Claudio Skubla
Close
Claudio Skubla är förbundsdirektör i Svenska taxiförbundet. Han anser att taxi kan få en nyckelroll för att lösabilsamhällets trängsel- och klimatproblem.
Close
Avtalsrörelsen

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Svenska Taxiförbundet. Svarttaxi med privatbilar och plattformsföretag som Uber. Det är de stora hoten mot den seriösa delen av taxibranschen, anser Claudio Skubla, förbundsdirektör på Svenska Taxiförbundet.

– En bransch som kan få en nyckelroll för att lösa trafikens klimatproblem, tillfogar han.

Svenska Taxiförbundet är en branschorganisation, inte en arbetsgivarpart, betonar Skubla. Därför vill han heller inte kommentera själva kollektivavtalet.

Vårt samtal handlar i stället om näringen, hur den utvecklats efter avregleringen för 30 år sedan. Jag visar en hemsnickrad platsannons från taxiremoten på Arlanda. Den indikerar 60 timmars arbetsvecka. På ett åkeri som beskriver sig som seriöst.

Han säger:

– Det framgår inte om det är arbete hela tiden från klockan 18 till 06. Men handlar det verkligen 60-timmarsvecka är det inte bra.

Transport ser annonsen som en spegel av branschen. Är det ett problem att många inom taxi jobbar mycket, till låg timlön?

– Taxiyrket är väsensskilt från andra jobb där du går till jobbet och förväntas jobba aktivt hela passet. I taxi är det långa väntetider. Det är så klart arbetstid, men en annan typ av arbetstid.

– Taxiförare har möjlighet att göraandra saker i bilen när det inte finns någon körning. Det är ett yrke med ett stort mått av frihet. Du kör kunder, men kan också sticka och handla eller träna under passets gång. De som vill ha nio-till-fem-jobb ska inte jobba inom taxi.

Procentlönen. Ett sjukt fenomen, tycker facket och många förare. Varför måste just taxiförare ha rakt ackord för att göra sitt jobb?

– Jag tror att procentlönen är viktig. Inte i glesbygden kanske, med en stor del färdtjänst. Där går det mycket väl att ha månadslön. Men vid högre andel privatkunder behövs procentlönen.

– Har du som förare hög fast grundlön, kan du lura åkaren och välja att inte köra så mycket under passet. Och ändå få garantilönen. Procentlönen är en morot, att jobba mer, tjäna mer. Min bild är att förarna vill ha kvar den.

Varför just i taxi, när rakt ackord är ovanligt på den övriga arbetsmarknaden?

– Jag kopplar det till att föraren är en slags säljare, en konsult. I de yrkena finns bonusar.

I EU är det i princip förbjudet att köra gods på rakt ackord? Ser du något problem med att gamla, sjuka och skolbarn körs på ackord i Sverige?

– Ja, det kan bli problem om upphandlingarna görs fel. Upphandlarna måste ta höjd för och förstå vad effekten blir om man pressar priserna för hårt och schemat blir för tajt. Det måste finnas utrymme för oförutsedda händelser. Det är människor vi kör.

– Det är svagheten i systemet. Att taxiföretagen är väldigt beroende av de samhällsbetalda körningarna, och lägger anbud efter det.

Vilka är branschens största problem, enligt Svenska Taxiförbundet?

– Problemen har egentligen varit desamma sedan 1970-talet. Svarttaxi. Snedvriden konkurrens. Företag som vill vara seriösa får det väldigt tufft. Kanske ännu mer i dag än tidigare. Digitaliseringen har gjort det lättare att gå under myndigheternas radar.

Svenska Taxiförbundet har länge kritiserat Uber och andra så kallade plattformsföretag. I en rapport anklagas Uber för systematiskt skattefusk. Claudio Skubla beskriver hur Ubers kunder, via app, beställer en resa till fast pris. Hela betalningen går till Uber i Holland, som behåller 25 procent. Pengar som sedan förs över till Bahamas.

Resten av betalningen, 75 procent, skickas tillbaka till Sverige. Till åkaren.

– Till ett konto som inte ens behöver finnas i Sverige. Det kan vara någon annan stans i världen, säger Skubla och lägger till att det uppgjorda priset på resan inte registrerares automatiskt i Uber-bilens taxameter.

– Det är upp till åkaren eller föraren att bestämma vilken summa som ska registreras i taxametern. Om något över huvud taget ska registreras.

Hösten 2018 kopplade Taxiförbundet in ett säkerhetsföretag som gjorde över 100 testresor med Uber. Företaget kollade vilken summa föraren knappade in i taxametern och kom fram till att det i snitt bara var 32 procent av totalbeloppet.

– Sju av tio inkörda kronor blev sannolikt aldrig beskattade. Varken i Sverige eller i något annat land.

Taxibranschen har länge slagits för att få redovisningscentraler, en lag som trädde i kraft 2017. Skatteverket specialgranskar taxi sedan många år och hittar fortfarande skattefusk, även i den traditionella delen av branschen. Hur ser Taxiförbundet på det?

