Debatt

Transportsektorn har lång väg kvar till klimatmålet

Essingeleden, Stockholm
Close
Om svenska politiker, myndigheter och företag gör allting rätt, bör vi kunna reducera vägtrafikens utsläpp med cirka 45 procent till 2030, skriver Per Kågeson.
Close

Debatt. Riksdagen har beslutat att utsläppen av koldioxid från inhemska transporter (exklusive flyg) ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Men hittills uppgår minskningen bara till 18 procent.

Om man tar hänsyn till att en del av biodrivmedlen förbrukas i arbetsmaskiner, har transportsektorns utsläpp bara minskat med cirka 15 procent. Det innebär att reduktionstakten måste fyrdubblas under de runt tio år som återstår. Men under 2018 ökade vägtrafikens utsläpp.

Merparten av den minskning som skett sedan 2010 är resultatet av ökad användning av biodrivmedel, som dock till cirka 80 procent importeras och till stor del består av palmolja och biprodukten PFAD från plantager i tidigare regnskog. Effektivare fordon har också bidragit till minskningen, medan förhoppningarna om ett minskat transportarbete och färre bilar helt kommit på skam. Någon större överflyttning till tåg har inte ägt rum, och inom godstrafiken har de olika transportslagens marknadsandelar varit stabila under flera årtionden.

Långsammare ökning

Godstransporterna ökade länge i takt med den ekonomiska tillväxten, men efter finanskrisen har ökningen varit långsammare. Trafikverket spår dock i sin långtidsprognos en fortsatt och ganska snabb tillväxt av godstransporterna och att fördelningen på väg och järnväg kommer att vara i stort sett oförändrad.

Frigöra kapacitet

Järnvägsförespråkare hävdar att utbyggnad av nya spår, inklusive nya stambanor för höghastighetståg, ska frigöra kapacitet som kan användas för överflyttning av gods till tåg. Men mycket talar för att det inte är bristande kapacitet som hindrar en överflyttning. Om så vore fallet skulle man kunna lösa problemet med längre godståg och smärre investeringar i spår som underlättar omkörning och möten.

Flera faktorer talar för att fjärrbilarnas konkurrenskraft kommer att stärkas. Dit hör regler som till-
låter tyngre och (kanske också) längre fordon samt inslag av autonoma lastbilar som inte behöver förare när de framförs på motorvägarna. Eftersom förarens lön utgör en stor del av totalkostnaden ökar lönsamheten dramatiskt.

Räcker inte

Om utnyttjande av biodrivmedel som ersättning för bensin och diesel baseras på vad som kan produceras i Sverige räcker resurserna bara till ungefär en fjärdedel av dagens konsumtion. För att lösa bränsleproblemet måste större delen av vägtrafiken elektrifieras. Inom distributionstrafiken är detta möjligt med batterier som laddas i depå och terminaler samt i samband med lastning/lossning hos större kunder. För att fjärrtrafiken ska kunna elektrifieras måste delar av motorvägnätet förses med kontaktledning från vilken bilarna kan ladda under körning. För att hinna få någon större effekt till 2030 behöver elvägarna byggas ut under de allra närmaste åren.

Höja bensinskatten

Om svenska politiker, myndigheter och företag gör allting rätt, bör vi kunna reducera vägtrafikens utsläpp med cirka 45 procent till 2030. Fortsatt elektrifiering gör det möjligt att nå minus 70 procent i mitten av 2030-talet och att komma nära nollutsläpp ungefär tio år senare. Men om riksdagen vill gå snabbare fram krävs att skatten på diesel och bensin chockhöjs.

 

Fotnot: Per Kågeson publicerade i juni rapporten ”Klimatmål på villovägar?” för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Batterifabriken – huvudbry för facken

Facket. Bygget av den nya stora batterifabriken i Skellefteå blir en utmaning också för LO-facken. – Vi hade ett möte med de andra förbunden. Nästan alla fack blir ju involverade när en liten stad plötsligt får tusentals nya jobb, säger Christer Bengtsson, ombudsman på Transports avdelning i Umeå.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Arbetsmiljö. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Ulf Jarnefjord

… som i vintras slutade på Transport efter cirka 20 år som regionalt skyddsombud och dessutom pådrivare när det gäller klimatpolitik.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Efter olyckan …

Påkörd. Egentligen vill jag inte skriva det här. Det som har hänt, har hänt. Någon i en Tesla gjorde ett misstag i halkan vid avfarten till Sillekrogs parkering, en lastbilschaufför (jag) blev påkörd efter att Teslan studsat in i trailern.

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Mamma!

Sorg. Det är mörkt nu. Min mamma har gått bort. Solen skiner visserligen nästan för jämnan men hos mig är det ständig halvskymning. Det har inte varit någon vidare vår i år. Först var det damen i en Tesla som inte begrep att man måste minska farten när man kör in till en mack. Hon fick sladd, körde på mig så att jag fick en flygtur som hette duga.

Ge oss ett effektivt övervakningssystem

Ordförandeord. När jag skriver den här krönikan har jag just deltagit i en träff där Transportföretagen presenterade sin rapport Effektivare tillsyn av yrkestrafiken.

Bostadskrisen måste lösas

Ledare. Det finns svarta hål i det svenska välfärdsbygget. Ett rör bostadspolitiken. I främst storstäderna slår bostadsköerna nya rekord.

Indragen sjukpenning katastrof för kroniskt sjuka

Insändare. Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet har nyligen presenterat en delrapport kring de allvarliga resultat han funnit i sin forskning om konsekvenserna av Försäkringskassans avslag till sjukdomsdrabbade människor.

Följ oss i Almedalen

Orförandeord. Almedalen … är det ett jippo för samhällseliten och klubben för inbördes beundran – eller ett uttryck för den fantastiska demokrati vi lever i?

En T-pod – världens första tunga, självkörande transport på allmän väg. Här körs den i Jönköping.

Personal kommer att behövas trots digitalisering

Debatt. Automatisering är inte lösningen på transportnäringens kompetensbrist. Därför efterlyser vi höga politiska ambitioner och fler utbildningsplatser. Annars hotas hela näringslivet.

Det ser illa ut – och kan bli värre

Ledare. Sedan 2006 har den fackliga organisationsgraden minskat från 77 till 67 procent i Sverige. Bland arbetarna är nedgången än mer dramatisk. Från 77 till 59 procent.

Tommy Wreeth, Mattias Dahl, Li Jansson, Jerker Nilsson

Väktare och vakter behövs – men skärp kraven

Debatt. Vårvinterns granskningar av bevakningsbranschen belyser ett antal problem som vi måste ta på allvar. Det handlar om lämplighet och kontroller, men det handlar också om att de yrkesgrupper som är beredda att ställa sig mellan fara och medborgare ska ges rätt förutsättningar.

Miljöpolitik på glid i Stockholm

Ledare. Kortsiktighet är det nya ledordet i Stockholms trafik- och energipolitik. I förarsätet sitter miljöpartisten och trafikborgarrådet Daniel Helldén.

Vem betalar priset för fri frakt?

Ordförandeord. Antalet transporter i samhället ökar och tempot likaså. Varor ska helst inte ligga stilla alls och det som tidigare fick ta fem timmar att transportera ska nu förflyttas på tre.