Två sidor av samma mynt

Krönika. Varför finns det åkerier? Eller snarare, varför finns det åkerier som går bra i denna jämmerdal som är åkerinäringen?

Polisen får inte säga varifrån alla vinterns fällknivsvikta trailerekipage i dikena kommer. Men nummerskyltarna skvallrar om att de flesta är från gamla sovjetstater.

Den danska speditören DSV (Även kallat ”De sultne vognmend”) verkar vara överrepresenterad bland trailrarna som ligger som nedtrampade vårblommor i vägkanten. Men där finns även andra speditörer med välkänd lågprisprofil.

Problematiken är gammal och man frågar sig förstås varför någon ens går ur sängen för att köra för ersättningar som knappt räcker till dieseln. Saken blir inte bättre av att det varit så här sedan branschen avreglerades på åttiotalet. Då var det enbilsåkarna, ”cowboysarna”, en del i cowboyhatt och boots med sporrar, som dominerade trailertrafiken.

Nu är det de utländska ekipagen. Men allt är variationer på samma tema: en bottenlös prispress som leder till undermåliga fordon, alla tänkbara lagbrott, stress, fylleri, olyckor och ibland ren svält i utkylda hytter.

Detta är inget förvånande utan en form av mänsklig aktivitet, ett slags fattigdomens chickenrace. Det märkliga är att det mitt i detta finns åkerier som blomstrar, där chaufförerna kan ha relativt normala villkor. Att en stor del av åkerinäringen ändå mår rätt bra, att många åkare går med vinst.

Trots mer än trettio år i branschen kan jag inte riktigt förklara varför det är så. Men ett par åkare jag kört för liksom kryssade mellan de mest lönsamma uppdragen. De var snåljåpar, ett slags kamrerstyper som räknade varje krona, vilket jag faktiskt började uppskatta med åren.

Trots att de inte hade mycket till övers för facket hade de kollektivavtal – som försäljningsargument till större kunder.

Det verkar faktiskt som om de åkerier som klarar sig bäst är de som betalar in sina skatter – och har kollektivavtal. Plus och minus räknar åkaren ihop hemma vid skrivbordet i källaren. Kollektivavtalet blir en kostnad av samma typ som dieseln. Sen är det bara att se vad som blir kvar. Om körningen är värd besväret.

För kunden är transportkostnaden kaffepengar av varans värde. För åkaren och chauffören är det liv och framtid. Vettiga åkare fattar det och det förefaller som om det också är de som lyckas!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Om sopor – och en och annan sopa

Debatt. Det gamla ordspråket ” Den som tiger han samtycker” ligger som ett skitigt täcke över många offentliga verksamheter, som i sin iver att anpassa sig släpper tyglarna och säljer bort samhällsviktig service och omsorg till internationella marknadskrafter vars mål är att tjäna så mycket slantar som möjligt till sina ägare.

Jag vill ge en ros till …

Agneta Larsson på Transports a-kassa, för trevligt och varmt bemötande när jag kontaktade a-kassan för första gången!

Välkomna till oss så tar vi ansvar tillsammans!

Ordförandeord. Kamrater, ni har förmodligen hört talas om problemen i Göteborgs hamn och att dessa också är huvudanledningen till att regeringen påbörjat en utredning av konflikträtten. En del av er såg kanske också Uppdrag Granskning som handlade om detta.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Därför tror jag inte på självgående lastbilar

Krönika. Alla är på tå: ingenjörer, logistikforskare, trafikplanerare, biltillverkare och allsköns konsulter. För nu är de på gång, de självkörande bilarna och framför allt lastbilarna!

Metoo i retur

Krönika. För oss som varit med ett tag är inte Metoo-upproret någon nyhet. Den stora kvinnokampen startade i slutet av sextiotalet och var som starkast på sjuttiotalet då varje del av samhället deltog.

Hur svårt kan det va?

Krönika. När jag började min chaufförsbana – för ett bra tag sen – körde jag en lastbil med tipp och kran som hette Volvo Raske. Så rask var den dock inte med sina knappt hundra hästkrafter. Styrservot satt i armmusklerna.

Landsvägens Nobelpris

Krönika. Vägen till Klockrike och Kärlek i Europa är boktitlar som är så vackra att bara de gör att man vill läsa böckerna. Den första är av Harry Martinsson, en gång nobelpristagare, och handlar om luffaren Bolle och hans liv efter vägarna vid förrförra sekelskiftet.

Lösa förbindelser

Krönika. Trots att jag är bemanningsanställd trivs jag rätt bra med mitt jobb. Visserligen kan den arbetsgivare jag varit inlejd hos i närmare sex år ge mig sparken på dagen. Men bemanningsjobbet är lite spännande, lite gambling – man vet aldrig var man hamnar.

Vem är fackpamp?

Ledare. I januari tog tv-programmet Uppdrag granskning upp konflikten i Göteborgs hamn, som primärt utkämpas mellan containerjätten APM Terminals och Hamnarbetarförbundet. Men även Transport har en nyckelroll i tvisten.

Ge medlemmarna betald utbildning om avtalet

Insändare. Jag önskar att facket skulle börja anordna regelbundna, återkommande fortbildningskurser i transportavtalet (löner, arbetstid, kör och vilotid osv) på betald arbetstid.

Metoo mobilskärm

Gärna tuff jargong, men ge fan i sexism och rasism

Debatt. Alltså. På tal om #metoo och #banaväg (som jag i skrivande stund inte vet vart det landar) och alla andra fantastiska hashtags och upprop mot sexuella trakasserier och övergrepp: Hör jag någon mer yppa orden ”äsch, jag tar det inte på allvar” eller ”jag kan stå upp för mig själv” – då kommer jag kräkas. Kaskadkräkas.

Orättvist att lägga över ansvaret på arbetarna

Ordförandeord. Det är sista ”ordföranden har ordet” för året och vi har en händelserik höst bakom oss. Vi har åstadkommit mycket tillsammans och jag är enormt stolt över det här förbundet och våra medlemmar. Det märks att vi är ett kampförbund!

Det som aldrig kom fram i AD

Ledare. I december stod närmare 50 sopgubbar inför skranket i Arbetsdomstolen. De krävs på ett rekordstort skadestånd, 5 000 kronor per person, efter sommarens uppmärksammade konflikt.

”Lägg den fackliga splittringen bakom er”

Debatt. Den 10 december öppnar världens största automatiserade hamnanläggning, Yangshangs djuphavshamn i Shanghai. Förarlösa kranar och automatiska godsflöden innebär inte att personalbehovet blir noll.

Nu räcker det!

Debatt. Tvister mellan kvinnliga kollegor ska lösas med oljebrottning, manliga kollegor diskuterar storleken på sina kvinnliga kollegors bröst, fulla manliga kollegor tar sina kvinnliga kollegor på brösten, skämt om att slå sin partner och att kvinnor hör hemma under frukostbordet där de ska suga av mannen.

Det här är inte bara kvinnornas strid

Ordförandeord. Inom facket är det nästan tjänstefel att säga att man är nöjd med ett avtal. Men när det gäller det taxiavtal vi nu har skrivit under är jag faktiskt både stolt och nöjd.