Vågar vi bry oss?

Debatt. Supervalåret i Europa, liksom valet i Sverige 2018, kommer att handla om invandring och integration. Särskilt i Sverige där en procent av alla med invandrarbakgrund är kriminella mot en halv procent av befolkningen i övrigt, enligt SVT:s Veckans brott.

Frågor väcks, både om vad polisen egentligen sysslar med och varför en del nytillkomna inte kan anpassa sig.

SD, med sin samarbetspartner Moderaterna, har förstås sin lösning: minimera invandringen och se till att de som är här får det så jävligt att de reser hem till sina ursprungsländer. Men så enkelt är det inte.

Att komma ny till ett land är ingen lek och det är lätt att hamna snett, också för den andra generationen invandrare. En snodd moppe i tonåren renderar en prick i straffregistret och sen är det kört med både bostad, jobb och körkort. Och vad gör man då? Jo, kompisarna har en idé: råna det lokala närlivsbutiken!

Historiskt sett har alltid de som kom hit senast varit de mest kriminella. Först finnarna, sedan jugoslaverna och nu är det många från arabvärlden. Förmodligen för att de helt enkelt är fattigast och därför känner sig mest utanför samhället.

Så folk från vissa andra kulturer är inte speciellt onda, bara okunniga om hur man klarar sig bäst i det nya landet. Samtidigt är säkert en grupp, precis som bland infödda svenskar, notoriskt kriminella och dem behöver man förstås komma åt.

Men hur skilja ut dem? Via religionen går inte. Jag har många muslimska vänner och hela arbetslivet kryllar av folk med olika religioner. Jag har aldrig märkt att de har några speciellt dåliga egenskaper varken på jobbet eller privat.

Många som vill vara politiskt korrekta menar att invandringen inte kostar något. Det gör den och det är när man inte betalar priset som problemen uppstår. Stora satsningar borde gjorts: på ”förstelärare” i invandrarförorterna eller på att bussa skolbarnen till mindre segregerade skolor.

Fritidsgårdar skulle ha öppnats, idrottsföreningar stöttats och fler socialassistenter anställts. I svenskkurserna borde det ingå utbildningar om kvinnors rättigheter och hyresregleringen bli starkare så att även invandrare har råd att bo inne i städerna.

Frågan blir till slut om vi har kapacitet att göra två saker samtidigt: ta hand om, hjälpa och stötta de som vill vara här i landet på samma villkor som oss infödda. Och att straffa och utvisa de terrorister och kriminella som kommer hit.

Vågar politikerna satsa på de fattiga i förorterna och skulle vi i så fall rösta på dem? Vilka vågar bry sig? Vågar vi?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Åtstramningar inte rätt väg ur krisen”

Krönika. Europa behöver tillväxt, inte åtstramning. Det som nu händer med skapandet av Europapakten innebär ett tvång för de länder som har euron som valuta liksom för de länder som väljer att ansluta sig till paktens bestämmelser.

EU-parlamentet röstade för fackliga rättigheter

De europeiska facken har länge slagits för att sociala hänsyn och fackliga rättigheter ska införas som en grundläggande princip i EU-ländernas samarbete. I en omröstning tog EU-parlamentet – oväntat – ett steg närmare en förändring. – Vi blev positivt överraskade, säger EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).

”Vårt öppna samhälle är hotat”

Krönika. Ett dramatiskt år närmar sig sitt slut och det är tid att försöka sig på en sammanfattning.

Insändare

Är inte äldre värda samma försäkringsskydd?

Försäkringar. Jag har varit på kongress … många frågor avhandlades och många beslut togs! Avtalsförsäkringar behandlades i ett antal motioner. Många olika infallsvinklar och olika yrkanden, jag lyssnade på argument och höll med om mycket som sades. Dock är det en sak jag inte förstår.

Var finns moralen och etiken?

Kongressen 2017. Som gäst på Transports kongress var det inte alltid lätt att följa förhandlingarna.

Kul-tur på hjul

Davids krönika. Ett par saker är Transport särskilt känt för bland allmänheten: kampen mot lönedumpning och vägkrogsbiblioteken med ljudböcker. De som gjort chaufförer till den kanske mest belästa yrkesgruppen i Sverige.

Alla transportare behövs i framtiden

Ordförandeord. Kongressen i Örebro är avslutad. Vårt förbund har stakat ut inriktningen för framtiden genom en lång rad beslut inom olika områden.

Ett kampförbund – det är stort

Ledare. Kongressen är över. Det är som att komma ut ur en dimma av val, motioner, intensiva diskussioner, yrkanden, halvdruckna fikamuggar och propositionsordningar så invecklade att den som nickar till en halv sekund är vilse i rymden.

Olycklig polarisering

Ledare. Onsdag eftermiddag. Kongressen har precis lagt fast att Transport ska vara ett kampförbund.

TRANSPORTS FRAMTID

Därför vill vi ha Tommy Wreeth som ordförande

Debatt. Eftersom det är på kongressen nedanstående frågor egentligen hör hemma hade vi inte tänkt ta till orda, men likt biskop Brask ser vi oss nu nödsakade att ta bladet från munnen.

TRANSPORTS FRAMTID

Förbundets framtid sedd från Göteborg

Debatt. Avdelning 3:s kongressombud är glada över beskedet att Markus Pettersson kandiderar till att bli Transports näste förbundsordförande. Efter diskussion ställer sig hela vår delegation bakom Markus kandidatur.

TRANSPORTS FRAMTID

Välj ett stadigt vu!

Debatt. Jag vet hur det känns när man stirrar på färdskrivarklockan för att utnyttja körtiden till max. Jag vet hur det känns när familjen klagar över sen hemkomst för fjärde dagen i rad. Jag vet också hur "mysigt" det är när man fått olja eller diesel på handskarna direkt på morgonen, utan att ha möjlighet att få ut nya innan passet är slut, om ens då …

Ett lönesänkaravtal som saknar motstycke

Debatt. Seko sjöfolk sänker lönen för sjömän inom sitt avtalsområde med 22 procent. Ni läste rätt. Fackförbundet Seco sjöfolk håller i yxan. Det nya avtalet gäller från och med den 2 april i år.