Close
Ordningsvakt Carolina Nolasco fick ett kraftigt slag i huvudet när hon ingrep mot några berusade personer i tunnelbanan. Hon ådrog sig en kraftig hjärnskakning och blodet forsade.
Close

Våldet mot vakterna

Varje år görs 1 300 polisanmälningar mot personer som varit våldsamma mot ordningsvakter. Men till Arbetsmiljöverket rapporterar arbetsgivarna bara 150 fall av våld eller hot mot bevakningspersonal. Den stora skillnaden tyder på att säkerhetsarbetet i branschen haltar, konstaterar Transports Mikael Rolf, som slår larm om siffrorna.

Ordningsvakter som mött våld i vardagen är många:

– Det var blod överallt. I bussen, på honom, på oss, berättar Tedde Tzoanidis som skulle omhänderta en starkt drogpåverkad man.

– Då kände jag ett hårt slag i huvudet bakifrån och får blod i hela ansiktet, berättar Carolina Nolasco som skulle avvisa två berusade killar från tunnelbanan.

I båda fallen dömdes männen för våld mot tjänsteman och fick fängelse eller skyddstillsyn. I det ena fallet gav arbetsgivaren krisstöd, i det andra inte. I just dessa fall rapporterade arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket enligt lagen.

Mikael Rolf, ordförande för Transports Stockholmsavdelning och ordningsvakt, begärde ut statistik över anmälningar från de båda myndigheterna. Han är upprörd över att så få fall rapporteras till Arbetsmiljöverket när polisanmälningarna är så många.

– Hur kan bevakningsbranschen sälja trygghet till sina kunder om den inte kan garantera tryggheten för sina egna anställda, säger Mikael Rolf.

De båda siffrorna – 1 300 polisanmälningar och 150 rapporter till Arbetsmiljöverket – är inte direkt jämförbara.

Statistiken över det allvarliga brottet våld mot tjänsteman gäller enbart ordningsvakter.

Rapporterna om hot och våld till Arbetsmiljöverket gäller all personal i bevakningsbranschen. I denna större grupp ingår alla från receptionister över väktare och ordningsvakter till högsta vd.

– Arbetsgivarna borde alltid utreda de fall som leder till polisanmälan och anmäla dem till Arbetsmiljöverket, säger Mikael Rolf.

Enligt Mikael Rolf signalerar statistiken att det finns stora brister i företagens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Han ifrågasätter om de rutiner som tas fram av företagsledningarna med stöd av materialet från Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya) når ut i vart enda skrymsle i organisationerna.

Mikael Rolf stöder sig inte bara på statistiken. Arbetsmiljöverket har de senaste åren vid två tillfällen riktat tillsyn mot branschen i regionala satsningar.

Den ena granskningen omfattade företag i Stockholms, Uppsalas och Gotlands län. Bristerna var så stora att verket utarbetade tuffa krav som skulle gälla hela Sverige.

Ett par år senare granskades alla län i Norrland. I den tillsynen riktade verket anmärkningar mot nio av tio bevakningsföretag. Den vanligaste anmärkningen var ofullständiga riskbedömningar av bevakningsobjekten. Hälften av de inspekterade företagen hade inte gjort en enda.

Vart femte företag saknade rutiner för att anmäla hot och våld till Arbetsmiljöverket.

Verkets tillsyn har lett till förbättringar, men Mikael Rolf är inte nöjd.

– Vi får larmrapport efter larmrapport om brister i arbetsmiljön. Vi kan komma till rätta med detta om arbetsgivare och fack agerar gemensamt, men initiativet bör i första hand komma från arbetsgivarna som har arbetsmiljöansvaret.

– Jag efterlyser en handlingsplan med konkreta åtgärder från branschen. Vi borde ha en nollvision för våld mot personalen.

Från golvet vittnar ordningsvakt Simon Bartosz om brister i säkerhetsrutinerna.

– I branschen har en bekvämlighetskultur utvecklats. Många kollegor använder inte skyddsväst.

– Jag brukar knacka den jag jobbar tillsammans med lite skämtsamt på bröstet för att kolla. Det brukar leda till bra diskussioner om nyttan med väst.

Men bristerna finns ända upp i ledningen, enligt Simon Bartosz.

– Först och främst måste man jobba med attityder och se till att skyddsutrustningen används. Det är viktigt att företaget sätter tonen inför de anställda.

Arbetsgivarnas branschexpert håller med om att polisanmälningar borde följas av en anmälan till Arbetsmiljöverket.

– På den punkten kan det brista en del, säger Björn Ericsson, Almega Säkerhetsföretagen.

Men han ifrågasätter den statistiska jämförelse som Mikael Rolf gör. Ingen vet hur stor andel av polisanmälningarna som gäller krogmiljöer där frilansande ordningsvakter dominerar.

– I princip tar inte bevakningsföretagen dessa uppdrag.

Eftersom polisen statistik inte skiljer på anmälningar från branschens företag och frilansande ordningsvakter ”ljuger den lite grand”, säger han.

