Illustration avtalsrörelsen taxi
Avtalsrörelsen

Taxi – en sjuk bransch

Taxiförare. Ständigt nattarbete från klockan 18 till 06, fem dagar i veckan. En arbetsvecka på 60 timmar. Betalningen är rakt ackord, procentlön. Foraförsäkringar finns. För chaufförer som betalar dem själva genom lägre lön.

Platsannons på Arlandaremoten
Platsannons på taxifiket Remoten vid Arlanda.  Foto: Jan Lindkvist

Platsannonsen till höger satt på taxifiket Remoten vid Arlanda flygplats i höstas. En spegel av en bransch som väcker mycket debatt.

– Jag kommer från Fastighetsanställdas förbund, från städsektorn, och trodde jag sett det mesta. Men taxi är värre! Branschen är ju helt jävla sjuk!

Annica Collstam är ny ombudsman på Transports Stockholmsavdelning. Hon började i maj 2019 och fick hand om flera avtalsområden, bland annat taxi.

När vi träffas skakar hon på huvudet. Inte uppgivet. Utan av ilska och frustration. För varje dag som går får hon nya vittnesmål från förare och åkare. Som styrker bilden av att taxi inte är som andra yrken.

Om några månader ska förarnas kollektivavtal omförhandlas under den stora avtalsrörelse som omfattar 1,5 miljoner LO-medlemmar. Är det något hon vill ändra på?

– Nu sticker jag väl ut hakan, men ackordet, procentlönen, måste bort. Människor ska inte avlönas på det sättet! Vi måste få slut på kaoset i branschen.

– Fast här i Stockholm är det största problemet att så många förare står utanför facket och att många företag saknar kollektivavtal.

Annica Collstam jobbade 15 år på Fastighets – ett fack som tog fajter mot städfirmor som satt i system att utnyttja nysvenskar och migrantarbetare. Hon ser klara paralleller i taxibranschen, men upplever ändå att städföretagen på något vis var renhårigare. Kom facket och krävde avtal eller rätt lön till anställda, blev det ofta så.

Rena 1800-talet

I taxi råder villkor som närmast liknar 1800-tal, anser hon. Förare som jobbar upp till sju dagar i veckan och 14 timmar långa pass. Förare som inte vågar kräva rätt lön, trots att det finns kollektivavtal. Företag utan avtal erbjuder ibland arbetsmarknadsförsäkringar, Fora. Fast då ingår att chaufförerna bekostar dem själva – genom en lägre procentlön.

Just nu går hon en match mot flera taxiföretag som systematiskt betalar ut semesterersättningen med den vanliga lönen i slutet av varje månad.

– Åkarna hävdar att förarna vill ha det så. För att ha råd att pröjsa räkningarna. Men jag säger ändå bestämt nej. Vad ska chaufförerna sedan leva av under semestern? Lönerna är över lag dåliga, lägre än i städbranschen. Ska man skratta eller gråta?

Annica Collstam
Annica Collstam började som ombudsman på Transports Stockholmsavdelning i maj i fjol. ”Vi måste få slut på kaoset.” Foto: Jan Lindkvist

Annica Collstam börjar så smått få grepp om villkoren för taxichaufförerna i Stockholm. Det är en delad stad. Ett par stora aktörer, som Samtrans, har kollektivavtal och kör bara samhällsbetalda resor. Där borde förarna – efter förra avtalsrörelsen – ha fast månadslön. Inte procent på inkört belopp.

Men Samtrans sprattlar emot. Hävdar att företaget måste konkurrera med andra bolag, som inte har avtal och krav på månadslön, eftersom de kommunala upphandlarna inte krävt detta.

Cabonline, koncernen som tidigare hette Fågelviksgruppen, är fortfarande ett stort problem för facket. Taxi Kurir, och de övriga beställningscentralerna som ingår i Cabonline, har inte gått med på att enhetsansluta åkarna till kollektivavtalet eller till arbetsgivarorganisationen.

Annica Collstam säger:

– Det innebär att vi måste söka upp vart och ett av de hundratals åkerierna och kräva hängavtal. Och avtal vill de bara ha när de ansöker om bidragsanställningar eller om att få ta in migrantarbetare från länder utanför EU. Blir det nobben på ansökningarna, backar de direkt om hängavtal.

”Livegna”

I december hade Cabonline besiktning av samtliga fordon i ett stort parkeringsgarage i Sollentuna. Collstam och avdelningens regionala skyddsombud, Björn Nilcrants, var där och träffade åkare och chaufförer.

– Flera av de större åkarna var väldigt kritiska mot villkoren och beskriver sig som livegna under beställningscentralen. Min första tanke var att de är knäppa, men efter hand har jag insett att åkarna har rätt.

