Close
Ordningsvakt Carolina Nolasco fick ett kraftigt slag i huvudet när hon ingrep mot några berusade personer i tunnelbanan. Hon ådrog sig en kraftig hjärnskakning och blodet forsade.
Close

Våldet mot vakterna

Varje år görs 1 300 polisanmälningar mot personer som varit våldsamma mot ordningsvakter. Men till Arbetsmiljöverket rapporterar arbetsgivarna bara 150 fall av våld eller hot mot bevakningspersonal. Den stora skillnaden tyder på att säkerhetsarbetet i branschen haltar, konstaterar Transports Mikael Rolf, som slår larm om siffrorna.

Ordningsvakter som mött våld i vardagen är många:

– Det var blod överallt. I bussen, på honom, på oss, berättar Tedde Tzoanidis som skulle omhänderta en starkt drogpåverkad man.

– Då kände jag ett hårt slag i huvudet bakifrån och får blod i hela ansiktet, berättar Carolina Nolasco som skulle avvisa två berusade killar från tunnelbanan.

I båda fallen dömdes männen för våld mot tjänsteman och fick fängelse eller skyddstillsyn. I det ena fallet gav arbetsgivaren krisstöd, i det andra inte. I just dessa fall rapporterade arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket enligt lagen.

Mikael Rolf, ordförande för Transports Stockholmsavdelning och ordningsvakt, begärde ut statistik över anmälningar från de båda myndigheterna. Han är upprörd över att så få fall rapporteras till Arbetsmiljöverket när polisanmälningarna är så många.

– Hur kan bevakningsbranschen sälja trygghet till sina kunder om den inte kan garantera tryggheten för sina egna anställda, säger Mikael Rolf.

De båda siffrorna – 1 300 polisanmälningar och 150 rapporter till Arbetsmiljöverket – är inte direkt jämförbara.

Statistiken över det allvarliga brottet våld mot tjänsteman gäller enbart ordningsvakter.

Rapporterna om hot och våld till Arbetsmiljöverket gäller all personal i bevakningsbranschen. I denna större grupp ingår alla från receptionister över väktare och ordningsvakter till högsta vd.

– Arbetsgivarna borde alltid utreda de fall som leder till polisanmälan och anmäla dem till Arbetsmiljöverket, säger Mikael Rolf.

Enligt Mikael Rolf signalerar statistiken att det finns stora brister i företagens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Han ifrågasätter om de rutiner som tas fram av företagsledningarna med stöd av materialet från Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya) når ut i vart enda skrymsle i organisationerna.

Mikael Rolf stöder sig inte bara på statistiken. Arbetsmiljöverket har de senaste åren vid två tillfällen riktat tillsyn mot branschen i regionala satsningar.

Den ena granskningen omfattade företag i Stockholms, Uppsalas och Gotlands län. Bristerna var så stora att verket utarbetade tuffa krav som skulle gälla hela Sverige.

Ett par år senare granskades alla län i Norrland. I den tillsynen riktade verket anmärkningar mot nio av tio bevakningsföretag. Den vanligaste anmärkningen var ofullständiga riskbedömningar av bevakningsobjekten. Hälften av de inspekterade företagen hade inte gjort en enda.

Vart femte företag saknade rutiner för att anmäla hot och våld till Arbetsmiljöverket.

Verkets tillsyn har lett till förbättringar, men Mikael Rolf är inte nöjd.

– Vi får larmrapport efter larmrapport om brister i arbetsmiljön. Vi kan komma till rätta med detta om arbetsgivare och fack agerar gemensamt, men initiativet bör i första hand komma från arbetsgivarna som har arbetsmiljöansvaret.

– Jag efterlyser en handlingsplan med konkreta åtgärder från branschen. Vi borde ha en nollvision för våld mot personalen.

Från golvet vittnar ordningsvakt Simon Bartosz om brister i säkerhetsrutinerna.

– I branschen har en bekvämlighetskultur utvecklats. Många kollegor använder inte skyddsväst.

– Jag brukar knacka den jag jobbar tillsammans med lite skämtsamt på bröstet för att kolla. Det brukar leda till bra diskussioner om nyttan med väst.

Men bristerna finns ända upp i ledningen, enligt Simon Bartosz.

– Först och främst måste man jobba med attityder och se till att skyddsutrustningen används. Det är viktigt att företaget sätter tonen inför de anställda.

Arbetsgivarnas branschexpert håller med om att polisanmälningar borde följas av en anmälan till Arbetsmiljöverket.

– På den punkten kan det brista en del, säger Björn Ericsson, Almega Säkerhetsföretagen.

Men han ifrågasätter den statistiska jämförelse som Mikael Rolf gör. Ingen vet hur stor andel av polisanmälningarna som gäller krogmiljöer där frilansande ordningsvakter dominerar.

– I princip tar inte bevakningsföretagen dessa uppdrag.

Eftersom polisen statistik inte skiljer på anmälningar från branschens företag och frilansande ordningsvakter ”ljuger den lite grand”, säger han.

Mikael Rolf försvarar sin jämförelse:

– Nej, arbetsgivarna kan inte skylla ifrån sig bara för att de frilansande ordningsvakterna står för en del av statistiken.

Almegas Björn Ericsson hänvisar också till parternas gemensamma arbete i Byas styrgrupp för arbetsmiljön där både vice vd:ar och HR-chefer deltar.

