Schenkers terminal i Arlanda stad
Close
Robotarna följer markeringar i golvet och får order om vart de ska köra via ett datasystem.
Close
Framtidens arbetsplats

Sveriges modernaste robotlager

Lager. En röd ”nyckelpiga” kilar fram över det väldiga lagergolvet, styr mot en välfylld hylla, lyfter den och tar sikte på närmaste arbetsstation. På Schenkers terminal i Arlanda stad går arbetarna inte till varorna. Robotar kör hela hyllor till dem.

På en avsats, åtskilliga trappsteg upp, har man en hisnande utsikt över det 30 000 kvadratmeter stora lagret. Enligt Transportarbetarens ledsagare, Anders Holmberg, det enda i sitt slag i Sverige.

– Jag tror det finns ett till lika automatiserat lager i Tyskland, men de är fortfarande ovanliga i Europa, tillägger Schenkers chef för den svenska och danska affärsutvecklingen.

Det tar en liten stund innan man får se den första ”nyckelpigan” dyka upp. En röd robot som tar sikte på en varuhylla, lyfter den och kör i väg utmed något som liknar spårvagnsspår i golvet.

Fast det är inte spåren som styr hyllorna, som man först tror, utan små dataprogrammerade plaketter. De har monterats med jämna mellanrum utmed spåret. Där laddas robotarna fortlöpande och får order om till vilken packstation de ska styra kosan.

Robotar kör fram hylla efter hylla med varor till lagerarbetarna i olika arbetsstationer. Arbetarna växlar mellan att plocka och packa och att fylla på hyllplanen med produkter. Stundtals i slitsamma arbetsställningar. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert anmärka på.
Arbetsställningarna är stundtals rätt slitsamma. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert ha en del att anmärka på.

Åtta packstationer ligger på rad, med en lagerarbetare i vardera, som plockar och packar ihop ordrarna från de framkörda hyllorna. Plockjobbet varvas med att de fyller på hyllorna med nya varor.

Hyllorna står på kö utanför stationerna för att arbetarna, i effektivitetens namn, ska slippa vänta på nästa.

Nedanför kilar arbetarna, likt myror, upp och ner för trapporna till hyllplanen. De som inte har längden inne, balanserar på tå för att nå upp till den översta hyllan.

För tidigt att se

Arbetsmiljöverket skulle nog ha synpunkter både på det och armarna som sträcks mot hyllorna över axelhöjd. Men lagret har bara varit i gång i ett par år så om jobbet kan leda till förslitningsskador är för tidigt att svara på, säger Anders Holmberg.

– Vi tror att automatiseringen ska ge bättre förutsättningar att avlasta de anställda.

Schenker har fem uppdragsgivare i byggnaden, men det är bara för ett stort barnartikel-företag som robotarna används. Inom ett inhägnat område. Skulle någon ta ett steg in bland robotar, spår och vandrande hyllor bryts strömmen och allt stannar, av säkerhetsskäl. Arbetsstationerna står utanför inhägnaden.

Just nu är det lite lugnare med ett morgon- och ett kvällsskift. Men framåt augusti, och när det drar ihop sig till julrusch jobbar lagerarbetarna i treskift, dygnet om.

Nästan alla hyrs in från två olika bemanningsbolag, men Anders Holmberg vill inte ge några siffror, det skiftar, efter situation och behov. Några fasta ledare och gruppledare är i alla fall anställda av Schenker.

– Väl valda medarbetare, minst två per byggnad, säger han.

Fler kompetenser

Lagerverksamhet innebär återkommande upphandlingar och nya kontrakt med kunder som löper över tre till fem år.

Vad händer med de inhyrda efter den tiden?

– Vår affärsidé är att flytta människor mellan olika uppdrag. Är man klar med jobbet på Lekmer ska man kunna gå vidare till Siemens, säger Anders Holmberg.

Arbetsledaren Daniel Strandberg nickar och berättar att företaget strävar efter att arbetarna ska ha ”flera kompetenser”. Att man inte ska stå i samma arbetsstation hela dagen utan kunna hugga i vid varuintaget och köra ut varor också.

Lagerbyggnaden är Schenkers näst största. Ju mer automatisering, desto mindre personal, sammanfattar Anders Holmberg.

Hur många jobb har övertagits av robotar?

– Det är svårt att säga, men med robotarna blir arbetet 2,5 gånger så effektivt. Där vi hade tio personer tidigare räcker det kanske med strax under fem nu, beroende på vad man gör. Automatiken kommer mer och mer, blir en integrerad del av vardagen.

