Ledare

Vad är lösningen?

Ledare. Barn med adhd får vänta orimligt länge på utredning. Våldtäktsanmälningar samlas på hög. Åldringar far illa. Vägarna är dåliga. Bara fyra procent av alla bostadsinbrott klaras upp. Skolans personal går på knäna.

Det är många medierapporteringar som handlar om ett välfärdssamhälle som krackelerar. I ärligheten namn är det nog svårt att hitta ett enda område där den offentliga sektorn lever upp till alla högt ställda mål.

Vad är lösningen för att reparera sprickorna? Statens utgifter uppgår i år till drygt 960 miljarder kronor. Av det får rättsväsendet styvt 44 miljarder, försvaret 50 miljarder och kommunikationerna runt 55 miljarder. Sjukvård, omsorg och ersättningen vid sjukdom eller funktionshinder kostar totalt 170 miljarder. Avgiften till EU landar på 21,5 miljarder.

Migration, jämställdhet och ”nyanlända invandrares etablering” beräknas kosta totalt 65 miljarder. Den utgiftsposten kommer garanterat att bli en valfråga även i den här valrörelsen.

Inte spara sig ur

Är det här Sverige ska spara in? Nej, jag tror över huvudet taget inte att det går att spara sig ur de brister som kommit upp till ytan.

Sverige behöver satsa offensivt och sluta se nya skolbyggnader, simhallar och broar som svarta hål i budgeten. Hushåll som lånar pengar och renoverar villan har ju inte bara ökat sin skuldsättning – de har faktiskt skapat en värdeökning också.

Parallellt måste vi skingra oron som finns bland många vanliga arbetstagare. Försäkringarna som ska träda in vid arbetsskador och sjukdom måste förbättras, liksom pensionerna.

För att nå hit måste skatteintäkterna öka. En bra start är att satsa mer på att minska den svarta sektorn och att driva in moms och avgifter från utländska transportföretag som opererar i Sverige.

Vi måste också se till att inhemska företag betalar mer till det allmänna. Svensk bolagsskatt är låg och alltför många storföretag tricksar med avancerade upplägg för att helt undslippa skatt.

Svallvåg med unga

Det är några år sedan framtidsforskare pekade på faktorer som sätter fart på ett lands ekonomi. En sådan inträffar precis i skedet då utvecklingsländer tar steget ur fattigdom. Plötsligt minskar barnadödligheten, men familjerna hinner inte ”ställa om” – utan fortsätter alstra stora barnkullar.

I svallet skapas en ovanligt stor våg av unga människor som når 15–20 års ålder ungefär samtidigt. Ungdomar som börjar plugga, jobba och konsumera. Det skapar i sin tur tillväxt.

Sverige har precis fått en sådan våg. Genom ett oväntat tillskott av nyanlända. Vi som jobbar på Transports förbundskontor ser dem varje dag. Unga från Syrien, Afghanistan, norra Afrika som tar hissen högst upp i huset för att gå på SFI-kurs, svenska för invandrare.

Nästan alla är i åldrarna 18 till 25 år. I deras ögon tycker jag mig ana en iver och en framtidstro. Drömmar om ett tryggt liv i ett fruset land som inte haft krig på 200 år.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. James Brocka:
    13 mars, 2018

    Det finns många nivåer att behandla. Men lite tillspetsat och förkortat. Se till att statliga utgifter redovisas korrekt. Se till att avtal skrivs med verklighetsanknytning. Tydliga kravspecar mot huvudmännen /tecknade part. Adekvat utbildningsgrad behövs, på flera instanser. Utred och inför, vid behov, tjäntemannaansvar. Se över medborgarlönsalt. Sätt fler unga vuxna i sysselsättning på sin ort inom skola och vård. Inled större samarbete inom Interpol mm, EU och FN.

  2. Örjan Torpe:
    6 mars, 2018

    Det framkom ju rätt nyligen att ungefär hälften av de svenska hushållen har inget sparande alls. Det innebär att skattehöjningar innebär välfärdssänkningar för merparten. Att börja införa förmögenhetsskatt och arvsskatt innebär bara att förtroendet för staten kommer att minska. Det visade Panamaskandalen. Det är nämligen så att oavsett om man är rik eller fattig så vill man inte förlora pengar på sitt sparande. Att tillgångsvärdet har ökat iom prishöjningen på fastigheter innebär ju inte att man kan äta oxfile. Man har sas inte pengarna i handen. Vi har nått ett skattetak där varje skatteökning kan vara förödande för ekonomin i stort.

