Göteborgs hamn i november 2016.
Close
Göteborgs hamn i november 2016.
Close

Två år som ändrade strejkrätten

Konfliktreglerna. Topphemliga möten, en intensiv lobbykampanj mot arbetsmarknadsministern och en statlig utredning som ingen ville ha. Det var bakgrunden när LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv gick samman för att stoppa Hamnarbetarförbundets framfart i Göteborgs containerhamn med ett lagförslag som hindrar de upprepade strejkerna och blockaderna.

Förlorarens ord

– Det ser ut som om man vill lagstifta mot en karikatyrbild av Hamnarbetarförbundet, säger Erik Helgeson i förbundets Göteborgsavdelning Hamnfyran.

Konflikten i Göteborgs containerhamn ligger bakom skärpningen av strejkreglerna som med största sannolikhet genomförs efter riksdagsvalet i höst. Trots att arbetsgivaren har kollektivavtal med Transport råder inte arbetsfred i hamnen. Avtalslösa Hamnarbetarförbundet kan strejka mot arbetsgivaren när det passar dem.

Den allmänna bilden är att förbundet inte vill ha avtal och fredsplikt, utan kunna hota med konfliktvapnet i varje fråga när det är oense med arbetsgivaren.

Nu har de stora, etablerade organisationerna på arbetsmarknaden, LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv gått samman för att stoppa förbundets framfart i containerhamnen. Regering och riksdag har serverats ett lagförslag som vrider strejkvapnet ur händerna på Hamnarbetarförbundet, men inte ändrar stridsrätten för de etablerade facken.

– De tror att vi inte vill ha heltäckande fredsplikt. Jag vet inte var det kommer ifrån, säger Erik Helgeson.

 

Presskonferens
Efter uppgörelsen höll representanterna från fack och arbetsgivare presskonferens inför en fullsatt sal. Från vänster Eva Nordmark, ordförande i TCO, Göran Arrius, ordförande i Saco, Peter Jeppsson, vice vd i Svenskt Näringsliv, Mattias Dahl, vd i Transportföretagen och Torbjörn Johansson, avtalssekreterare i LO.
Foto: John Antonsson

Uppgörelsen

Något liknande har inte inträffat på 80 år. Men nu händer det igen. Parterna på arbetsmarknaden har kommit överens om inskränkningar i rätten att strejka och konflikta. En sommartisdag i juni släpps nyheten.

Salen där presskonferensen hålls är knökfull. Längst bak vid väggen trängs en skog av tv-kameror med stående journalister och tjänstemän som inte har fått sittplats.

Vid mikrofonerna står representanter för de stora organisationerna LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv.

– Det är inte rimligt att 250 personer i Göteborgs hamn ska ändra konfliktreglerna och maktbalansen mellan parterna, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Om inte regeringen hade tillsatt utredningen av strejkrätten, den så omdebatterade stridsåtgärdsutredningen, skulle han inte ha stått där. Parterna vill med sitt lagförslag hålla politikerna borta från arbetsmarknadens spelregler. De vill bestämma själva.

– För 3,4 miljoner medlemmar i de etablerade fackförbunden är möjligheterna till konflikt oförändrade med detta lagförslag. Däremot kommer vår praxis också gälla för övriga organisationer på arbetsmarknaden, fortsätter Torbjörn Johansson och syftar på små förbund som Hamnarbetarförbundet och Syndikalisterna.

Han beskriver ett kirurgiskt ingrepp i strejkrätten, en regeländring i medbestämmandelagens paragraf 41 som tvingar små fristående fack att uppträda som de stora förbunden i LO, TCO och Saco. De viktigaste punkterna är:

  • Lagförslaget gäller bara företag som redan har kollektivavtal.
  • Ett andra fack ska också kunna kräva avtal på dessa företag och gå i konflikt för ett eget avtal.
  • Men det får bara ske om facket har förhandlat med arbetsgivaren först.
  • I förhandlingarna måste det andra facket ha ställt tydliga krav.
  • Dessa får inte ändras sedan en konflikt brutit ut.
  • Bara om dessa villkor är uppfyllda blir det tillåtet att använda konfliktvapnet mot arbetsgivare med kollektivavtal.

Om parternas uppgörelse blir lag kan små, fristående förbund utan avtal inte heller strejka för en arbetskamrat som arbetsgivaren behandlat orättvist. Syndikalisterna blåser ofta till strejk i sådana fall i stället för att pröva tvisten i domstol, som de etablerade facken gör.

På presskonferensen manifesterar de stora organisationerna sin styrka.