Industrin ligger längre fram inom robottekniken. I lagerbranschen går det lite trögare, berättar Anders Holmberg. Skillnaden är att robotarmar på exempelvis bilfabriker inte behöver greppa så många olika produkter av skiftande storlek och utseende, som på lager. Robotar som packar lådor tycks fortfarande rätt avlägsna.

– Plockautomatiken behöver utvecklas. Att plocka kartonger är fortfarande ett manuellt arbete, som suger mycket arbetskraft. I framtiden kommer vi nog att ha mer tekniska hjälpmedel i alla led, effektivare plock- och packlösningar och mindre personal.

Ersätter inte människor

Arbetsledaren Daniel Strandberg och operativa chefen Dennis Guerrero är inte rädda att personalen ska konkurreras ut av robotkraft.

– Att ersätta människor helt blir nog svårt. Flexibiliteten behövs. Robotarna är hjälpmedel, men det är fortfarande människor som styr kvaliteten. Ansvaret för det kan vi inte lägga över på robotar. Det ligger i så fall många år fram i tiden. Största vinsten med Arlandalagret är de många steg som arbetarna sparar, betonar operationella chefen Dennis Guerrero.

Han får medhåll av lagerarbetarna vi pratar med.

Innan robotarna kom var den längsta varuplock-slingan 2,5 kilometer.

Utmaningarna ligger i att lära sig tekniken, få den att flyta och olika datorsystem att ”prata med varandra”, förklarar Dennis Guerrero.

Gruppledaren Ahmed Askari skyndar i väg för att få fart på en robot som stannat. Den fick problem att läsa av en ny typ av streckkod.

– Arbetet är jätteenkelt nu och det blir nästan 100 procent rätt. Tidigare blev alla helt slut och fick ont i fötterna av att gå så långt, säger han.

Nashmin Jamshidi
Nashmin Jamshidi är inte rädd för att bli utkonkurrerad av robotarna.

Nashmin Jamshidi tycker också att jobbet flyter snabbt och smidigt och är lätt att lära sig. En lampa lyser på den framkörda hyllan vid arbetsstationen, samtidigt visas varan som hon ska plockas på en datorskärm. När det är gjort bekräftar Nashim utfört jobb med en knapptryckning. Hon är inte rädd för att robotarna ska ta över jobben:

– Vi måste ändå plocka för hand och se att allt stämmer. Det kan ju vara svårt för en robot. Det är skönt att robotarna finns och hjälper till.

Kollegan Fadi Chiha säger att alla steg upp och ner på trätrappan är rena träningspassen. Ibland är ”grejorna” tunga och vissa dagar får han träningsvärk i vaderna. Packborden är små och lyftarna som fanns förr har tagits bort, eftersom de inte användes, men Fadi tycker att det funkar. Han trivs:

– För här finns de bästa kollegorna!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Illustration till dikten Petrodollaz av Kristoffer Cras

Petrodollaz

Dikt. Författaren Kristoffer Cras skrev den här texten om ett minne från när han jobbade på lager.

Förarlös lastbil

Förarlöst ute på (en kort sträcka) allmän väg

Chaufförer. Den här lilla batteridrivna lastbilen släpps ut på allmän väg under våren – utan förare ombord. Men det handlar bara om en kort sträcka i ett industriområde i Jönköping, där alla fordon ska färdas i låg hastighet.

Transportarbetarens logga

Schenker: ”Vi har säkerställt att föraren får avtalsenlig lön”

Åkeri. Schenkers beslut att säga upp ett svensk åkeriföretag och i stället lägga körningen på en lettisk bil har skapat rejäl debatt. Schenker hävdar nu att föraren får avtalsenlig lön. Men för bara tio dagar sedan sa åkeriet där chauffören jobbar nej till att teckna avtal med Transport. Orsak: Företaget har inte råd att betala svenska avtalsenliga löner.

Transportsektorns klimatmål – en politisk önskedröm?

Klimathotet. Nästa år lägger Postnord ned posttågen till Sundsvall och flyttar över brevsäckarna på lastbil. Det går stick i stäv med Postnords eget miljöprogram och mot politiska mål som säger att mer gods ska gå på järnväg. Beskedet ger näring åt miljöforskaren Per Kågesons slutsats. Att Sverige inte kommer att klara det uppställda klimatmålet för transportsektorn till 2030.

Eliseo Cordoba, tidningsbud.

