Två sidor av samma mynt

Krönika. Varför finns det åkerier? Eller snarare, varför finns det åkerier som går bra i denna jämmerdal som är åkerinäringen?

Polisen får inte säga varifrån alla vinterns fällknivsvikta trailerekipage i dikena kommer. Men nummerskyltarna skvallrar om att de flesta är från gamla sovjetstater.

Den danska speditören DSV (Även kallat ”De sultne vognmend”) verkar vara överrepresenterad bland trailrarna som ligger som nedtrampade vårblommor i vägkanten. Men där finns även andra speditörer med välkänd lågprisprofil.

Problematiken är gammal och man frågar sig förstås varför någon ens går ur sängen för att köra för ersättningar som knappt räcker till dieseln. Saken blir inte bättre av att det varit så här sedan branschen avreglerades på åttiotalet. Då var det enbilsåkarna, ”cowboysarna”, en del i cowboyhatt och boots med sporrar, som dominerade trailertrafiken.

Nu är det de utländska ekipagen. Men allt är variationer på samma tema: en bottenlös prispress som leder till undermåliga fordon, alla tänkbara lagbrott, stress, fylleri, olyckor och ibland ren svält i utkylda hytter.

Detta är inget förvånande utan en form av mänsklig aktivitet, ett slags fattigdomens chickenrace. Det märkliga är att det mitt i detta finns åkerier som blomstrar, där chaufförerna kan ha relativt normala villkor. Att en stor del av åkerinäringen ändå mår rätt bra, att många åkare går med vinst.

Trots mer än trettio år i branschen kan jag inte riktigt förklara varför det är så. Men ett par åkare jag kört för liksom kryssade mellan de mest lönsamma uppdragen. De var snåljåpar, ett slags kamrerstyper som räknade varje krona, vilket jag faktiskt började uppskatta med åren.

Trots att de inte hade mycket till övers för facket hade de kollektivavtal – som försäljningsargument till större kunder.

Det verkar faktiskt som om de åkerier som klarar sig bäst är de som betalar in sina skatter – och har kollektivavtal. Plus och minus räknar åkaren ihop hemma vid skrivbordet i källaren. Kollektivavtalet blir en kostnad av samma typ som dieseln. Sen är det bara att se vad som blir kvar. Om körningen är värd besväret.

För kunden är transportkostnaden kaffepengar av varans värde. För åkaren och chauffören är det liv och framtid. Vettiga åkare fattar det och det förefaller som om det också är de som lyckas!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

En säker väg till jobb

Debatt. Den 9 september varje år är det yrkesförarens dag. Det vill vi fira genom att lyfta fram det tredje vanligaste yrket för män i Sverige: lastbilschauffören. Trots att yrket är populärt så är det stor brist på förare i transportnäringen. Nu måste politiken ta detta på allvar.

En sopig sommar

Davids krönika. Vad har strulet inom Transportstyrelsen, sopstrejken i Stockholm och hamnkonflikten i Göteborg gemensamt? Vad är det som förenar dessa olika former av kaos i ett enda ord? Outsourcing!

Tufft för många

Ordförandeord. Ofta förknippar vi sommaren med en lugnare tid på året som i bästa fall kan användas till vila, ledighet och återhämtning. Sommaren 2017 blev med facit i hand det motsatta för många.

Förtal av en hel yrkesgrupp

Ledare. Efter sommarens stora sopkonflikt i Stockholm är läget mycket spänt mellan parterna. I ett pressmeddelande går Reno Norden till generalangrepp mot både sopgubbarna och Transport.

Reno Norden till hårt angrepp mot Stockholms Sopgubbar

Debatt. Reno Norden har under sommarens sopkonflikt i Stockholm vägrat att svara på frågor från Transportarbetaren och andra medier. Den 22 augusti publicerade företaget detta pressmeddelande på sin hemsida.

Sopgubbarnas sista strid

Ledare. Sommaren blev inte som tänkt. Det ska vara nyhetstorka i juli. Lugn och ro. Inte sopkrig och regeringskris. Inte häcken full för en ensam redaktör på en i övrigt öde redaktion.

Kul-tur på hjul

Davids krönika. Ett par saker är Transport särskilt känt för bland allmänheten: kampen mot lönedumpning och vägkrogsbiblioteken med ljudböcker. De som gjort chaufförer till den kanske mest belästa yrkesgruppen i Sverige.

Alla transportare behövs i framtiden

Ordförandeord. Kongressen i Örebro är avslutad. Vårt förbund har stakat ut inriktningen för framtiden genom en lång rad beslut inom olika områden.

Är inte äldre värda samma försäkringsskydd?

Insändare. Jag har varit på kongress … många frågor avhandlades och många beslut togs! Avtalsförsäkringar behandlades i ett antal motioner. Många olika infallsvinklar och olika yrkanden, jag lyssnade på argument och höll med om mycket som sades. Dock är det en sak jag inte förstår.

Olycklig polarisering

Ledare. Onsdag eftermiddag. Kongressen har precis lagt fast att Transport ska vara ett kampförbund.

TRANSPORTS FRAMTID

Därför vill vi ha Tommy Wreeth som ordförande

Debatt. Eftersom det är på kongressen nedanstående frågor egentligen hör hemma hade vi inte tänkt ta till orda, men likt biskop Brask ser vi oss nu nödsakade att ta bladet från munnen.

TRANSPORTS FRAMTID

Förbundets framtid sedd från Göteborg

Debatt. Avdelning 3:s kongressombud är glada över beskedet att Markus Pettersson kandiderar till att bli Transports näste förbundsordförande. Efter diskussion ställer sig hela vår delegation bakom Markus kandidatur.