Alexander Sjöberg
Close
I Ystad gäller fler produkter. Alexander Sjöberg har packat kärran med tidningar, tidskrifter, post och sin vattenflaska.
Close

Tidnings buden har kniven på strupen

Fokus: Framtiden. Valet ser enkelt ut när morgontidningarnas upplagor rasar: Antingen tar tidningsbuden med sig många fler produkter – eller så läggs utdelningen ner. I Örnsköldsvik har buden just sagts upp. I Linköping bär de med sig frallor till lördagsfrukosten.

Dagstidningar började tryckas på 1830-talet i Sverige. Kring förra sekelskiftet uppstod sedan den nya yrkesgruppen tidningsbud. I dag är frågan om och i så fall hur länge buden ska överleva som leverantörer under sena natten och tidiga morgonen.

Tidningarnas pappersupplagor går stadigt neråt. Under förra året minskade antalet tryckta morgontidningar med en bit över tio procent sett över landet. Om inget ändras blir varje exemplar allt dyrare att dela ut.

Framtidshopp

En februarinatt i Ystad i Skåne anas dock framtidshopp.

Nyckelknippa tidningsbud Ystad
Nycklar och koder behövs för att ta sig in i portarna i centrala Ystad.  Foto: Lena Blomquist

Som första länken i en välsmord kedja kör Malin Annehag vid tvåtiden ut buntar med Ystad Allehanda och andra tidningar samt plastbackar med post till väl utprovade ställen som bensinmacken, Coopbutiken, busshållplatser och tågstationen. Hon tar med nyckelknipporna till de bud som behöver ta sig in i portar.

Buden kommer i små vita bilar eller med en handdragen tidningskärra och lastar på. För Alexander Sjöberg väntar tre, fyra timmar ut och in genom portarna i centrala Ystad.

– När jag började för sju år sedan var det 500 tidningar som gällde … nu är det post där varje adress måste läsas och sorteras in i högen. Men det blir också en rutin.

De tomma postbackarna hämtar Malin Annehag upp igen, innan hon kör sin egen runda. Efter det väntar ett extra distrikt, och framåt sex är arbetsdagen slut för hennes del.

– Jag lockades av nattjobbet, säger hon. Och jag tror att det blir mer och mer av paket, brev och andra produkter.

Nils-Christian Andersson, Ystad
Nils-Christian Andersson lastar tidningar och brev som ska köras ut till Ystadbudens olika hämtningsplatser. Foto: Lena Blomquist

Olika angreppssätt

Det har hon förmodligen rätt i, åtminstone när det gäller hennes del av landet. Sveriges mediekoncerner, tidningshus och distributionsföretag har lite olika sätt att angripa problemet (eller utmaningen) med sjunkande pappersupplagor.

Ystad Allehanda ingår i Gota media, en koncern som bestämt sig för att A-brev, B-brev, e-handel med småpaket och lokala varuleveranser är framtiden. Gota startade ett eget distributionsbolag vid årsskiftet.

– Om vi ska kunna dela ut färre tidningar med fortsatt service måste vi ha med något mer i budkorgen, säger Håkan Johansson, marknadsområdeschef i mediekoncernen. Hon fortsätter:

– Jag förstår att tidningsbudens arbete förändras radikalt när de ska ha med adresserad post också. Förändringsprocessen kanske tar flera år, men den är nödvändig.

Paketmarknaden växer

Gota medias nya distributionsföretag heter Point logistik. Där bubblar vd Johan Lundin av entusiasm när han berättar om utmaningen (eller problemet) att hitta intäkter som gör att Ystad Allehanda, Borås Tidning, Barometern, Kristianstadsbladet och de andra tidningarna kan fortsätta att levereras lagom till läsarnas frukost.

– Vi har ett fantastiskt distributionsnät, säger han. Och paketmarknaden växer så det knakar.

Lundin beskriver hur det rikstäckande nätet borde utvecklas så att budföretagen kan dra större fördel av den ökande mängden paket. Men också hur samarbetet med lokala handlare ska byggas ut. Han vill flytta näthandeln till butiker i Ystad, Kristianstad, Simrishamn … Tidningsbuden ska köra ut klänningar, skor och böcker morgonen därpå.

– Vi måste förstås utveckla hela vårt transportsystem då: fordon, sorteringsutrustning, informationsteknologi.

Johan Lundin funderar också på en framtid med två rundor per bud. Tidningen ut före frukost, och sedan en runda med paket mellan halv sex och nio när folk är vakna men inte har hunnit ge sig i väg hemifrån.

