Close
Ordningsvakt Carolina Nolasco fick ett kraftigt slag i huvudet när hon ingrep mot några berusade personer i tunnelbanan. Hon ådrog sig en kraftig hjärnskakning och blodet forsade.
Close

Våldet mot vakterna

Varje år görs 1 300 polisanmälningar mot personer som varit våldsamma mot ordningsvakter. Men till Arbetsmiljöverket rapporterar arbetsgivarna bara 150 fall av våld eller hot mot bevakningspersonal. Den stora skillnaden tyder på att säkerhetsarbetet i branschen haltar, konstaterar Transports Mikael Rolf, som slår larm om siffrorna.

Ordningsvakter som mött våld i vardagen är många:

– Det var blod överallt. I bussen, på honom, på oss, berättar Tedde Tzoanidis som skulle omhänderta en starkt drogpåverkad man.

– Då kände jag ett hårt slag i huvudet bakifrån och får blod i hela ansiktet, berättar Carolina Nolasco som skulle avvisa två berusade killar från tunnelbanan.

I båda fallen dömdes männen för våld mot tjänsteman och fick fängelse eller skyddstillsyn. I det ena fallet gav arbetsgivaren krisstöd, i det andra inte. I just dessa fall rapporterade arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket enligt lagen.

Mikael Rolf, ordförande för Transports Stockholmsavdelning och ordningsvakt, begärde ut statistik över anmälningar från de båda myndigheterna. Han är upprörd över att så få fall rapporteras till Arbetsmiljöverket när polisanmälningarna är så många.

– Hur kan bevakningsbranschen sälja trygghet till sina kunder om den inte kan garantera tryggheten för sina egna anställda, säger Mikael Rolf.

De båda siffrorna – 1 300 polisanmälningar och 150 rapporter till Arbetsmiljöverket – är inte direkt jämförbara.

Statistiken över det allvarliga brottet våld mot tjänsteman gäller enbart ordningsvakter.

Rapporterna om hot och våld till Arbetsmiljöverket gäller all personal i bevakningsbranschen. I denna större grupp ingår alla från receptionister över väktare och ordningsvakter till högsta vd.

– Arbetsgivarna borde alltid utreda de fall som leder till polisanmälan och anmäla dem till Arbetsmiljöverket, säger Mikael Rolf.

Enligt Mikael Rolf signalerar statistiken att det finns stora brister i företagens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Han ifrågasätter om de rutiner som tas fram av företagsledningarna med stöd av materialet från Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya) når ut i vart enda skrymsle i organisationerna.

Mikael Rolf stöder sig inte bara på statistiken. Arbetsmiljöverket har de senaste åren vid två tillfällen riktat tillsyn mot branschen i regionala satsningar.

Den ena granskningen omfattade företag i Stockholms, Uppsalas och Gotlands län. Bristerna var så stora att verket utarbetade tuffa krav som skulle gälla hela Sverige.

Ett par år senare granskades alla län i Norrland. I den tillsynen riktade verket anmärkningar mot nio av tio bevakningsföretag. Den vanligaste anmärkningen var ofullständiga riskbedömningar av bevakningsobjekten. Hälften av de inspekterade företagen hade inte gjort en enda.

Vart femte företag saknade rutiner för att anmäla hot och våld till Arbetsmiljöverket.

Verkets tillsyn har lett till förbättringar, men Mikael Rolf är inte nöjd.

– Vi får larmrapport efter larmrapport om brister i arbetsmiljön. Vi kan komma till rätta med detta om arbetsgivare och fack agerar gemensamt, men initiativet bör i första hand komma från arbetsgivarna som har arbetsmiljöansvaret.

– Jag efterlyser en handlingsplan med konkreta åtgärder från branschen. Vi borde ha en nollvision för våld mot personalen.

Från golvet vittnar ordningsvakt Simon Bartosz om brister i säkerhetsrutinerna.

– I branschen har en bekvämlighetskultur utvecklats. Många kollegor använder inte skyddsväst.

