Close
Per Kågeson (t.h på scenen) presentar sin statliga rapport, Klimatmål på villovägar.
Close

Transportsektorns klimatmål – en politisk önskedröm?

Klimathotet. Nästa år lägger Postnord ned posttågen till Sundsvall och flyttar över brevsäckarna på lastbil. Det går stick i stäv med Postnords eget miljöprogram och mot politiska mål som säger att mer gods ska gå på järnväg. Beskedet ger näring åt miljöforskaren Per Kågesons slutsats. Att Sverige inte kommer att klara det uppställda klimatmålet för transportsektorn till 2030.

Flera medier rapporterar om Postnords beslut att lägga ner posttåget. Det statliga bolaget försvarar sig med att brevskörden minskar och att det blir billigare med lastbil. Ett argument som också lyfts fram är att merparten av breven fortfarande åker tåg, samtidigt som flygfrakten krympt.

Per Kågeson är miljödebattör och professor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH). På försommaren släppte han en rapport som skaver rejält bland de som hoppas att Sverige ska klara målet om 70 procent minskade klimatutsläpp från transportsektorn till år 2030.

Rapporten heter Klimatmål på villovägar. I början av juli fanns Kågeson på plats i Almedalen och presenterade en besk medicin – om Sverige ska ha en chans att nå målet. Det skulle bland annat kräva en snabb utbyggnad av elvägar och en fördubbling av diesel- och bensinpriset på mackarna redan nu.

I rapporten konstaterar Kågeson att vägtrafikens koldioxidutsläpp fram till 2018 minskat med 18 procent. Det mesta återstår alltså att göra. Och i de 18 procenten räknar myndigheterna in arbetsmaskiner som minskat klimatavtrycket genom användning av biodrivmedel.

– Tittar man på vägtrafiken specifikt är siffran bara 15 procents reduktion, förklarade Per Kågeson för Almedalslyssnarna.

Hans analys pekar på att med den väg som Sverige slagit in på kommer vi i bästa fall att nå 30 procents reduktion av klimatutsläppen från trafiken till 2030.

Ytterligare 15 procent är möjliga att nå, anser han. Men det skulle i så fall kräva långtgående åtgärder. Som höjda skatter, en snabb elektrifiering av alla fordonsslag och en rejäl utbyggnad av laddkapaciteten för elbilar.

Per Kågeson går noggrant igenom alla de faktorer som påverkar transporternas utsläpp. Han konstaterar bland annat att:

  • antalet lätta fordon (personbilar och lätta lastbilar) fortsätter växa snabbare än befolkningen. Och det sker trots att många av nysvenskarna inte hunnit ta körkort och fått ekonomiska förutsättningar att köpa bil.
  • Fler resor med kollektiva färdmedel pekas ut som en nödvändighet. Och kollektivresorna ökar. Fast det är mest på regionaltågen och kostnaden har ökat dubbelt så mycket som själva resandet.
  • Bilpooler i stället för privatägd bil anges som en framtida lösning. Här sker en tillväxt, men fortfarande utgör bilarna i poolerna mindre än en halv promille av bilbeståndet.
  • Cyklingen ökar, också det något positivt i miljösammanhang. Fast ökningen sker bara i de inre delarna av storstäderna. I landet som helhet har cyklingen minskat med 10 procent sedan år 2000.
  • Några stora förändringar är inte att vänta när det gäller godstransporterna. Fördelningen mellan de olika transportslagen (tåg, lastbil, sjöfart, flyg) har varit stabil under lång tid.

För att en minskning på 45 procent ska klaras listar Per Kågeson en rad nödvändiga åtgärder. Som skärpt beskattning, bland annat på förmånsbilar och förmånsparkeringar. Ökad samdistribution av varor och skärpt polisövervakning för att få ner hastigheterna på vägarna.

Men den viktigaste åtgärden är elektrifiering av transporterna. Enligt Kågeson behöver 60 procent av personbilsparken vara batteridriven år 2030. Här förutspår han samtidigt en brist på batterimetaller, främst kobolt.

Tunga lastbilar måste till 20 procent drivas av el och för bussflottan gäller 30 procent. Ska det uppnås anser Kågeson att staten måste gå in med subventioner till tunga el-fordon. Staten måste också ta ansvar för att laddinfrastrukturen byggs ut och bekosta elektrifierade motorvägar, så att de kan tas i bruk senaste år 2025.

Biodrivmedel – och det politiska beslutet att gradvis blanda i mer och mer biobränsle i den vanliga bensinen och dieseln – ser Per Kågeson som bekymmersamt.

En del av de framtida transporterna kan rulla på biodrivmedel, men inte så mycket som många hoppas på. Det skulle kräva att Sverige fortsätter importera stora mängder HVO (biodiesel) och etanol/metanol (biobensin). Bränslen som enligt många bedömare ger upphov till större koldioxidutsläpp än de sparar, vid produktionen.

I rapporten skriver Kågeson:

”Att fortsätta dammsuga Europa och världen på råvaror för framställning av HVO gör inte Sverige till en förebild för andra.”

När elektrifieringen väl slagit igenom med full kraft under 2030-talet kommer våra inhemska råvaror med marginal räckta till för det kvarvarande behovet av biobränsle, anför författaren. Vid seminariet i Almedalen sa han:

– Politikerna har låtit sig vilseledas. Det vore bättre om riksdagen sänkte ribban från 70 till minus 45 procent till 2030.

Enligt KTH-professorn har Sverige i så fall goda möjligheter att uppnå en helt fossilfri transportsektor till år 2040, alltså tio år senare. Detta tack vare elektrifieringen som då slagit igenom på allvar.