På så sätt ser han att tidningsföretagen kan behålla prenumerations- och annonsintäkterna som betalar journalistiken. Och som fortfarande till största delen kommer från den tryckta tidningen.

Rikstäckande distribution

I Norsborg, söder om Stockholm, finns ett företag som helt och fullt håller med om Lundins resonemang. Ägt av tidningarnas distributionsföretag är MTD den spindel som ska förse dem med ytterligare inkomstkällor. Namnet uttyds Morgontidig distribution, och en uppgift är att sälja in rikstäckande distribution till veckotidningar, magasin, apotek och andra e-handelsbolag för att de ska hänga med på just morgontidig distribution.

– Tidningsdistributionsbolagen är ett fantastiskt kapillärsystem. Det enda systemet som är morgontidigt sex dagar i veckan och når de flesta hushåll i Sverige, säger vd Charlotte Hansson.

Hennes uppdrag och mål är, förutom att både MTD och distributionsföretagen ska vara hållbart lönsamma, att med de nya produkterna skapa förutsättningar för medieföretagen att fortsätta dela ut tidningar. Därmed räknar hon med att tidningsbuden ska dra in pengar åt tidningarna – och på så vis följa med in i framtiden.

Hela resonemanget om tidningsbud som en utrotningshotad yrkesgrupp startar i medieföretagens innersta.

Där mejslas strategierna fram kring digitaliseringen. Hur mycket betalar läsarna för nyheter på nätet? För hela bläddertidningar att plocka upp på paddan? Hur mycket kan annonsörerna förmås att betala för att finnas på nätet? För annonser i en papperstidning som minskar i upplaga? Och hur ska mediehusen plocka tillbaka annonsörer från Facebook och Google?

Digitala prenumerationer

Enligt docenten i medieekonomi, Stefan Melesko, vet fortfarande ingen hur mycket annonsintäkter det går att få in på en renodlat digital morgontidning. Han konstaterar samtidigt att tidningshusen försöker sälja rent digitala abonnemang som är väsentligt billigare än papperstidningen. Priset ligger 60 procent eller ännu lägre jämfört med papperstidningen.

Och visst ökar de digitala prenumerationerna. Såväl Ystad Allehanda som Dagens Nyheter betonar att antalet totala prenumeranter inte minskar. Mobiltelefonen blir snart navet i svenskarnas mediekonsumtion, om detta tvekar inte analytikerna.

Tryck och distribution utgör ungefär hälften av kostnaden för att göra en papperstidning. Direktörer och ekonomifolk borde inte tveka om strategin ifall de märker att både läsare och annonsörer stannar kvar hos – och är beredd att betala för – en helt digital utgåva.

Nya läsvanor

I Stockholm chockhöjde Dagens Nyheter priset för sin tryckta tidning under hösten. Men Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef, förnekar att det bakom den 25-procentiga höjningen låg en förväntan om att fler skulle gå över till en digital DN:

– Vi har inte särskilt priskänsliga läsare, och höjningen har heller inte påverkat papperssiffrorna. Det handlar mer om nya läsvanor och att människor kanske säger upp papperstidningen för miljöns skull.

Dagens Nyheter kalkylerar med att tidningen om två år har fler digitala prenumeranter än printprenumeranter. Samtidigt väljer rikstidningen att fortsätta med morgonutdelning i Örnsköldsvik, där ortens tidning övergår till postbefordran den 2 maj.

50 av 53 har sagts upp

Örnsköldsviks Allehanda (ÖA) har valt den andra lösningen på problemet (eller utmaningen) med sjunkande pappersupplagor. 50 av 53 tidningsbud har sagts upp inför övergången till postleverans.

Ett test som hela Mediesverige följer med spänning. Utdelningsföretagen i synnerhet.

ÖA har en upplaga på runt 12 000 exemplar, en siffra som går neråt samtidigt som de betalande nätläsarna blir fler. Frågan är hur många som behåller den tryckta upplagan när den kommer till lunch, framåt eftermiddagen eller kanske först vid fem-, sextiden.

Karin Näslund är chefredaktör – och noga med att den avskaffade morgonutdelningen i själva verket är en satsning på den lokala journalistiken. Hon säger att kostnadsstrukturen inte var hållbar längre, när abonnenterna blev färre och varje tidning allt dyrare att dela ut.