– Jag vill vara mycket tydlig. Vår förväntan är att vår nuvarande regering och den regering som vi får efter valet gör lagstiftning av parternas gemensamma förslag och inget annat, säger Mattias Dahl, vd för arbetsgivarorganisationen Transportföretagen.

Tack, men nej tack! Ylva Johansson har tagit emot den statliga stridsåtgärdsutredningen, men kommer att lägga den i byrålådan och satsa på parternas förslag.
Tack, men nej tack! Ylva Johansson har tagit emot den statliga stridsåtgärdsutredningen, men kommer att lägga den i byrålådan och satsa på parternas förslag. Foto: John Antonsson

Som ett litet lämmeltåg förflyttar sig journalisterna från presskonferensen till kanslihuset där arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ska kommentera parternas uppgörelse en timme senare. Inpasseringskontrollen är lika noggrann som säkerhetskontrollen på utrikesflyget.

Allt och alla kontrolleras innan arbetsmarknadsministern ställer sig på podiet och tv-kamerorna slås på igen.

Parterna skulle kunna ropa bingo! Ministern tänker kasta stridsåtgärdsutredningens förslag i papperskorgen.

– När parterna är överens om ett så väl genomarbetat och balanserat förslag är det självklart för mig att det går före andra förslag till lagstiftning. Jag kommer att söka så brett stöd som möjligt i Sveriges riksdag för förslaget, säger Ylva Johansson.

Mönstret från eftermiddagens presskonferenser är som hämtat från professor Birgitta Nyströms forskning vid Lunds universitet. Statsmakten brukar tillsätta utredningar i arbetsmarknadsfrågor för att pressa parterna att agera, är hennes slutsats.

På 1930-talet tillsattes tre utredningar om stridsåtgärder. Vad hände? Parterna slöt Saltsjöbadsavtalet 1938, som är grunden för hela den svenska modellen. Sedan dess har parterna inte frivilligt inskränkt konflikträtten förrän denna tisdag 2018.

 

Uppstickaren

– Vi trodde aldrig att vi skulle överleva särskilt länge, säger Ingrid Kandevik i en nyinspelad video på Hamnarbetarförbundets hemsida. Hon var kanslist i Göteborg under förbundets första tid efter utbrytningen från Transport 1972.

Bland de hamnarbetare som bildade det nya förbundet fanns många fackliga rävar. Deras taktik stärkte bilden av yrkesgruppen som tuff och hård. Eftersom förbundet saknade kollektivavtal kunde medlemmarna strejka sig till förmåner.

– Vi erbjuder moralisk fredsplikt i alla de frågor vi har överenskommelser i, förklarade Eskil Rönér, förbundets nuvarande ordförande, när striden i Göteborgs hamn var som hetast förra året.

För varje nytt krav som förbundet ställde och i varje enskild tvist riskerade arbetsgivaren att dra på sig strejk eller blockad.

– Det har fungerat otroligt bra tidigare, utan att vi har tecknat kollektivavtal, sa Eskil Rönér, också.

Hamnarbetarförbundets taktik har gett deras företrädare stort inflytande i flera hamnar.

Men redan för tio år sedan tröttnade Göteborgs kommun, som äger containerhamnen, på de ständiga konflikthoten, berättar Patrik Östbjerg, den dåvarande ordföranden för Transports hamnavdelning i Syd- och Västsverige.

Kommunen beslutade att lägga ut verksamheten i containerhamnen på den globala jätten APM Terminals.

– Jag ska vara ärlig. I underlagen till beslutet framgår att företagsledningen inte klarade av att hantera personal och konflikter. Därför var det bättre med en professionell terminaloperatör som var proffsig på att hantera både personal och terminal, säger Patrik Östbjerg.

Men i denna del gjorde kommunen en missbedömning.

APM kunde inte alls tygla Hamnarbetarförbundet. Relationerna mellan dem blev bara sämre och sämre. I april 2016 bryter den första av en rad endagsstrejker ut, som följs av ett tiotal blockader mot inhyrning av personal, nyanställningar och övertid.

På våren 2017 lägger Hamnabetarförbundet ett varsel som förbjuder den timsanställda blixten att framföra grensletruckar utan instruktörs överseende. De varslar också om en blockad från mitten av maj till slutet av juni.

Då brister det för APM. Blockaderna innebär att verksamheten inte kan fungera på kvälls- och nattskiftet, hävdar arbetsgivaren. Därför lockoutas Hamnarbetarförbundets medlemmar under dessa timmar. Lockouten börjar i mitten av maj och sträcker sig till slutet av juni.