I rapporten jämför Kågeson Sverige med Norge. I grannlandet förväntas klimatutsläppen från vägtrafiken minska med 26 procent mellan 2005 och 2030. En ännu mer radikal miljöpolitik än dagens norska bedöms kunna ge en reduktion på högst 40 procent.

I Almedalen tillfrågades Per Kågeson om hur hans rapport mottagits när den kom på försommaren. Han sa:

– Blandat. Andra forskare är positiva, politikerna tysta.

En uppföljande fråga gällde hans syn på Miljöpartiets nya utspel om en helt fossilfri transportsektor redan till 2030.

– Det får man kalla dårskap, svarade Kågeson.

På plats vid seminariet fanns också trafikforskaren Maria Börjesson, på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Hon gav Per Kågesons rapport högsta betyg.

– De politiska målen är önskedrömmar, sa hon. Om man vill minska Sveriges koldioxidutsläpp snabbt är det faktiskt billigare att göra det utanför transportsektorn.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar

Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.

Växande internethandel skapar nya problem

Åkeri. E-handeln växer för varje dag som går. Fri frakt och fria returer har gjort att kunder ofta beställer flera varor – och räknar med att returnera det som inte passar. Godset packas gärna i för stora kartonger, med 80-90 procent luft. Det är inte hållbart, ansåg en enig debattpanel.

Regn, sol och debatt – se vår Almedalsfilm!

Film. Årets politikervecka i Almedalen lockade färre besökare och även seminarierna och evenemangen var färre än förra året. Fast klimathotet, eldrift och biobränslen fortsätter vara ett av de dominerande ämnena.

Många vill se hårdare kontroller av vägtrafiken

Åkeri. Kontrollerna av den tunga trafiken måste skärpas. Och framför allt bör tillsynen ute på vägarna prioriteras. Det är för många företagskontroller som baseras helt på färdskrivardata som utpekade åkerier själva skickar in till Transportstyrelsen.

Esmeralda Wenebro

Chaufför – allt mer ett kvinnojobb

Chaufförer. Åkerierna ropar efter chaufförer. 2 800 behövs närmaste halvåret. Och allt fler av de nya lastbilsförarna är kvinnor.

Domstolar mot krav på automatiskt larm på mackar

Bensin. Den som jobbar ensam på en bensinmack under natten borde ha ett larm som larmar om hen blir liggande helt stilla. Det kravet har Transport i Stockholm drivit sedan hösten för två år sedan. Svaret från domstolarna är att det inte behövs.

Psykiska hälsan god hos chaufförer

Åkeri. Själen mår bättre än kroppen, när lastbilschaufförerna själva beskriver sitt tillstånd. Bland anställda chaufförer uppger 90 procent att deras psykiska hälsa är bra eller till och med mycket bra.

Tidningsbud torterades

Tidningsbud. Budet försvann under rundan i Kristianstad. Efter flera timmar fick arbetsgivare och kollegor veta att det var honom medierna berättade om – mannen som hållits fången, torterats och sprungit naken över taken för att bli fri.

John Fransson blåser i den automatiska nykterhetskontrollen

Automatisk nykterhetskoll i Göteborgs hamn

Hamn/Åkeri. Den som är onykter ska inte kunna köra in i Energihamnen. Sveriges första permanenta och automatiska nykterhetskontroll av chaufförer i en hamn invigdes i dag i Göteborg. Slumpen avgör om en förare på väg in till hamnområdet ska tvingas blåsa.

Matbud protesterar i Paris.

Matbud protesterar mot dåliga villkor

Frankrike. App-arbetare försöker organisera sig i en rad länder. I Frankrike strejkar kurirer, som jobbar för olika leveransappar. – Men det är svårt att mobilisera en så splittrad grupp, säger cykelbudet Jean-Daniel Zamor. Han hoppas att ökat samarbete över gränserna kan ändra styrkeförhållandena.

Litauer utan lön efter konkurs – utstationeringsavtal klart nu

Åkeri. 50 litauiska förare blev utan lön då Lundåkra frakt gick i konkurs i våras. Sedan den 1 augusti gäller det kollektivavtal Transport tecknat med bemanningsföretaget Raisitra i Litauen. Men för de bemanningsanställda som jobbade för åkeriet i Veddige är det kört.

Lastbilssläp i diket

Kanten på E45 håller inte

UPPDATERAD. Christer Jonsson svängde ut från en parkeringsficka med sin last av djurfoder. Vägkanten var lös och sandig och lastbilens släp vek ner sig i diket. En inte ovanlig typ av olycka på E45:an i Dalarna. Men någon ombyggnad är inte prioriterad hos Trafikverket.

Hjalmar Bengtsson Raymond i Prideparaden

”Bara kärlek överallt”

Festival. Hjalmar Bengtsson Raymond är vd för ett åkeri. I lördags rattade han företagets lastbil genom Stockholm, själv iklädd regnbågskostym. Han hade anställda med sig, som liksom Transport gick i årets Prideparad.

Högertrafik

Hastighetsgränser – en kort historia

Trafik. Hastighetsgränser väcker ofta starka känslor. Däremot framstår det kanske som självklart att de finns. Men för bara 50 år sedan var det i praktiken fri fart på landsvägar, utom vid storhelger då olika, tillfälliga hastighetsbegränsningar gällde.

Transport på plats på Pride

Festival. Det handlar om allas lika värde – och att ha kul. Stockholm Pride är i full gång. Transports folk finns på plats i LO-tältet på Östermalms IP, som i veckan är Pride Park.

Bzzt podtaxi i Stockholm

Förare av moppetaxi utan lön

Taxi. Över hundra av förarna på podtaxibolaget Bzzt fick ingen lön den 25 juli. De drabbade hade vid lunchtid på fredagen ännu inte fått in pengar på sina konton trots löften om sen utbetalning.