Hans Envall
Close
Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.
Close

Ta hand om dina leder!

Hälsa. Hans Envall bet ihop och jobbade på trots att smärtorna i höften och nedåt förvärrades. Men vid 63 tog det stopp. Då kunde han inte längre fortsätta som lastbilschaufför. I dag är artrosen så svår att han knappt kan gå. Än mindre komma upp på sin vespa.

I den lilla trädgården i Gävle står vespan oanvänd, trots härligt sommarväder. Nu ska den säljas. Hans Envall kommer inte längre upp på den, artrosen är för svår. Han får förlita sig på färdtjänst, och på gamla vänner som handlar åt honom när det behövs.

Som lastbilschaufför var han aldrig sjukskriven, han älskade sitt jobb och ville helst fortsätta arbeta. Men han gick i pension redan vid 63. Det gick helt enkelt inte att jobba längre på grund av smärtorna. Arbetsgivaren gjorde ingen insats för att underlätta, och eftersom Hans Envall jobbade på utan att sjukskriva sig när han hade ont, så märkte inte fler än han själv av artrosen.

– Och jag tog ut vanlig pension, dumt nog. Jag tänkte inte längre än så och ingen föreslog något annat, berättar han.

Hans Envall har gjort långa arbetspass vid ratten som lastbilschaufför. Före det arbetade han med styckegods, som ger en annan slags påfrestning:

– Jag började köra när jag var 18 år. När jag var yngre var det väldigt mycket hoppande upp och ned från höga lastbilsflak. Sen blev det långa perioder av stillasittande. När jag var omkring 60 år märkte jag att det började göra ont överallt, men mest från höften och nedåt. Det kom smygande.

Första åren som pensionär var jobbiga, artrosen blev sämre. Viktökningen som följde med den försämrade rörligheten ökade också smärtorna. 2012 fick han en ny knäskål i vänster knä, men det har inte hjälpt så bra. Och nu är höfterna så dåliga att han knappt kan gå.

Artrosskola

Hans Envalls historia är som en karbonkopia av de riskfaktorer som Carina Thorstensson omedelbart nämner när hon får frågan om på vilka sätt transportyrkena är särskilt utsatta för artros. Hon har varit med och startat artrosskolan, som i dag finns i alla landsting, och hon är en av Sveriges främsta experter på sjukdomen.

– Chaufförer sitter mycket stilla och när de sen rör sig kan det vara frågan om hopp från hög höjd, stora kliv och knepiga arbetsställningar som innebär höga krav på muskulatur. Har man inte en bra fysik i en sådan arbetssituation kan det i sig utgöra en risk, berättar hon.

Carina Thorstensson påpekar att folk i allmänhet vet väldigt lite om artros, trots att ungefär 45 procent av befolkningen över 45 år är drabbad. Transportare och deras arbetsgivare är inga undantag, och den stora okunskapen hos såväl arbetsgivare som anställda ökar risken för sjukskrivningar.

– Egentligen tror jag att man ska ta en diskussion om att ha varierande arbetsuppgifter. Man bör inte ha samma arbetsställning i mer än 20 minuter. Sen måste man ta en liten paus eller byta ställning. Det är viktigt att ta itu med det i ett tidigt skede, annars riskerar man att individen blir sjukskriven. Och artrosen finns kvar. Kommer man tillbaka till samma arbetsuppgifter blir situationen till sist ohållbar.

Börjar smygande

Artros visar sig inte i prover och under de första tio åren oftast inte heller vid röntgen. Den som tror sig ha artros gör gott i att följa råd om att träna, träffa en fysioterapeut, samt om det behövs gå ned i vikt, oavsett om det finns en diagnos eller inte.

– Många gånger börjar det smygande, det kommer och går, ofta vid belastning. Främst drabbar det höfter och knä, men är vanligt också i tummens bas och fingerleder, samt i ryggen. Men i princip kan alla leder drabbas, berättar Carina Thorstensson.

Den som får mycket värk bör försöka utesluta andra allvarliga sjukdomar. Men har man ont i lederna, är över 45 år och dessutom överviktig är sannolikheten att det är frågan om artros stor. Finns det dessutom någon i släkten med ont i lederna, eller har man haft en korsbandsskada eller meniskskada, då bör man kontakta en fysioterapeut.

– Det är mitt bästa råd. Fysioterapeuter är duktiga på att anpassa aktiviteter och träning så det passar den individ det handlar om, och man får kunskap om vad man drabbats av.

Anpassad träning

Artros har man hela livet. Men det finns många sätt att minska besvären avsevärt med hjälp av information och anpassad träning.

– Blir man inte hjälpt av att träna och gå ner i vikt, kan man komplettera med smärtstillande behandling av något slag, eller avlasta leden. Om det inte ger resultat på ett halvår, så kan det vara dags att fundera över operation. Tidigare skickades artrospatienter till operation för snabbt, även de som inte hade provat någon annan behandling opererades. Då kunde resultatet bli sämre än de förväntat sig.

Fick Carina Thorstensson bestämma skulle drabbade chaufförer ta en bensträckare var tjugonde minut för att undvika att försämras i sin artros.

– Det behöver finnas en förståelse hos arbetsgivaren att man måste lägga på fem minuter i timmen för att medarbetarna ska kunna ta hand om sina leder. Hälsan är vars och ens ansvar, men man behöver förutsättningar för att kunna ta det ansvaret.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

husbilen

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Avtalsrörelsen
Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

Ordningsvakten Ulf Karlander föreslår obligatorisk dubbelbemanning när väktare arbetar i publika miljöer, som i köpcentrum och på järnvägsstationer.