  3. Örjan Torpe:
    3 mars, 2018

    De flesta missuppfattningar som förfäktas är att bara man har jobb och betalar skatt bidrar man till välfärden. I Sverige måste varje skattebetalare betala ca 50.000:- för att vara "lönsam". Nu är det inte så enkelt att bara höja skatterna för att uppnå en högre välfärd. Sverige har den lägsta disponibla inkomsten i Norden. Höjer man skatten så minskas människornas konsumtion och eftersom det är lätt att låna pengar idag kompenserar man detta med exempelvis kreditkortslån. Problemet för landet blir när alla skall betala tillbaka sina konsumtionslån samtidigt. Då minskas konsumtionen och BNP per capita blir lägre=välfärd kaputt och klyftorna ökar. Lösningen är att sänka skattetrycket för gemene man så man har råd att amortera på lån och handla varor. Grundavdragshöjningen var ett genidrag som inte ens Alliansen fattar beroende på att man egentligen är en sossesvans och har dessutom gått in i Goebbelsfällan genom S-uttrycket "ofinansierade skattesänkningar". Att skatter har en ekonomisk elasticitet (skatthöjning 1 kr-0,5 kr tillbaka) fattar Magdalena Andersson inte, åtminstone utåt, det framskymtas dock ibland. Ekonomi är alldeles för allvarligt att för att överlåtas åt politiker.

Lästips:

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Bostadskrisen måste lösas

Ledare. Det finns svarta hål i det svenska välfärdsbygget. Ett rör bostadspolitiken. I främst storstäderna slår bostadsköerna nya rekord.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Det ser illa ut – och kan bli värre

Ledare. Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden minskat från 77 till 67 procent i Sverige. Bland arbetarna är nedgången än mer dramatisk. Från 77 till 59 procent.

Miljöpolitik på glid i Stockholm

Ledare. Kortsiktighet är det nya ledordet i Stockholms trafik- och energipolitik. I förarsätet sitter miljöpartisten och trafikborgarrådet Daniel Helldén.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Efter olyckan …

Påkörd. Egentligen vill jag inte skriva det här. Det som har hänt, har hänt. Någon i en Tesla gjorde ett misstag i halkan vid avfarten till Sillekrogs parkering, en lastbilschaufför (jag) blev påkörd efter att Teslan studsat in i trailern.

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Mamma!

Sorg. Det är mörkt nu. Min mamma har gått bort. Solen skiner visserligen nästan för jämnan men hos mig är det ständig halvskymning. Det har inte varit någon vidare vår i år. Först var det damen i en Tesla som inte begrep att man måste minska farten när man kör in till en mack. Hon fick sladd, körde på mig så att jag fick en flygtur som hette duga.

Ge oss ett effektivt övervakningssystem

Ordförandeord. När jag skriver den här krönikan har jag just deltagit i en träff där Transportföretagen presenterade sin rapport Effektivare tillsyn av yrkestrafiken.

Bostadskrisen måste lösas

Ledare. Det finns svarta hål i det svenska välfärdsbygget. Ett rör bostadspolitiken. I främst storstäderna slår bostadsköerna nya rekord.

Indragen sjukpenning katastrof för kroniskt sjuka

Insändare. Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet har nyligen presenterat en delrapport kring de allvarliga resultat han funnit i sin forskning om konsekvenserna av Försäkringskassans avslag till sjukdomsdrabbade människor.

Följ oss i Almedalen

Orförandeord. Almedalen … är det ett jippo för samhällseliten och klubben för inbördes beundran – eller ett uttryck för den fantastiska demokrati vi lever i?

En T-pod – världens första tunga, självkörande transport på allmän väg. Här körs den i Jönköping.

Personal kommer att behövas trots digitalisering

Debatt. Automatisering är inte lösningen på transportnäringens kompetensbrist. Därför efterlyser vi höga politiska ambitioner och fler utbildningsplatser. Annars hotas hela näringslivet.

Det ser illa ut – och kan bli värre

Ledare. Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden minskat från 77 till 67 procent i Sverige. Bland arbetarna är nedgången än mer dramatisk. Från 77 till 59 procent.

Tommy Wreeth, Mattias Dahl, Li Jansson, Jerker Nilsson

Väktare och vakter behövs – men skärp kraven

Debatt. Vårvinterns granskningar av bevakningsbranschen belyser ett antal problem som vi måste ta på allvar. Det handlar om lämplighet och kontroller, men det handlar också om att de yrkesgrupper som är beredda att ställa sig mellan fara och medborgare ska ges rätt förutsättningar.

Miljöpolitik på glid i Stockholm

Ledare. Kortsiktighet är det nya ledordet i Stockholms trafik- och energipolitik. I förarsätet sitter miljöpartisten och trafikborgarrådet Daniel Helldén.