Glöd ska stoppa mackdöden i glesbygden

Bensinmack. Många bensinmackar har lagts ner och glesbygden drabbas extra hårt när servicen försvinner. Bogge Bolstad, som driver en bensinstation i Storuman, tog initiativ till ett projekt, Glöd, där målet är att få fler stationer att överleva. – I många byar är macken den sista utposten. Livsnerven, säger han.

Tvist om lediga dagar för bussförare prövas i AD

Buss. Kan en arbetsgivare lägga ut fridagar för en busschaufför som blir sysslolös under en jobbresa utomlands? Den 8 och 9 oktober ska Arbetsdomstolen pröva frågan. Det är Kommunal som stämt Bergkvara buss på flera miljoner kronor i skadestånd och uteblivna löner och traktamenten.

Biodrivmedel klimatsmartare än elbilar

Tillverkningen av batteriet till en elbil genererar nästan lika stora koldioxidutsläpp som hela den övriga produktionen av bilen. Biodrivmedel är i nuläget det mest kostnadseffektiva sättet att minska trafikens klimatpåverkan.

Tuff arbetsmiljö för sophämtare på Västkusten

Renhållning. I 20 år har skyddsombudet Åke Olsen jobbat för bättre arbetsmiljö i Bohusläns små kustsamhällen. På turistmetropolen Smögen är säckarna och kärlen borta ur gränderna. Invånarna får själva bära sitt avfall till särskilda sopstationer, som nås med lastbil.

Tidningsbudens egna stugor – uppskattad jobbförmån

Semester. I Hunnebostrand kan landets tidningsbud hyra semesterstugor billigt. Under högsommaren är det hårt tryck på de fem stugorna, som ägs av en stiftelse som Transport och arbetsgivarna bildat. – Det är kanon att vara här, säger tidningsbudet Per Abrahamsson, som hyr för första gången.

Bil med taxiskylt

Facket kräver kameror och larm i samtliga taxibilar

Taxi. Rånvågen den senaste tiden har aktualiserat kravet på kameror i alla taxibilar. – Vi måste kunna känna oss trygga i vårt yrke, säger Saied Tagavi, ordförande för Transports taxisektion i Stockholm.

Johan Danielsson

Fackets man på plats i Strasbourg

EU. Den nya Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S), som kommer från LO, har fått plats som ordinarie ledamot i det tunga transportutskottet. Det stod klart redan andra dagen när det nyvalda parlamentet sammanträdde i Strasbourg.

Almedalen

Växande internethandel skapar nya problem

Åkeri. E-handeln växer för varje dag som går. Fri frakt och fria returer har gjort att kunder ofta beställer flera varor – och räknar med att returnera det som inte passar. Godset packas gärna i för stora kartonger, med 80-90 procent luft. Det är inte hållbart, ansåg en enig debattpanel.

Skyddsombud: Livsfarlig rensning av sopbilar

Arbetsmiljö. Sophämtare i Laholm utsätts dagligen för allvarliga risker när de måste ta bort avfall som läckt i bilarna. Transports skyddsombud Daniel Wallfors har tagit ärendet till Arbetsmiljöverket och kräver bättre rutiner.

Almedalen

Regn, sol och debatt – se vår Almedalsfilm!

Film. Årets politikervecka i Almedalen lockade färre besökare och även seminarierna och evenemangen var färre än förra året. Fast klimathotet, eldrift och biobränslen fortsätter vara ett av de dominerande ämnena.

Almedalen

Välkommet besked från Mikael Damberg

Bevakning. En utredning om ordningsvakternas roll och befogenheter är på gång. Regeringen jobbar just nu med ett förslag till direktiv. Beskedet kom från inrikesminister Mikael Damberg (S) på ett seminarium där Transport var medarrangör.

Det gäller om du blir sjuk under semestern

Semester. Ibland blir det inte som en tänkt. Ligger du sänkt i influensa på semestern har du rätt till ledighet – sjukledighet. Semesterdagarna hamnar på kontot för att utnyttjas i framtiden. När ledigheten ska tas ut måste du komma överens om med arbetsgivaren.

Almedalen

Tuff arbetsmarknad väntar för nästa generation

Facket. I tjänstehjonsstadgan från 1833 hade arbetarna långtgående förpliktelser. Men husbonden hade också ett uttalat ansvar för arbetarna. Vilket socialt ansvar tar dagens arbetsgivare som anställer på visstid, deltid, hyvlar tjänster och hakar på gig-trenden?