– Jag brukar knacka den jag jobbar tillsammans med lite skämtsamt på bröstet för att kolla. Det brukar leda till bra diskussioner om nyttan med väst.

Men bristerna finns ända upp i ledningen, enligt Simon Bartosz.

– Först och främst måste man jobba med attityder och se till att skyddsutrustningen används. Det är viktigt att företaget sätter tonen inför de anställda.

Arbetsgivarnas branschexpert håller med om att polisanmälningar borde följas av en anmälan till Arbetsmiljöverket.

– På den punkten kan det brista en del, säger Björn Ericsson, Almega Säkerhetsföretagen.

Men han ifrågasätter den statistiska jämförelse som Mikael Rolf gör. Ingen vet hur stor andel av polisanmälningarna som gäller krogmiljöer där frilansande ordningsvakter dominerar.

– I princip tar inte bevakningsföretagen dessa uppdrag.

Eftersom polisen statistik inte skiljer på anmälningar från branschens företag och frilansande ordningsvakter ”ljuger den lite grand”, säger han.

Mikael Rolf försvarar sin jämförelse:

– Nej, arbetsgivarna kan inte skylla ifrån sig bara för att de frilansande ordningsvakterna står för en del av statistiken.

Almegas Björn Ericsson hänvisar också till parternas gemensamma arbete i Byas styrgrupp för arbetsmiljön där både vice vd:ar och HR-chefer deltar.

– De påverkar enormt mycket i sina företag. Jag är förvånad om man inte ser att vi jobbar med den är frågan.

Martin Miljeteig, central ombudsman i Transport med ansvar för arbetsmiljö och skyddsombudens verksamhet, håller med arbetsgivarna om att styrgruppen för arbetsmiljön på Bya generellt sett fungerar bra.

– Men det går lite långsamt ibland.

Det finns däremot inga garantier för hur arbetsmiljöarbetet sköts ute på företagen. Almegas Björn Ericsson säger att det inte finns några garantier för hur företagen sköter sig och Martin Miljeteigs erfarenhet är att det skiftar.

– Vissa företag har väldigt bra rutiner, andra inte och i de fallen är det inte okej. De företag som saknar riktiga rutiner ska sätta sig ner med skyddsombudet och samverka om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras och vilka utbildningar som behövs.

Han, liksom Mikael Rolf, efterlyser bättre handlingsplaner, men inte på central nivå för hela branschen utan på företagsnivå.

– Ja, handlingsplanerna ska ligga så nära företaget som möjligt och anpassas till den egna verksamheten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

S kör över LO – går vidare med nobbat las-förslag

Arbetsrätt. Regeringen går vidare med det ”partsförslag” som ett enhälligt LO röstat ner. Förslaget stöds däremot av Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK. – I nuläget känns det som om Stefan Löfvens fackliga bakgrund sträcker sig till If Metall och inte till övriga LO, säger Tommy Wreeth, ordförande i Transport.

Farlig arbetsmiljö
Arbetsledaren Göran Ellby på miljöföretaget Urbaser visar en av alla småvägar vid Ängelholms havsbad. Förr tvingades sophämtarna backa på en lång rad småvägar in till villorna. Regionala skyddsombuden Bert Johansson och Bujamin Ismaili diskuterar de nya problemen med ökad kroppslig belastning när miljöarbetarna i stället drar sopkärlen långa sträckor.

Backa med sopbil tär på psyket

Miljöarbetare. Problemen med tillbud, allvarliga olyckor och dödsfall har stötts och blötts i åratal. Ändå lever sophämtarnas värsta gissel kvar: Att tvingas backa på smala vägar och i trånga bostadsområden. Där skolbarn, fotgängare och cyklister plötsligt kan dyka upp.