– Visst, enskilda förare och åkare kan fortfarande fuska. Och det händer säkerligen att enstaka resor körs utan kvitto på fredag eller lördag kväll. Men det är enskilda förare som fifflar. Vi och de seriösa företagen försöker stävja det. Skillnaden mot plattformsföretagen är det storskaliga skatteundandragandet som sker i de bolagen.

Facket, Transport, anser att överetablering – för många bilar – är ett av grundproblemen i branschen. Skubla håller inte med:

– I storstäderna, framför allt Stockholm, kan det vara överetablering vissa tider på dygnet. I andra regioner har vi en underetablering. På en del orter finns taxi inte ens kvar.

Kan vi komma tillbaka till en situation där taxiförare var ett skapligt betalt statusjobb?

– Det går inte att backa bandet. De som drev på hårdast för att få till en avreglering var de offentliga upphandlarna, politiker. De ansåg att priserna skenade. Samtidigt som man inte fick bra service.

– Allting har inte blivit negativt heller, efter avregleringen. Vi har ett ökat antal fordon. Ur kundperspektiv har det definitivt blivit bättre. I vart fall i storstäderna. I glesbygden är det förstås problematisk, när all taxiservice försvinner.

Taxiförbundet vill se sänkta arbetsgivaravgifter och ett nytt ”ratt-avdrag” för konsumenter som åker taxi. Ungefär som rut-skatteavdrag för städning. Varför behövs ratt-avdrag?

– Många ser taxi som kostsamt. En lyxtjänst. Samtidigt vet vi att sänkt pris leder till att fler väljer taxi. Det har ju Uber bevisat. För att öka lönsamheten i branschen skulle priserna egentligen behöva höjas.

– Men det är svårt, det skulle leda till att ännu fler väljer plattformsföretagen eller svarttaxi. Därför vill vi i stället att samhället hjälper till genom att sänka kostnaderna.

Claudio Skubla ser stora möjligheter att utveckla taxi som ett komplement till kollektivtrafiken. Som matartrafik fram till busshållplatsen eller tågstationen.  Han pekar på länstrafiken i Kalmar som en föregångare:

– Där har man byggt ut kollektivtrafiken. I stället för en stor buss som går i kringelkrokar med ett fåtal passagerare har man skapat stombusslinjer. Och små fordon, taxi, som ”matar fram” passagerare till busshållplatserna.

– Samma sak har man gjort i Arboga kommun. Linjetrafik med bussar har ersatts med en möjlighet för invånarna att beställa taxi till ett fast pris, 32 kronor per resa. På det sättet femdubblade kommunen resandet med kollektivtrafik. Samtidigt som kostnaden för trafiken halverades.

Claudio Skubla tycker att staten bör sluta satsa på storskaliga vägprojekt inriktade på ökad privatbilism.

– Det handlar om att skapa ett system så att människor inte måste äga en bil.

– Använd i stället de statliga pengarna till en moderniserad utvidgad kollektivtrafik, som omfattar även taxi och hyrbilar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Carl Svensson:
    9 september, 2020

    Taxi är ett riktigt sorgebarn. Det finns säkert vissa anställda som vill ha provisionslön i dess nuvarande form. Men de absolut flesta vill ha en lön som går att leva på och där man vet ungefär hur stor grundlönen blir i kronor kommer bli under flera månader framöver.
    Med ett "normalt" lönesystem skulle arbetstidsreglerna kunna följas. Majoriteten av anstälda taxiförare arbetar betydligt mer än 40 timmar per vecka.
    Strukturerna består ofta av beställningscentraler ofta kallade taxiväxlar, som har anslutna taxiåkerier. Dessa åkerier har ofta anställda förare. Det är ägarna av beställningcentralen som bestämmer priserna, lägger anbud vid offentligupphandling mm. De anslutna åkerierna har oftast ingenting att säga till om. Det leder till att de anställda förarna är väldigt utsatta. Cabonline är den största och mest ökända aktören, med rätta.
    Problemen med svarttaxi har ökat pga teknikutvecklingen.
    Största problemet för seriös taxi kommer dock från branchen själv, med stöd från skattebetalarna och ett politiskt ointresse.

Lästips:

Mobilen ringer i ett hos fackliga ombudet och färdtjänstföraren Viktor Petrov. Erfarenheten från både golv och chefsskap är till stor hjälp. ”Och så får jag jättebra stöd från Transports Linköpingsavdelning. Nästa steg blir nog att starta klubb, tror jag”, säger han.

Viktor finns där för kollegorna

Fackombudet. Om vi haft en Viktor på alla taxiåkerier i Sverige hade branschen sett annorlunda ut. Så säger Transports ombudsman i Linköping. Själv ler färdtjänstföraren Viktor Petrov och slår ifrån sig. Fast kollegorna ringer i ett på hans mobil.

Allonias Sebhatu. Foto: Jan Lindkvist

Allonias Sebhatu

… som var drivande när taxiförare i Stockholm kämpade för bättre villkor 2014.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?