Strax före midsommar varslar också bolaget 160 anställda om uppsägning. Produktionen har gått ner så kraftigt att de inte längre behövs i verksamheten, enligt APM.

Vid den här tidpunkten har medling pågått i över ett halvår.

Från början har Hamnfyran sex krav. Bland dem finns krav som gäller enskilda individers ärenden, och ytterst borde avgöras i Arbetsdomstolen. Ett sådant krav gäller en 60-årig medlem som borde utbildas till fysiskt lättare arbetsuppgifter, enligt Hamnfyran.

Men kraven ändras. Efter en tid bedömer medlarna, Anders Lindström och Jan Sjölin, att Hamnfyran kräver det omöjliga och vill ha hela arbetsrätten reglerad i ett kollektivavtal. De konstaterar så småningom att konflikten egentligen gäller vem som ska bestämma i hamnen, arbetsgivaren APM eller Hamnfyran.

De förtvivlade medlarna upplever förbundets krav som flytande och ogripbara.

”I takt med att lösningar möjligen kan skönjas flyter målen i väg”, skriver medlarna i sin slutrapport.

Den 4 juli kastar de in handduken och begär att bli entledigade. I containerhamnen förloras 2 405 arbetsdagar på konflikterna under 2017.

 

I juni 2017 varslar APM Terminals 160 tjänster vid containerhamnen i Göteborg. Varslet sades bero på minskade volymer på grund av den segdragna fackliga konflikten i Göteborgs hamn.
I juni 2017 varslar APM Terminals 160 tjänster vid containerhamnen i Göteborg. Varslet sades bero på minskade volymer på grund av den segdragna fackliga konflikten i Göteborgs hamn. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Lobbykampanjen

Någon gång på senhösten 2016 fattade Svenskt Näringsliv ett beslut om att Hamnarbetarförbundet ska stoppas. Startskottet är ett brev till regeringen. Den 23 januari 2017 dimper det ner på arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons bord.

”Det är inte rimligt att företag som är bundna av kollektivavtal kan bli utsatta för strejk och andra stridsåtgärder på det sätt som nu sker i Göteborgs hamn”, skriver Svenskt Näringsliv och kräver att företag som har kollektivavtal ska vara fredade från strejker och blockader.

Ylva Johanssons första åtgärd kommer efter några veckor. Medlingsinstitutet får i uppdrag att kartlägga hur vanliga konflikter är mot arbetsgivare med kollektivavtal.

Men det räcker inte. En jättelik lobbykampanj startar. Företagare, som är medlemmar i Svenskt Näringsliv, berättar i medierna om hur hårt drabbade de är av konflikten i containerhamnen.

– Det är kaos överallt. Göteborgs hamn funkar inte och det börjar bli fullt i andra hamnar, säger Peter Hjalmarsson, Lamina System med 40 anställda, till Arbetsmarknadsnytt.

Men de tunga vittnesmålen kommer från industriföretag som Volvo, SKF, Stora Enso och Billerud-Korsnäs, men också från klädjättar som HM, Joy och Lindex.

Företagen är helt beroende av hamnarna för sin import och export. Störst på containersidan är Göteborg med hälften av trafiken.

Företagens vittnesmål understöds i debattartiklar av arbetsgivare och borgerliga politiker.

– Strejkrätten måste begränsas för jobben och välfärden skull, dundrar liberalernas partiledare Jan Björklund i Göteborgsposten.

Den 8 maj skriver Stora Enso ett eget brev till regeringen och varnar för hamnkonfliktens stora konsekvenser.

I slutet av maj 2017 har trycket blivit så hårt mot ministern att en utredning av strejkrätten tillsätts. Hon släpper nyheten på en pressträff i Göteborg.

– Den svenska modellen måste självklart kunna fungera också i Göteborgs hamn. Situationen i hamnen är allvarlig och innebär ett hot mot svensk ekonomi och jobben, säger Ylva Johansson till de församlade journalisterna.

 

Erland Olauson, tidigare vice ordförande i LO, och Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, spelade den avgörande rollen när parterna kom överens om strejkrätten.
Erland Olauson, tidigare vice ordförande i LO, och Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, spelade den avgörande rollen när parterna kom överens om strejkrätten.  Foto: John Antonsson

Hemliga möten

I förstamajveckan i år ringer mobilen hos LO:s tidigare avtalssekreterare Erland Olauson hemma i östgötska Ringarum. I största hemlighet värvas han till den grupp av arbetsrättsjurister som håller på att ta fram förslaget om inskränkningar i konflikträtten.