– Vår modell förlänger snarare papperstidningens livslängd. Kostnaden blir lägre när vi betalar per ex som posten delar ut. Så rent teoretiskt kan vi fortsätta att ge ut tidningen med allt lägre upplaga.

Hon har haft en hel del läsarkontakt efter beskedet som i slutet av oktober chockade stadens tidningsbud. Reaktionerna skiftar, och hon räknar med ännu mer åsikter när postutdelningen efter första majhelgen blir allvar.

Inget alternativ

I ÖA:s fall har brev och paket aldrig varit ett alternativ för att få ekonomi i morgonutdelningen. Tidningen tillhör Mittmedia, en koncern där Tidningstjänst (Tab) står för distributionen. Och Tab delar inte ut något annat än tidningar och tidskrifter. Företaget ägs av Postnord, och vd Leif Persson är snabb med att vilja dementera branschryktet att ägaren inte vill ha intern konkurrens när det gäller brevutdelning.

– Vi har valt att inte ta med några annorlunda produkter, eftersom vi inte får ner kostnaden för tidningshusen på det sättet. Vår modell är att dela ut tidningarna så enkelt som möjligt. Och vi kan pressa kostnaderna till exempel genom att tidningsdistributörerna delar bilar med Postnords brevbärare.

Ingen nyhet

I Linköping delar buden ut nybakt surdegsbröd på rundan. Foto: Östgötamedia
I Linköping delar buden ut nybakt surdegsbröd på rundan. Foto: Östgötamedia

På tidningskoncernen Mittmedia konstaterar Anna Joneby, som är privatmarknadschef, att det egentligen inte är någon nyhet att skicka morgontidningarna med posten. Det har successivt växt fram i ytterkanten av respektive tidnings spridningsområde.

– Nu hoppas vi att testet med hela upplagan i Örnsköldsvik ska lyckas ekonomiskt. Vi har gjort en kalkyl där vi räknar med att tappa printprenumerationer, men också på hur många av dem som säger upp tidningen som väljer ett digitalt alternativ.

Alltså två alternativ för framtiden: sluta dela ut – eller ta med brev och paket? Eller kanske surdegsbröd, som Östgötamedia erbjuder tidningsläsare och andra i Linköping.

Vad säger en professor i medieutveckling?

– Min gissning att det blir mer och mer med posten. Medelåldern bland dem som fortfarande prenumererar är över 60, och de accepterar nog en sådan förändring på sikt. Och jag tror det är en lättare väg än att samordna flera kommersiella branscher och dela mer på morgonen, säger Ingela Wadbring, vid Mittuniversitetet.

Fast du som är tidningsbud kan förstås tänka mer kreativt än så. En branschanalytiker som blickar ännu längre framåt är inte främmande för att tidningar kommer att spridas med drönare.

Då måste ju någon hantera drönaren.

 

Fotnot: Fack och arbetsgivare ser över tidningsdistributionens utveckling. Läs intervju med Transports centrala ombudsman Magnus Thelander här.

tidning i trappuppgångTäcker hela landet

Åtta företag står för utdelningen av morgontidningar:

  • Tidningstjänst (TAB) finns i mellersta och södra Norrland, delar av Värmland och på några orter i södra Sverige. Ägs av Postnord. Enda företaget som tackar nej till att dela ut annat än tidningar och tidskrifter.

Övriga sju satsar på att blanda upp morgontidningarna med tidskrifter, brev och paket:

  • Bring citymail delar ut post i Stockholm och står för breven till andra utdelningsföretag. Tidningsbuden är anställda av Premo, som till hälften ägs av Bring och dessutom av Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Bring ägs i sin tur av Posten Norge.
  • Hall media logistik täcker stora delar av Småland. Företaget ingår i mediehuset Hall Media som ingår i koncernen Herenco.
  • Nim distribution är nystartat och opererar i västra Skåne. Ägs av Helsingborgs Dagblad-Sydsvenskan och Bonniers.
  • Point logistik är Gota Medias nya distributionsbolag som bär ut morgontidningar med mera i Västergötland, Småland och Skåne.
  • Prolog delar ut tidningar med mera i Mälardalen. Ägare Mittmedia AB och Eskilstuna Kuriren.
  • Svensk hemleverans heter bolaget som har bildats av de olika distributionsföretagen i Östergötland, Uppsala, Gotland och Norrbotten. Ingår i NTM-koncernen.
  • Västsvensk tidningsdistribution (VTD) finns i Västsverige och ingår i mediekoncernen Stampen med 14 tidningar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tredje trädet stoppade tidningsbud

Tidningsbud. Lotta Ringius som delar ut tidningar på Dalarö fick vägen blockerad av tre träd under natten. Tidningsbuden är bland de första som möter farorna med ett oväder som Ciara.