– De har väldigt lite att säga till om och lånar ofta pengar av beställningscentralen, för att kunna köpa taxibilar. De blir skuldsatta och hamnar i en beroendeställning.

I taxiförarnas kollektivavtal finns en skrivning som öppnar för rakt ackord, procentlön. Skulle det inkörda beloppet bli lågt finns en garantilön på cirka 120 kronor i timmen. (Beloppet varierar något beroende var i landet man jobbar.)

En granskning som Transportarbetareförbundet arbetar med visar att många chaufförer kör in så lite att de har rätt till garantilön. Ändå är det vanligt att den inte betalas ut. Det gäller särskilt i Stockholm.

Annica Collstam säger:

– Sedan jag började i maj har jag haft en enda påringning om garantilön. Det var en åkare på Taxi Stockholm som undrade om han verkligen var tvungen att betala ut de 2 000 kronor som fattades för en chaufför. En förare som var nyanställd och inte kört in så mycket. Svaret var självklart. Pengarna ska ut, det är ju därför garantilönen finns.

Avreglering

1990 avreglerades taxibranschen i Sverige och det blev i princip fritt fram att starta företag och sätta nya taxifordon i trafik. Det ledde till en stor ökning av bilar, främst i Stockholm, Göteborg och Mälardalen.

I andra regioner, med mindre passagerarunderlag, har taxiföretag i stället tvingats lägga ner och det är i många fall svårt att få tag i en taxi för privatresenärer. Här har de återkommande kommunala upphandlingarna av färdtjänst och skolskjuts drivit på i negativ riktning.

Utvecklingen har också gjort att villkoren för chaufförerna varierar stort. I december sökte ett taxiföretag i Norrbotten chaufförer till Kiruna. Den utlovade ingångslönen var 33 000 kronor. Plus fri bostad.

Olov Wiklund är ombudsman på Transports Luleavdelning:

– 33 000?! Jo, det är nog vad man måste betala om man vill få arbetskraft i Kiruna, där gruvlönerna har stor påverkan. Fast jag tvivlar nog på att den taxilönen gäller normal arbetsvecka.

– Tyvärr har vi haft en jättecirkus runt de samhällsbetalda körningarna i hela Norrbotten. Etablerade företag har tappat kontrakt på hemmaplan, och vunnit nya på andra orter.

Delseger

I de förra avtalsförhandlingarna, våren 2017, vann Transport en delseger i slaget om den omdiskuterade procentlönen. Förare som kör ”upphandlad trafik” ska ha fast lön, inte procent. Kravet gäller vid offentliga upphandlingar som påbörjats efter den 1 december 2017.

Hur har det fungerat i praktiken?

Mats Andersson är lokalombudsman i Linköping och har själv kört taxi.

– I Östergötland har nästan alla företag specialiserat sig. Antingen kör man samhällsbetalt eller privatresor. Ett företag har blandad trafik. Där är det procentlön på det privata och fast timlön för de upphandlade uppdragen.

– Får man önska något i avtalsrörelsen är det förstås att få bort procentlönen, tiden är nog mogen för det.

Lennart Sköld, ombudsman i Uddevalla, jobbar med taxi lokalt och har dessutom varit förbundets taxiansvarige på central nivå. Han ser flera orosmoln på taxihimlen.

I Taxi Göteborg har åkarna precis drivit igenom att bolaget ska upphöra med enhetsanslutningen till arbetsgivarorganisationen Biltrafikens arbetsgivareförbund. I fortsättningen kommer åkarna – och förarna – inte automatiskt bli bundna av kollektivavtal, som de varit tidigare.

En del andra bolag, som Taxi Stockholm, har kvar enhetsanslutningen.

Hur många taxiförare i Sverige har fått fast månadsbetalning, tack vare avtalet 2017?

– Jag vågar inte svara, säger Lennart Sköld.

 

Läs mer!

”Procentlönen måste bort!”

Färdtjänstförare kämpar vidare för eget avtal

”Procentlönen är en orättvis löneform”

Taxitelefonist – ett låglönejobb

Transport vill ha lika löner i hela Sverige

”Taxiförarna vill ha procentlönen kvar”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Nya förhandlingar på Gate gourmet

(UPPDATERAD) Flyg. I början av oktober drog Gate gourmet tillbaka uppsägningarna av 61 anställda, efter att Transports ogiltigförklarat samtliga. Några veckor senare begärde cateringjätten nya lokala förhandlingar om att säga upp 63 personer.

