvätt av arbetskläder!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Roger Dahlström, Anders Berglund och Jyrki Saarinen sitter alla i styrelsen för Transports fackklubb i Oxelösunds hamn. De berättar att företaget efter olyckan vidtaget en rad åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare.

Rutinerna har skärpts

Transportklubben. – Jag har varit i andra hamnar och jag tycker att Oxelösund legat i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet. Efter olyckan har rutinerna skärpts rejält, säger Roger Dahlström.

Efter att kollektivavtalet mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknades förra året har stridsåtgärderna upphört. Men konflikten i Göteborgs hamn lever vidare. Senaste bataljen utspelar sig i Arbetsdomstolen.

Två dagar i AD avgör ordningen i hamnarna

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet tecknade sitt första centrala kollektivavtal i mars 2019. Har APM Terminals brutit mot det, när de bara förhandlade med Transport om nya arbetstider? Arbetsdomstolen ska avgöra frågan.

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Djup klyfta mellan parterna

Hamn. För ett och ett halvt år sedan tecknade Hamnarbetarförbundet kollektivavtal med Sveriges Hamnar. Men parterna är fortfarande inte eniga om hur avtalet ska tolkas.

Dödsolycka i hamnen
Dödsolycka i Oxelösunds hamn

Vem bär ansvar för 21-årige Nimas död?

Arbetsmiljö. I mars 2018 omkom den 21-årige stuveriarbetaren Nima i Oxelösunds hamn. Han hade klättrat ner i ett utrymme i fartyget där kol-lasten ätit upp syret. I dagarna avslutas maratonrättegången mot hamnbolaget och två ansvariga chefer.

Declan Duff i Oxelösund. Bilden är tagen av en sjöfartsintresserad privatperson, dagen efter dödsolyckan.

”Det får inte hända igen”

Arbetsmiljö. Hur kunde olyckan hända? Varför valde åklagaren att väcka åtal när många andra dödsolyckor i arbetslivet inte leder till att någon ställs till svars?

Roger Dahlström, Anders Berglund och Jyrki Saarinen sitter alla i styrelsen för Transports fackklubb i Oxelösunds hamn. De berättar att företaget efter olyckan vidtaget en rad åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare.

Rutinerna har skärpts

Transportklubben. – Jag har varit i andra hamnar och jag tycker att Oxelösund legat i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet. Efter olyckan har rutinerna skärpts rejält, säger Roger Dahlström.

Farlig arbetsmiljö
Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.

Backa med sopbil tär på psyket

Miljöarbetare. Problemen med tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har stötts och blötts i åratal. Ändå lever sophämtarnas värsta gissel kvar: Att tvingas backa på smala vägar och i trånga bostadsområden. Där skolbarn, fotgängare och cyklister plötsligt kan dyka upp.

Renhållarna backar inte längre till de strandnära villorna vid Ängelholms havsbad. Göran Ellby arbetar på miljöbolaget Urbaser som slog larm. Kommunen anvisade en hämtplats, men villaägarna överklagade beslutet. Regionala skyddsombudet Bujamin Ismaili stoppade arbetet, men Arbetsmiljöverket hävde skyddsstoppet. Foto: Justina Öster

Backande sopbilar kostar människoliv

Miljöarbetare. Ökar eller minskar antalet olyckor med sopbilar? Det är svårt att avgöra utifrån tillgänglig statistik. Systemen för inrapportering av dödsfall, allvarliga och lindrigare personskador har också ändrats.

Skylt "Lekande barn"

Sopgubbar kommenterar: ”Vi backar hej vilt”

Miljöarbetare. Den farliga backningen engagerar. Det visar gensvaret Transportarbetaren fick när vi la ut en webbartikel om stoppad sophämtning på Facebook-gruppen Sveriges sopgubbar.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.