Tack Tidningsbudet, du räddade misses liv!

Tidningsbud. På sin utdelningsrunda upptäckte Annica Andreasen den stelfrusna katten som satt mitt i körbanan. Tack vare tidningsbudets ingripande fördes katten till värmen på kontoret i tidningshuset i Mariestad. En efterlysning gav snabbt resultat och 18-åriga missen kunde återförenas med matte.

Transportarbetarens logga

Rättspsykiatrisk undersökning för man som torterade tidningsbud

Tidningsbud. Den man 25-åriga man som kidnappade ett tidningsbud och utsatte honom för och tortyrliknande misshandel ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. Tingsrätten i Kristianstad beslutade i dag att 25-åringen ska stanna i häktet tills hans psyke är undersökt.

Kultur
Markus Arvidsson

Lyssna dig in i litteraturen

Ljudböcker. Sällskap på vägen, nya faktakunskaper, spänning och skön avkoppling – chaufförer är i dag en beläst yrkesgrupp. Vägkrogsbiblioteken öppnade dörren.

Avtalsrörelsen: Taxi
Illustration avtalsrörelsen taxi

Taxi – en sjuk bransch

Taxiförare. Ständigt nattarbete från klockan 18 till 06, fem dagar i veckan. En arbetsvecka på 60 timmar. Betalningen är rakt ackord, procentlön. Foraförsäkringar finns. För chaufförer som betalar dem själva genom lägre lön.

Jerker Johansson

”Procentlönen måste bort!”

Taxiförare. Efter fyra år som taxichaufför skulle Jerker Johansson kunna skriva en roman. Om ”procentlöneträsket”. Om tolv timmar långa körpass utan riktig rast. Om att halka runt på slitna sommardäck med gamla och sjuka bak i bilen.

Sven-Åke Österberg och Jens Östergaard

Färdtjänstförare kämpar vidare för eget avtal

Färdtjänstförare. I mer än tio år har taxiförarna i Transports Jönköpingsavdelning kämpat för bättre villkor. I första hand ett separat kollektivavtal för samhällsbetalda körningar. Vid förra avtalsrörelsen togs ett steg på vägen.

Mats Andersson

”Procentlönen är en orättvis löneform”

Transport. I många år var Mats Andersson taxiombudsman på Transport i Göteborg. I höstas värvades han som central ombudsman till förbundskontoret. Nu får han en nyckelroll i förhandlingarna om nya avtal för förare och telefonister. Hur har taxi utvecklats de senaste år

Snabbkoll / Avtalsrörelsen Illustration

Då kommer den nya lönen

Snabbkoll. Avtalsrörelsen – smaka på ordet. Transportarbetaren borrar under vintern ner sig på djupet i de olika branscherna. Här kommer basfakta för dig som vill hänga med.

Granskning: Gummi
Däck och förstoringsglas

Mycket fusk i liten verkstad

Däckverkstäder. Personalliggare ska stoppa svartjobb och social dumpning. Men hälften av de kontrollerade däckverkstäderna följer inte lagen. Transportarbetaren har granskat Skatteverkets beslut om straffavgifter.

Skatteverket slår ned på kritiserat säsongsföretag

Däckbyten. Högst straffavgift med nya kraven: Däckbytarna, alias Däckskiftarna. När Skatteverkets kontrollanter kom till parkeringsplatsen arbetade tio personer med däckbyte. Ingen var uppskriven i den obligatoriska liggaren.

Martin Abrahamsson, Däckia Farsta

Personalliggare – ”självklart” men mycket extrajobb för en del

Däckverkstäder. Hos Däckia i Farsta finns olika slags personalliggare på plats. Något annat vore otänkbart. De som kör servicebil skriver i en särskild bok varje gång de är ute på jobb. Ytterligare ett moment, när det ofta redan är bråttom att få undan blockerande fordon på vägarna.

Kultur
Tio år har gått sedan den rosa jeepen avtäcktes i Gävle. Många känslor har den väckt under det decenniet.

Rondellkonst som retar och (o)roar

Rondeller. En konstruktion för ett smidigare och säkrare trafikflöde – eller en visuell markör. Varför finns rondeller?