– De påverkar enormt mycket i sina företag. Jag är förvånad om man inte ser att vi jobbar med den är frågan.

Martin Miljeteig, central ombudsman i Transport med ansvar för arbetsmiljö och skyddsombudens verksamhet, håller med arbetsgivarna om att styrgruppen för arbetsmiljön på Bya generellt sett fungerar bra.

– Men det går lite långsamt ibland.

Det finns däremot inga garantier för hur arbetsmiljöarbetet sköts ute på företagen. Almegas Björn Ericsson säger att det inte finns några garantier för hur företagen sköter sig och Martin Miljeteigs erfarenhet är att det skiftar.

– Vissa företag har väldigt bra rutiner, andra inte och i de fallen är det inte okej. De företag som saknar riktiga rutiner ska sätta sig ner med skyddsombudet och samverka om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras och vilka utbildningar som behövs.

Han, liksom Mikael Rolf, efterlyser bättre handlingsplaner, men inte på central nivå för hela branschen utan på företagsnivå.

– Ja, handlingsplanerna ska ligga så nära företaget som möjligt och anpassas till den egna verksamheten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Tommy Wreeth och Peter Lövkvist.

Ikeas transporter fråga för världskongress

Facket. Transport har länge drivit frågan att Ikea och andra stora globala transportköpare ska ta större ansvar vid upphandlingar. Att de alltid ska kräva att kollektivavtal finns på företagen som de anlitar vid transporter.

Omröstning avgör om Hamnarbetarförbundet varslar

Hamn. På onsdag nästa vecka inleder Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet, en omröstning. Medlemmarna förväntas då svara ja eller nej på om förbundsledningen ska få mandat att varsla om nya stridsåtgärder, riktade mot Sveriges Hamnar.

Är arbetsmiljön hotad i hamnarna? – nej säger Transport

Hamn. Transport har tre heltidsanställda regionala skyddsombud (RSO) och mer än 130 lokala skyddsombud som jobbar med arbetsmiljön bara i hamnarna. – Vi täcker alla hamnar i landet. Vår bild är att olyckor och tillbud inte har ökat det senaste året, säger Roger Jönsson, RSO på Transports stuveriavdelning 2.

Efter ny dom – facket befarar fler dödsfall på vägarna

Bärgning. Det är orimligt att alltid kräva skyddsfordon, TMA-bilar, vid bärgning och annat servicearbete på utsatta vägar. I stället ska företagen göra riskbedömningar. Beskedet från kammarrätten är ett bakslag för Transport och bärgningsföretag som anser att vägarbetarna har ett extremt farligt jobb.

Sänkt lön och oviss väntan när hamnen hyr in personal

Hamn. I Göteborgs hamn sparkade det omdiskuterade stuveribolaget APM Terminals ut 73 fast anställda och alla "extringar" och ersatte dem med inhyrd personal från Adecco. Inhyrda vittnar om osäker väntan vid telefonen. Och lägre inkomster.

Tidningsbuntar och lådor med post

Tidningsbud varslas – facket positivt

Tidningsbud. Tidningsdistributören i södra Skåne varslar om uppsägning. 25 fast anställda och ytterligare 30 visstidare kan bli av med jobbet. Och facket tycker att det egentligen är bra.

Uteslutning av SD-aktiva – lagbrott eller inte?

Facket. Transports uteslutning av aktiva sverigedemokrater kan strida mot lagen, anser Johan Nergelius, professor i rättsvetenskap. Fel, en förening har rätt att genom sina stadgar avgöra vem som har rätt att vara med, svarar Transports förbundssekreterare Lars Mikaelsson.

Hallå där!

Jens Holm (V)

… som är ny ordförande i riksdagens trafikutskott.

Inget beslut från Arbetsmiljöverket om anmälda åkerier

Åkeri. Två åkerier från gamla Östeuropa anmäldes till Arbetsmiljöverket i mars. Transport hävdar att de har lastbilar och utländska chaufförer fast placerade i Sverige och därför bryter mot EU:s regler när förarna inte får svensk lön. Myndigheten har inte bestämt om eller hur den ska gå vidare.

I Grums har LO-facken öppnat en lokal facklig expedition utanför bygget av en ny stor kartongfabrik. På onsdagen var det öppet hus, med grillning. Fast Yilmaz, chaufför från Bulgarien, föredrog vita böner på burk framför hamburgare, när Transports tolk Nermin Pudic frågade.

Grillkväll i Grums – LO-fack samarbetar vid megabygge

Tvärfackligt. I lilla Grums norr om Vänern bygger skogskoncernen Billerud Korsnäs en ny jättelik kartongfabrik. Upp mot 400 företag deltar och arbetarna kommer från Europas alla hörn. För att hjälpa dem har Transport och ett halvdussin andra LO-förbund öppnat ett gemensamt fackkontor i en byggfutt.

Förundersökning mot Bring Trucking nedlagd

Åkeri. Polisen har lagt ner förundersökningen mot det slovakiska åkeri som Transport har anmält. Det finns inga resurser för att spana på lastbilar. I Danmark ställs samma åkeri inför rätta – för att det betalar svältlön till chaufförerna.

Färdtjänstförare bär kund i trapporna

Färdtjänst. Chaufförerna har flera gånger i veckan burit en rullstolsburen kund upp och ner för trappan i ett sjukhem. Hissen är trasig sedan flera månader. Transports skyddsombud ser stora risker med uppdraget och har anmält det till Arbetsmiljöverket.