Debatt

Transportsektorn har lång väg kvar till klimatmålet

Essingeleden, Stockholm
Close
Om svenska politiker, myndigheter och företag gör allting rätt, bör vi kunna reducera vägtrafikens utsläpp med cirka 45 procent till 2030, skriver Per Kågeson.
Close

Debatt. Riksdagen har beslutat att utsläppen av koldioxid från inhemska transporter (exklusive flyg) ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Men hittills uppgår minskningen bara till 18 procent.

Om man tar hänsyn till att en del av biodrivmedlen förbrukas i arbetsmaskiner, har transportsektorns utsläpp bara minskat med cirka 15 procent. Det innebär att reduktionstakten måste fyrdubblas under de runt tio år som återstår. Men under 2018 ökade vägtrafikens utsläpp.

Merparten av den minskning som skett sedan 2010 är resultatet av ökad användning av biodrivmedel, som dock till cirka 80 procent importeras och till stor del består av palmolja och biprodukten PFAD från plantager i tidigare regnskog. Effektivare fordon har också bidragit till minskningen, medan förhoppningarna om ett minskat transportarbete och färre bilar helt kommit på skam. Någon större överflyttning till tåg har inte ägt rum, och inom godstrafiken har de olika transportslagens marknadsandelar varit stabila under flera årtionden.

Långsammare ökning

Godstransporterna ökade länge i takt med den ekonomiska tillväxten, men efter finanskrisen har ökningen varit långsammare. Trafikverket spår dock i sin långtidsprognos en fortsatt och ganska snabb tillväxt av godstransporterna och att fördelningen på väg och järnväg kommer att vara i stort sett oförändrad.

Frigöra kapacitet

Järnvägsförespråkare hävdar att utbyggnad av nya spår, inklusive nya stambanor för höghastighetståg, ska frigöra kapacitet som kan användas för överflyttning av gods till tåg. Men mycket talar för att det inte är bristande kapacitet som hindrar en överflyttning. Om så vore fallet skulle man kunna lösa problemet med längre godståg och smärre investeringar i spår som underlättar omkörning och möten.

Flera faktorer talar för att fjärrbilarnas konkurrenskraft kommer att stärkas. Dit hör regler som till-
låter tyngre och (kanske också) längre fordon samt inslag av autonoma lastbilar som inte behöver förare när de framförs på motorvägarna. Eftersom förarens lön utgör en stor del av totalkostnaden ökar lönsamheten dramatiskt.

Räcker inte

Om utnyttjande av biodrivmedel som ersättning för bensin och diesel baseras på vad som kan produceras i Sverige räcker resurserna bara till ungefär en fjärdedel av dagens konsumtion. För att lösa bränsleproblemet måste större delen av vägtrafiken elektrifieras. Inom distributionstrafiken är detta möjligt med batterier som laddas i depå och terminaler samt i samband med lastning/lossning hos större kunder. För att fjärrtrafiken ska kunna elektrifieras måste delar av motorvägnätet förses med kontaktledning från vilken bilarna kan ladda under körning. För att hinna få någon större effekt till 2030 behöver elvägarna byggas ut under de allra närmaste åren.

Höja bensinskatten

Om svenska politiker, myndigheter och företag gör allting rätt, bör vi kunna reducera vägtrafikens utsläpp med cirka 45 procent till 2030. Fortsatt elektrifiering gör det möjligt att nå minus 70 procent i mitten av 2030-talet och att komma nära nollutsläpp ungefär tio år senare. Men om riksdagen vill gå snabbare fram krävs att skatten på diesel och bensin chockhöjs.

 

Fotnot: Per Kågeson publicerade i juni rapporten ”Klimatmål på villovägar?” för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Nya cabotagestudien är igång!

Åkeri. Dags att börja tagga utländska lastbilar. Den nya, stora cabotagestudien har inletts. Som tidigare bygger forskningen på allmänhetens rapporter. Och fakta om vägtransporterna behövs mer än någonsin, enligt Henrik Sternberg – professorn som kallats mr Cabotagestudien.

Johanna Takman

Godstrafiken bäst i klassen

7 frågor. Johanna Takman jobbar på VTI. Rapporten om godstransporter och klimatmålet har hon gjort tillsammans med flera forskare inom programmet Triple F (Fossil free freight).

Sandra Petersson

Sandra Petersson

…transportlärare, som just utsetts till Årets yrkeslärare.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Chauffören – en luffare?

Frihet. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Arbeten har nog alltid behövt göras men frågan är till vilket pris.

Att läsa med öronen!

Läsning. När jag och en kamrat kom in på en dansk pizzeria utanför Köpenhamn, påpekade pizzabagaren förskräckt att vi måste ha ansiktsmask. Kollegan hade redan en medan jag raskt fick en tilldelad.

Banta eller inte?

Hälsa. Sommaren har varit ljuvlig, lugn, fridfull och med mycket god mat – ja kanske lite för mycket. En viss extra rondör kunde spåras både på mig och på kollegorna vid jobbstarten. Kanske borde man göra något åt det?

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

För dagbok på jobbet

Insändare. För ni dagbok i ert arbete? Om inte, varför? Min far var noga med att se till att jag förde dagbok, när jag började köra för elva år sedan.

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.

Varför klarar Polen lika löner?

Ledare. I somras röstade EU igenom nya skärpta regler för internationella lastbilstransporter. Tanken är att skapa sundare konkurrens och bättre villkor för chaufförer, som många gånger tvingats leva månader i lastbilshytten.

Satsa på fler lastbilsparkeringar!

Debatt. Blir jag vald till statsminister så ska det inte få byggas ett enda nytt industriområde utan ytor för lastbilsparkering. Storleken ska vara i förhållande till hur stort behov av transporter som området kommer att ha.

Värstinglandet

Davids krönika. Se här, ännu en krönika som jag kommer få skäll för! Men det är väl ok. Det är liksom det jag har betalt för som skribent. Att skriva vad jag tycker och känner till, även om inte alla tycker som jag.