Så här tycker medlemmarna

Enkät. En ordentlig löneökning på upp till 5 000 kronor, bonus till trotjänare i yrket och en extra semestervecka när man fyllt 40 år. Så lyder några förslag på krav i avtalsrörelsen från medlemmar i bevakningsbranschen.

Loomisbil

Nära var tredje värdetransportör har försvunnit

Värdetransporter. Vi ser allt färre sedlar och mynt i våra plånböcker. Därför syns säkerhetsföretagens fordon för värdetransporter inte lika ofta i trafiken. Men de kommer inte att försvinna.

Monika Rundin och hunden Birk

Sömnigt bakom ratten?

Hälsa. I stort sett vilken olycka som helst kan orsakas av trötthet vid ratten. Medan reglerna för kör- och vilotider fungerar som standard för yrkesförares körschema, är nattsömnens kvalitet helt oreglerad. Sömnforskaren Göran Kecklund hoppas att tekniska hjälpmedel ska göra körningen säkrare.

Kultur
Mats och Anette Bergman

Lilla husbilen och stora friheten

Livsval. De sålde sina ägodelar, lämnade den stora villan i jämtländska Klövsjö och flyttade in på 15 kvadrat. Efter mer än 40 år på vägarna fortsatte lastbilschauffören Mats Bergman tillsammans med hustrun Anette i husbil. De lever sin dröm – enkelt, med praktiska lösningar och alltid på väg.

Chaufförslöner i Europa
Demonstration för schysta villkor i transportbranschen, Bryssel i mars i år. Ordförande Frank Moreels (i keps), Europeiska Transportarbetarfederationen, i första ledet för kampanjen Fair Transport som mobiliserar lastbilschaufförer från hela Europa.

Här är lönerna i Transport-Europa

Granskning. Mer än en kvarts miljon kronor. Så mycket skiljer sig årslönen mellan en bulgarisk lastbilschaufför och en belgisk. Lönegapet är enormt mellan utlandsförare inom EU – nästan oöverskådligt till förare utanför unionen med allra sämst villkor.

Frank Moreels, ETF

Så ska lönegapet minska

ETF. Att skydda arbetares rättigheter är inte protektionism! För bättre villkor för alla yrkesförare krävs att EU genomför vägpaketet skyndsamt, framhåller Frank Moreels, ordförande i Europeiska Transportarbetarefederationen.

Lastbilschauffören Magnus Stenhols

”Bättre villkor – för alla”

Sverige. Chauffören Magnus Stenhols har kört många mil. Han blir inte förvånad över det stora lönegapet mellan yrkesförare inom EU. Men vill hellre tala om hur alla världens länder borde samarbeta och inte blunda för usla förhållanden utanför unionen.

Didier Borlée, Belgien

Löner viktigaste frågan

Belgien. − Jag slåss inte mot de rika, jag slåss för de fattiga, säger den fackligt aktiva belgiska chauffören Didier Borlée. Han anser att landets chaufförer borde tjäna åtminstone 5 000 kronor mer i månaden.

Kultur
Rätt ut i Tidan, mitt i Lidköping, styr Klas Andersson ut sitt mesta sommarfordon. I samma ögonblick upphör försäkringen att gälla, inget bolag är berett att försäkra en bil när den körs i vatten.

Varning för vattenplaning?

Bilfrälst. Har du rastat ditt sommarfordon i år? För Klas Andersson i Götene handlar det om att låta bilen bada. Han gillar fordon i allmänhet – och sin tyska amfibiebil från 1960-talet i synnerhet.

Granskning: När chefen trakasserar
Nicklas Gyllestad, Jenny Fredriksson, Paul Nilsson, Roland Karlsson och Anders Sassila körde alla tidigare sopbil för Sita/Suez – de gillade jobbet, men blev på olika vis sänkta av arbetsledningen.

Chefen, soporna och sanningarna

Arbetsmiljö. Anställda vittnar om åratal av svåra psykosociala arbetsmiljöproblem. Flera har varit sjukskrivna för psykisk ohälsa och fått diagnosen posttraumatiskt stressyndrom. Arbetsledningen sägs systematisk flytta folk mellan olika turer och punktmarkera folk de vill bli av med. De som ifrågasätter blir själva straffade. Här är sophämtarnas historia från Suez i Malmö.

Chefen trakasserar

Kränkta av chefen i åratal

Anställda vittnar. Trakasserier, hot, bestraffningar – renhållningsarbetarna vid Suez berättar om hur en chef och några arbetsledare tillåtits sänka dem under sju år. Och om hur jobbet de trivdes med blev en mardröm. Under Transportarbetarens pågående granskning valde chefen att säga upp sig.

Suez, Malmö

”Inga utbredda problem i Malmö”

Suez bemöter. Suez ledning ger en helt annan bild: Arbetsmiljön är i stort bra, hävdar de – bara några få missnöjda ligger bakom kritiken. Ledningen upprepar också sitt fulla förtroende för den Malmöchef som under många år pekats ut.

Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet.

Chefen avgörande för hälsan

Hälsorisk. Dåligt ledarskap påverkar inte bara sjukfrånvaron på jobbet – utsatta medarbetare riskerar att drabbas av sjukdom långt senare i livet. Ju sämre chef, ju större risk att till exempel drabbas av hjärtinfarkt.

Kronbäck och Cheik

Här har det vänt

Lagerklubben. Det nya reservdelslagret i Staffanstorp var en storslagen satsning för BMW. För personalen blev det en smutsig och rörig historia där många tvingades gå. Men tre år senare ser den nya fackklubben ljust på framtiden och har gehör hos ledningen.