Som opartisk ordförande inom industriavtalet har han stort förtroende hos både fack och arbetsgivare.

Nu är hans uppdrag att hålla i pennan när lagtexten skrivs.

Arbetet på ett lagförslag hade då kommit ganska långt, sedan både fack och arbetsgivare hade förstått att stridsåtgärdsutredningens förslag inte skulle passa någon av dem.

På parternas första hemliga möte, måndagen den 12 mars 2018, diskuterar förbundstopparna som samlats principerna bakom rätten till stridsåtgärder.

Praxis är sedan länge att tvister som gäller enskilda individer prövas i domstol, inte i strejker, och den principen skulle inte ändras. Rätten att till exempel vidta sympatiåtgärder eller de begränsade möjligheterna till politisk strejk skulle inte heller ändras.

– Ta bort detta och alla parter är överens om att stridsåtgärder ska användas för att reglera villkoren i kollektivavtal. Man använder dem inte i några andra syften, säger Anders Weihe, Teknikföretagen. En av dem som mycket tidigt insåg att parterna själva måste agera.

– Det är ganska naturligt att försöka komma överens när förloppet i Göteborgs hamn står i strid med alla de principer som vi parter är överens om.

Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd, satt med i juristgruppen och ger samma bild av arbetet.

– Sedan vi satte oss ner och började jobba med den här idén gick det faktiskt väldigt lätt för oss att komma fram till en lösning, som vi kunde vara överens om, säger han.

 

Framtiden

Stora mörka moln skymmer framtiden för Hamnarbetarförbundet. När de tunga spelarna på arbetsmarknaden, LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv, gick samman hade det lilla förbundet inte en chans.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har redan fått ja från de borgerliga allianspartierna till det breda riksdagsstöd som hon söker för parternas lagförslag.

Så om Hamnarbetarförbundet varslar om strejk eller blockad i framtiden måste det tydligt visa att det seriöst eftersträvar ett kollektivavtal. Annars är stridsåtgärden olovlig. När Arbetsdomstolen prövar stridsåtgärdens laglighet kommer den bland annat bedöma om Hamnarbetarförbundet brukar skriva avtal. Det har knappast alls skett i förbundets 42-åriga historia.

Dessutom gäller lönerna och villkoren i Transports avtal för allt hamnarbete även om förbundet får ett eget avtal.

Sedan i april har arbetsgivarna i Sveriges Hamnar avbrutit allt samarbete med Hamnarbetarförbundet. Deras fackligt förtroendevalda får inga rättigheter förutom lagens miniminivå.

Dessutom riskerar Hamnarbetarförbundets a-kassa att förlora det extra miljonbidrag den får av staten. En utredning föreslår ett slopande av det särskilda stödet till de minsta a-kassorna, som då riskerar nedläggning.

Det ironiska i Hamnarbetarförbundets nya, svåra läge är att dess konkurrent Transport inte varit pådrivande för en ändring av strejkrätten.

– Vår utgångspunkt var att man inte skulle göra någon förändring alls. Sen blev situationen som den blev och man var tvungen att hantera den. Men det hade aldrig behövts om inte Hamnfyran agerat som de gjorde, säger Peter Winstén. Tidigare hamnarbetare i 15 år, nu avtalssekreterare i Transport.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Emil Boss:
    28 juni, 2018

    Varför står det att de nya konfliktreglerna bara ska gälla företag som redan har kollektivavtal? Det är väl ändå faktafel? Överenskommelsen är väl att alla fack enbart ska få strejka för att teckna kollektivavtal, på alla arbetsplatser, med eller utan avtal? Det är väldigt stor skillnad.

  2. John Antonsson:
    29 juni, 2018

    Nej, det är inget faktafel.
    Det förslag till lagändring i mbl som parterna överlämnat till arbetsmarknadsministern inleds så här:
    ”41 d §
    En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga
    1. om åtgärden inte har till ändamål att uppnå kollektivavtal som medför fredsplikt mellan arbetsgivaren och den organisation som vidtagit stridsåtgärden
    2 om /…/”

    Paragaragen innehåller fyra punkter som tar upp det jag har refererat. Kraven måste vara tydliga, får inte ändras när stridsåtgärden brutit ut osv…

    Observera att § 41 reglerar fredsplikten och den träder i kraft när ett företag har kollektivavtal. Vad parterna gjort är att utvidga fredsplikten. Förr gällde den mot fack som var part i avtalet. Enligt förslaget ska den gälla mot alla fack om inte det avtalslösa facket kräver kollektivavtal och gör det på detta tydliga sätt.