Transportarbetarens logga

Gate gourmet drar tillbaka uppsägningarna

Flyg. Transport ogiltigförklarade uppsägningarna av totalt 61 medlemmar. Efter central förhandling med motparten Svenska Flygbranschen står det klart att samtliga 61 anställda på cateringföretaget Gate gourmet får sina jobb tillbaka.

Mobilen ringer i ett hos fackliga ombudet och färdtjänstföraren Viktor Petrov. Erfarenheten från både golv och chefsskap är till stor hjälp. ”Och så får jag jättebra stöd från Transports Linköpingsavdelning. Nästa steg blir nog att starta klubb, tror jag”, säger han.

Viktor finns där för kollegorna

Fackombudet. Om vi haft en Viktor på alla taxiåkerier i Sverige hade branschen sett annorlunda ut. Så säger Transports ombudsman i Linköping. Själv ler färdtjänstföraren Viktor Petrov och slår ifrån sig. Fast kollegorna ringer i ett på hans mobil.

Kultur
Den nedlagda bilskroten utanför Ryd är ett populärt besöksmål. Bilden till vänster är tagen i juli 2020, den till höger är från 1999.

Tillbaka till bilkyrkogården

Skrotbilar. Hur snabbt går det för naturen att bryta ner övergivna bilvrak? Det är 21 år mellan bilderna tagna på Kyrkö mosse. Här, utanför Ryd i Småland, låg en gång en bilskrot. I dag lockar den storpublik. Som baklängesmuseum.

Snabbkoll
Snabbkoll: Riskbedömning corona. Illustration: Mattias Käll

Är din arbetsplats coronasäker?

Riskbedömning. Jag jobbar på ungefär som vanligt, trots corona. Inte oroar jag mig varje dag, men tanken finns där ändå: Tänk om jag drar hem smittan? Min chef verkar inte ta så allvarligt på covid-19. Vad ska jag göra? Vad kan jag begära av min arbetsgivare?

Arbetsplats: Uddevalla hamn
Thomas Ohlsson och Mikael Fivelsdal från Transportklubben.

Här är vi i hamn

Stuveriarbetare. Flexibiliteten är hamnens styrka. Och det gäller även arbetet – ena veckan kranförare, nästa ombord på fartyg för att lossa. Eller kanske köra containertruck. En omväxling som gör att många väljer att stanna, och inte sällan har yrket gått i arv i generationer.

Kollektivavtal

Snart skarpt läge i avtalsrörelsen

Lönerörelsen. Retroaktiv lön och korta avtal. Det är Transports prioriteringar i avtalsrörelsen, som åter rullat i gång. Först ut att förhandlas är kollektivavtalet för lastbilschaufförer och terminalare. En första sittning med arbetsgivarparten är planerad till slutet av oktober.

”Bilden är tagen i juni vid inloppet till Sundsvall. Stora hamnkajen. Stockholmskajen kallas den också. Eller kort och gott Norra hamnen. Till vänster ligger en hotellbåt och Gustav Adolfs kyrka syns långt bak i bilden”, skriver Jan-Erik Lindblom.

Staden vaknar

Tidningsbudens gryningsbilder. Även i år la Transportarbetaren ut en efterlysning på gryningsbilder i tidningsbudens egen Facebookgrupp. Men den här gången bad vi om foton från städer och andra samhällen. Här är ett urval gyllene morgonstunder, när nästan bara buden är vakna…

Kultur
God morgon, säger retrievern Leia. Familjen Sirén-Blomgren-Ahmed är husvagnscampare sedan många år, och tvekar inte om naturens läkande krafter.

Tillbaka till naturen!

Camping. Är det sant att naturen läker? Javisst, svarar forskningen. Vi tog med frågan till det svenska campinglivet. Till den kultur som i litteraturen har beskrivits som ”flintastek, flukthål och förtältsromantik”.

Arbetsplats: Ullared
I sex år har Stefan Gustafsson jobbat som väktare vid Gekås i Ullared. Under coronavåren har kundströmmen minskat kraftigt.

Glest i kön på Gekås

Bevakning. Coronakrisen slår hårt också mot Nordens största köp-Mekka, Gekås i Ullared. Ruschen har avstannat och väktarna behöver inte längre hålla ordning på en kundkö som vissa dagar sträckt sig över en kilometer framför entrén.

Kultur
Stängda toaletter hos kunder de levererar gods till är ett pandemiproblem för lastbilschaufförer. ”Det känns som om vi kom med pesten”, tycker en av dem. Foto: Adam Wrafter / SvD / TT

Inför corona är vi alla lika – eller?

Klass & corona. Du knegar på som vanligt, men jag kan jobba hemma. Hon följer slaviskt myndigheternas rekommendationer medan han sippar öl på myllrande krogar. Frågan gnager: Är corona en klassfråga?