Ledare

Tillbaka till fackets rötter

Ledare. I juli är det precis 110 år sedan tre ungsocialister sprängde fartyget Amalthea i Malmö hamn. Båten användes som förläggning för engelska strejkbrytare som kallats in för att utföra arbete som de ordinarie hamnarbetarna lagt ner.

Vid attentatet dödes en man och ett 20-tal skadades. Gärningsmännen greps snabbt och två av dem dömdes till döden, straff som senare omvandlades till livstids fängelse.

Dådet delade Sverige. De allra flesta tog avstånd från dödligt våld, men i den framväxande fackliga rörelsen ansåg många att angreppet måste ses i sitt sammanhang.

De strejkande hamnarbetarna slogs för löner som gick att leva på och för rätten att organisera sig. Samma kamp fördes över hela landet. Arbetsgivarsidan var stenhårt emot och med benäget bistånd från staten och ordningsmakten gjorde man allt för att krossa arbetarnas organiseringsförsök.

Många exempel finns på hårdföra industriägare och brukspatroner. Några kunde visa social hänsyn, men bara så länge arbetarna kom med mössan i hand. En och en. Absolut inte kollektivt.

Efter Amalthea kom storstrejken 1909, som blev ett bakslag för LO. Men efter den följde decennier då arbetarna flyttade fram positionerna rejält.

I antologin Ekot från Amalthea, utgiven 2008 – 100 år efter sprängningen, drar Transports dåvarande vice ordförande, Martin Viredius, paralleller mellan dådet och den nya arbetsmarknad som vuxit fram efter Sveriges EU-inträde.

En marknad i ordets rätta bemärkelse där arbetarna på nytt pressats tillbaka och facket tappat mark.

En starkt bidragande orsak är EU:s östutvidgning. Med den kom företag och hundratusentals människor som i den marknadsliberala unionen tillåts konkurrera med låga löner.

Lösningen som Martin Viredius pekade på var att facket måste säkra en arbetsmarknad befriad från strejkbryteri och storskalig lönedumpning. Det måste i sin tur ske genom att facket återgick till rötterna. Till medlemsvärvning och organisering, med ett stort inslag av nytänkande.

Samtidigt måste välfärdsstaten klara uppgiften att leverera trygghet. Som bostäder, sjukvård och ett rimligt skydd vid arbetslöshet och ålderdom.

Om facket och staten inte mäktade med uppgiften var risken stor att vi skulle få se växande främlingsfientlighet, nationalism och ett ökat utrymme för högerpopulistiska partier.

Nu är vi där. Med Sverigedemokraterna som blivit ett av landets största partier.

Med växande klyftor och allt fler människor som utnyttjas hänsynslöst.

Vad är lösningen?

Att löntagarna slåss var och en för bättre villkor fungerar i vart fall inte, det insåg sluga arbetsgivare redan för 110 år sedan.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Vart är vi på väg?

Insändare. Det politiska läget är oroande. Det enda som hörs är högerns oro för de många skjutningarna.

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

Vi kör rakt in i vildsvinsflocken

Ledare. Fredag kväll. Kolmörker. Det är 70-väg genom Roslagen och ganska mycket trafik. Plötsligt rusar de ut på vägbanan, bara några meter framför vår bil. En hel flock vildsvin. I ögonvrån hinner jag uppfatta minst två vuxna djur och en hoper små. En hundradels sekund senare plöjer vi in i klungan.

Transportarbetarens logga

Ny omröstning kan stoppa skärpta regler för lastbilstrafik i EU

Åkeri. I våras sa EU-parlamentet ja till nya regler som ska förbättra villkoren för lastbilschaufförer och skapa sundare konkurrens på vägarna. Men politikerna var splittrade och motståndarna gör nu allt för att stoppa regelpaket. I morgon hålls en omröstning som kan stjälpa år av arbete.

Taxi är inga sopbilar

Insändare. Jag har ett antal gånger tittat på ett program som heter Tunnelbanan på tv.

Tystnad råder om JA

Insändare. Vad innebär januariöverenskommelsen för svensk arbetsmarknad?

Vart är vi på väg?

Insändare. Det politiska läget är oroande. Det enda som hörs är högerns oro för de många skjutningarna.

Många tankevurpor om skyddsombuden

Debatt. Om inte facken utser skyddsombuden, vem ska då driva deras ärende om de motarbetas, hindras eller trakasseras? Gustaf Järsberg och Martin Miljeteig, Transport, svarar på Svenskt Näringslivs och Företagarnas debattinlägg i SvD.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Jag blir nervös av klockor

Livets mening. Jag köpte en målning på ett galleri. En bekant hade rekommenderat mig att gå dit och plötsligt fanns den bara där. Bilden på kvinnoansiktet med björkar i bakgrunden. Kvinnan hade något beslöjat över sig med en gåtfullt frånvarande blick.

Efter olyckan …

Påkörd. Egentligen vill jag inte skriva det här. Det som har hänt, har hänt. Någon i en Tesla gjorde ett misstag i halkan vid avfarten till Sillekrogs parkering, en lastbilschaufför (jag) blev påkörd efter att Teslan studsat in i trailern. Men ingen dog eller blev allvarligt skadad trots att personbilen höll gott och väl hundra kilometer i timmen och jag flög flera meter.

Vredens druvor

Läsupplevelse. En vanlig dag. E4:ans alla långtradare från öst med mest konsonanter på kapellen kör om mig, där jag ligger i åttiotvå kilometer i timmen. En del klarar det med marginal. Andra felbedömer avståndet och går in alldeles för nära så att jag tvingas bromsa eller gå ut i kanten. Men det gör inget för jag lyssnar på en fantastisk ljudbok: Vredens druvor av John Steinbeck.

Vi kör rakt in i vildsvinsflocken

Ledare. Fredag kväll. Kolmörker. Det är 70-väg genom Roslagen och ganska mycket trafik. Plötsligt rusar de ut på vägbanan, bara några meter framför vår bil. En hel flock vildsvin. I ögonvrån hinner jag uppfatta minst två vuxna djur och en hoper små. En hundradels sekund senare plöjer vi in i klungan.

Ge oss ett effektivt övervakningssystem

Ordförandeord. När jag skriver den här krönikan har jag just deltagit i en träff där Transportföretagen presenterade sin rapport Effektivare tillsyn av yrkestrafiken.

Bostadskrisen måste lösas

Ledare. Det finns svarta hål i det svenska välfärdsbygget. Ett rör bostadspolitiken. I främst storstäderna slår bostadsköerna nya rekord.