    Rätten att konflikta är i övrigt väldigt fri.
    /Calle von Scheele

Lästips:

Nina och Mikael Arnewing.

Drömmen om båtlivet

Båtägare. Han gick till sjöss som 16-åring. Hon kallar sig landkrabba. Och, ärligt talat: Mikael och Nina Arnewing är än så länge mest bryggseglare i sin 34 fot långa motorbåt.

Transportarbetarens logga

Transport: Klarhet krävs om portugisisk hamnkonflikt

Hamn. Lissabonkonflikten har anlöpt Göteborg. I hamnen ligger ett fartyg som sedan förra veckan är försatt i blockad av Hamnarbetarförbundet, som hävdar att strejkbrytare lastat i Portugal. Men innan det blir aktuellt med sympatiåtgärder vill Transport få klarhet i den portugisiska konflikten – och om den är laglig.

Transportarbetarens logga

Fler hamnar i syd permitterar

Hamn. Stopp för virkesexport och pausad bilimport. Kommunala bolaget Hallands Hamnar korttidspermitterar ett femtiotal anställda till följd av coronapandemin.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?

Sommar i Sverige
Hjo hamn, Smultronstället i Söderköping och ingången till gruvgången Tilas Stoll på Högbergsfältet.

Bästa hemestertipsen

Semestertider. Borta bra men hemma (nästan) bäst – i sommar är det läge att upptäcka de egna markerna. Här kommer tips på nära pärlor från Transports avdelningar, från norr till söder, och Transportarbetarens medarbetare.

Genom företaget Tochal taxi i Borås fick iraniern Davood Barmaki arbetstillstånd i Sverige. ”Jag blev utnyttjad och lurad på lön”, säger Barmaki som till slut kontaktade Transport för att få hjälp.

Lurad på lön i fem år

Migrantarbetare. Davood Barmaki flydde undan regimen i Iran och fick jobb på ett taxiföretag i Borås. I flera år fick han bo i en skrubb på kontoret, utan riktig lön och med allmosor från chaufförerna.

Maick Jespersen, UPD Sturup

Facklig kamp i motvind på UPS-terminal

Arbetsmiljö. Kyla och drag. Brister i brandskyddet. Stress och tunga manuella lyft. Både facket och Arbetsmiljöverket kräver åtgärder. I stället har paketjätten UPS kortat ner arbetspassen. Terminalarna som fått sänkt lön vänder sig nu mot de egna skyddsombuden.

Ekonomi i kristider
Illustration till Snabbkoll om ekonomi i kristider.

5 tips när pengarna tryter

Snabbkoll. Uppsagd? Permitterad? Oändliga sjuk- och vab-dagar? Många får lönespecifikationer som är tunnare än vanligt. Här är några tips som kan hjälpa ekonomin att gå runt.

Nattsvart i flyg och taxi
Arlanda, flygplan, regngrå ruta

Så hårt slår krisen

Flyg. Resandet har störtdykt. Flyg och taxi är i kris. Permitteringar, varsel och uppsägningar följer i coronans spår. Men några ljusglimtar finns – och en strimma hopp.

Skyddsombudet Thomas Belvén och kollegan slog redan i januari larm om planen från Italien och Kina. Foto: Justina Öster

Thomas rustar kök under permitteringen

Flyg. – Vart tar det här vägen? Med jobb? Och inkomster? Tankarna snurrade i huvudet på Thomas Belvén när han permitterades på flygcateringbolaget Gate gourmet. Nu har han fullt upp med köksrenovering och har köpt husvagn.

Saied Tagavi

Taxibranschen nere för räkning

Taxi. Åkerierna är på fallrepet och de allra flesta ser konkursen närma sig. Taxichaufförerna har svårt att få ut sina garantilöner. –  Det är många som ligger illa till, säger Saied Tagavi, ordförande för Transports taxisektion i Stockholm.

Coronapatrullen
Mohammed Aden, taxiförare, Göteborg

På resa genom corona-Sverige

Ingen karantän. Taxiförare med slocknade blickar. Motorvägar tömda på trafik. En högtalarröst som ekar ödsligt i flygets avgångshall. Men också åkerier som jobbar för högtryck. Och en fackförening där hoppet tänts om ett mer solidariskt samhälle.

Taxiförares rättigheter på engelska

Taxi drivers!

Taxi. In brief about your rights. Kort om dina rättigheter som taxiförare - på engelska.