Mikael Rolf försvarar sin jämförelse:

– Nej, arbetsgivarna kan inte skylla ifrån sig bara för att de frilansande ordningsvakterna står för en del av statistiken.

Almegas Björn Ericsson hänvisar också till parternas gemensamma arbete i Byas styrgrupp för arbetsmiljön där både vice vd:ar och HR-chefer deltar.

– De påverkar enormt mycket i sina företag. Jag är förvånad om man inte ser att vi jobbar med den är frågan.

Martin Miljeteig, central ombudsman i Transport med ansvar för arbetsmiljö och skyddsombudens verksamhet, håller med arbetsgivarna om att styrgruppen för arbetsmiljön på Bya generellt sett fungerar bra.

– Men det går lite långsamt ibland.

Det finns däremot inga garantier för hur arbetsmiljöarbetet sköts ute på företagen. Almegas Björn Ericsson säger att det inte finns några garantier för hur företagen sköter sig och Martin Miljeteigs erfarenhet är att det skiftar.

– Vissa företag har väldigt bra rutiner, andra inte och i de fallen är det inte okej. De företag som saknar riktiga rutiner ska sätta sig ner med skyddsombudet och samverka om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras och vilka utbildningar som behövs.

Han, liksom Mikael Rolf, efterlyser bättre handlingsplaner, men inte på central nivå för hela branschen utan på företagsnivå.

– Ja, handlingsplanerna ska ligga så nära företaget som möjligt och anpassas till den egna verksamheten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Geofencingkarta

Elektroniska staket dröjer

Ny teknik. Ett utbyggt system saknas. Lagar och regler saknas också. Men när detta finns på plats är det bara att börja bygga elektroniska staket i städerna. En handlingsplan för geofencing presenterades i dag.

Förhandlingar om ett till hamnavtal avbrutna

Hamn. Efter fyra förhandlingsmöten har arbetsgivarna i Sveriges Hamnar och Hamnarbetarförbundet skiljts åt. Inget centralt kollektivavtal utöver Transports är aktuellt i hamnarna.

Tommy Wreeth

”Jag blir ledsen, på riktigt”

Facket. I ett internt mejl till anställda och förtroendevalda uppmanar Transports ledning till öppenhet om förbundets resepolicy och hur den tidigare tolkats. Där framgår också att förbundsledningen anser att policyn var fel. Det poängteras också att det efter 2010 inte varit tillåtet att ta med anhöriga på det sätt som tidigare skett.

Gamla frikostiga reseregler skapar nya tidningsrubriker

Facket. Utlandsresor i Transport skapar på nytt tidningsrubriker i Aftonbladet. Nu handlar det om kongresser i Sydafrika och Mexiko för ett tiotal år sedan. De reseregler som gällde då medgav att utsedda delegater och observatörer kunde ta med anhöriga, på förbundets bekostnad. Förutsatt att ombuden avstod från att åka i business class.

Ingen uppgörelse nådd om dubbla avtal i hamnarna

Hamn. På tisdagen förhandlade Sveriges Hamnar och Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), på nytt om ett kollektivavtal. Förhandlingarna avbröts på eftermiddagen, utan att ett avtal tecknats.

Schystare villkor på väg i EU

EU. Nattmanglingar krävdes för att EU:s transportministrar skulle komma fram till en överenskommelse om schystare villkor på vägarna. Svenska Tomas Eneroth (S) är nöjd. Transport och de europeiska facken vill komma längre.

Malmbilsförare död på vägen

Chaufförer. Natten till söndag omkom en malmbilschaufför utanför Pajala i Norrbotten. I dag hölls minnesstund på gruvbolaget Kaunis Iron.

”Ring Skatteverket om du har frågor om vår verksamhet”

Flyttarbete. I Stockholm har minst elva flyttföretag begärt att få anställa arbetskraft utanför EU. Ett bolag sticker ut. Företaget bedriver en omfattande verksamhet under namnet Orkarinte.se, men saknar F-skatt och betalar inga arbetsgivaravgifter. Flyttbilarna är skrivna på privatpersoner eller andra firmor.

Maratonmöte kan avgöra åkeribranschens framtid

EU. Hur länge ska utländska lastbilar få rulla i Sverige? Vilken lön ska chaufförerna ha? Hur lång tid ska förarna få ligga ute på vägarna? Det är några av de stora frågor som kan beslutas på måndagens ministerrådsmöte i EU.

Månadens klubb
Meddy Linond och Kassem Jaber har alltid nära till medlemmarna i flyg­mekaniker­klubben. Fast just här är det tillfälliga städaren Hossam Kango som kommer på trucken.

Snart premiär för prestationslöner

Nya löner. Prestationslöner är på väg in på det globala flygmekarföretaget i Arlandastad. Facket är med och jobbar fram lönemodellen som ska få folk att stanna kvar – och nya kunniga flygmekaniker att välja jobbet på ST Engineering Aerospace.