Renhållarna backar inte längre till de strandnära villorna vid Ängelholms havsbad. Göran Ellby arbetar på miljöbolaget Urbaser som slog larm. Kommunen anvisade en hämtplats, men villaägarna överklagade beslutet. Regionala skyddsombudet Bujamin Ismaili stoppade arbetet, men Arbetsmiljöverket hävde skyddsstoppet. Foto: Justina Öster

Backande sopbilar kostar människoliv

Miljöarbetare. Ökar eller minskar antalet olyckor med sopbilar? Det är svårt att avgöra utifrån tillgänglig statistik. Systemen för inrapportering av dödsfall, allvarliga och lindrigare personskador har också ändrats.

Skylt "Lekande barn"

Sopgubbar kommenterar: ”Vi backar hej vilt”

Miljöarbetare. Den farliga backningen engagerar. Det visar gensvaret Transportarbetaren fick när vi la ut en webbartikel om stoppad sophämtning på Facebook-gruppen Sveriges sopgubbar.

Dags för kontroll. Jens Erixon och Mats Larsson tar emot på stationen Heberg, vid E6:an norrut mot Falkenberg.

Kontrollanter med rätt att klampa

Åkeri. De har långtgående befogenheter att ingripa och har fått mer makt i trafiken. Ingen dag är den andra lik. Och de skulle behöva bli många fler.

EU går vidare med förslag om minimilön

Löner. EU-kommissionen har presenterat ett lagförslag om att höja minimilönerna för miljontals av Europas fattigaste arbetare. LO och svenska politiker ser den nordiska modellen som hotad.

Många röster kritiska när las-utredningen granskats

Arbetsrätt. I ett remissvar sågar LO den omdebatterade las-utredningen. Men även tunga juridiska instanser pekar på en klar maktförskjutning till arbetsgivarnas fördel. Förlorarna är framför allt äldre, lågutbildade personer med lång anställningstid. Gynnas gör de unga och produktiva.

Kaos på Gate gourmet
Gate gourmet Arlanda

Många nya förhandlingar väntar

(UPPDATERAD) Flyg. – Vi håller med om att det finns arbetsbrist men inte i den omfattning som företaget hävdar, säger Transports ombudsman Per-Olof Norgren. Ännu en gång har Gate gourmets och Transports förhandlare skiljts i oenighet. Samtidigt har cateringbolaget börjat säga upp anställda. Igen.

Cabotagestudien 2020

Taggat och klart i cabotagestudien

Åkeri. Tusentals frivilliga gjorde grundforskningen längs vägarna. Nu väntar arbetet med att sammanställa data om utländska godstransporter. Cabotagestudien visar konkret hur olaglig godstrafik rör sig – och verkligheten för chaufförerna som kör.

Hallå där!

Jerker Nilsson

… central ombudsman som sett till att alla kollektivare på bevakningsbolaget Loomis får semesterlön i morgon, den 23 oktober.

Kaos på Gate gourmet

Nya förhandlingar på Gate gourmet

(UPPDATERAD) Flyg. I början av oktober drog Gate gourmet tillbaka uppsägningarna av 61 anställda, efter att Transports ogiltigförklarat samtliga. Några veckor senare begärde cateringjätten nya lokala förhandlingar om att säga upp 63 personer.

Transport stämmer Ringhals

Arbetsmiljö. Facket anser att Ringhals kärnkraftverk har hindrat huvudskyddsombud Andreas Ehm från att utföra sitt uppdrag. Nu stämmer Transport det statliga bolaget i tingsrätten för brott mot Arbetsmiljölagen.

Ett enigt LO sa nej till arbetsgivarnas las-bud

Arbetsrätt. Las-förhandlingarna har havererat på nytt. En enig LO-styrelse sa på fredagseftermiddagen nej till arbetsgivarnas slutbud, som låg på bordet efter att parterna gått en ny hård match om nya spelregler på arbetsmarknaden.

LO-förbunden oeniga i synen på las

Arbetsrätt. I debatten hävdas att fack och arbetsgivare var nära en överenskommelse när las-förhandlingarna kraschade sent på natten den 30 september. Var det så? – Vi har haft väldigt svårt att få ett klart svar på den frågan, säger Transports ordförande Tommy Wreeth, som är frustrerad.