Schenkers terminal i Arlanda stad
Close
Robotarna följer markeringar i golvet och får order om vart de ska köra via ett datasystem.
Close
Framtidens arbetsplats

Sveriges modernaste robotlager

Lager. En röd ”nyckelpiga” kilar fram över det väldiga lagergolvet, styr mot en välfylld hylla, lyfter den och tar sikte på närmaste arbetsstation. På Schenkers terminal i Arlanda stad går arbetarna inte till varorna. Robotar kör hela hyllor till dem.

På en avsats, åtskilliga trappsteg upp, har man en hisnande utsikt över det 30 000 kvadratmeter stora lagret. Enligt Transportarbetarens ledsagare, Anders Holmberg, det enda i sitt slag i Sverige.

– Jag tror det finns ett till lika automatiserat lager i Tyskland, men de är fortfarande ovanliga i Europa, tillägger Schenkers chef för den svenska och danska affärsutvecklingen.

Det tar en liten stund innan man får se den första ”nyckelpigan” dyka upp. En röd robot som tar sikte på en varuhylla, lyfter den och kör i väg utmed något som liknar spårvagnsspår i golvet.

Fast det är inte spåren som styr hyllorna, som man först tror, utan små dataprogrammerade plaketter. De har monterats med jämna mellanrum utmed spåret. Där laddas robotarna fortlöpande och får order om till vilken packstation de ska styra kosan.

Robotar kör fram hylla efter hylla med varor till lagerarbetarna i olika arbetsstationer. Arbetarna växlar mellan att plocka och packa och att fylla på hyllplanen med produkter. Stundtals i slitsamma arbetsställningar. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert anmärka på.
Arbetsställningarna är stundtals rätt slitsamma. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert ha en del att anmärka på.

Åtta packstationer ligger på rad, med en lagerarbetare i vardera, som plockar och packar ihop ordrarna från de framkörda hyllorna. Plockjobbet varvas med att de fyller på hyllorna med nya varor.

Hyllorna står på kö utanför stationerna för att arbetarna, i effektivitetens namn, ska slippa vänta på nästa.

Nedanför kilar arbetarna, likt myror, upp och ner för trapporna till hyllplanen. De som inte har längden inne, balanserar på tå för att nå upp till den översta hyllan.

För tidigt att se

Arbetsmiljöverket skulle nog ha synpunkter både på det och armarna som sträcks mot hyllorna över axelhöjd. Men lagret har bara varit i gång i ett par år så om jobbet kan leda till förslitningsskador är för tidigt att svara på, säger Anders Holmberg.

– Vi tror att automatiseringen ska ge bättre förutsättningar att avlasta de anställda.

Schenker har fem uppdragsgivare i byggnaden, men det är bara för ett stort barnartikel-företag som robotarna används. Inom ett inhägnat område. Skulle någon ta ett steg in bland robotar, spår och vandrande hyllor bryts strömmen och allt stannar, av säkerhetsskäl. Arbetsstationerna står utanför inhägnaden.

Just nu är det lite lugnare med ett morgon- och ett kvällsskift. Men framåt augusti, och när det drar ihop sig till julrusch jobbar lagerarbetarna i treskift, dygnet om.

Nästan alla hyrs in från två olika bemanningsbolag, men Anders Holmberg vill inte ge några siffror, det skiftar, efter situation och behov. Några fasta ledare och gruppledare är i alla fall anställda av Schenker.

– Väl valda medarbetare, minst två per byggnad, säger han.

Fler kompetenser

Lagerverksamhet innebär återkommande upphandlingar och nya kontrakt med kunder som löper över tre till fem år.

Vad händer med de inhyrda efter den tiden?

– Vår affärsidé är att flytta människor mellan olika uppdrag. Är man klar med jobbet på Lekmer ska man kunna gå vidare till Siemens, säger Anders Holmberg.

Arbetsledaren Daniel Strandberg nickar och berättar att företaget strävar efter att arbetarna ska ha ”flera kompetenser”. Att man inte ska stå i samma arbetsstation hela dagen utan kunna hugga i vid varuintaget och köra ut varor också.

Lagerbyggnaden är Schenkers näst största. Ju mer automatisering, desto mindre personal, sammanfattar Anders Holmberg.

Hur många jobb har övertagits av robotar?

– Det är svårt att säga, men med robotarna blir arbetet 2,5 gånger så effektivt. Där vi hade tio personer tidigare räcker det kanske med strax under fem nu, beroende på vad man gör. Automatiken kommer mer och mer, blir en integrerad del av vardagen.

Industrin ligger längre fram inom robottekniken. I lagerbranschen går det lite trögare, berättar Anders Holmberg. Skillnaden är att robotarmar på exempelvis bilfabriker inte behöver greppa så många olika produkter av skiftande storlek och utseende, som på lager. Robotar som packar lådor tycks fortfarande rätt avlägsna.

– Plockautomatiken behöver utvecklas. Att plocka kartonger är fortfarande ett manuellt arbete, som suger mycket arbetskraft. I framtiden kommer vi nog att ha mer tekniska hjälpmedel i alla led, effektivare plock- och packlösningar och mindre personal.

Ersätter inte människor

Arbetsledaren Daniel Strandberg och operativa chefen Dennis Guerrero är inte rädda att personalen ska konkurreras ut av robotkraft.

– Att ersätta människor helt blir nog svårt. Flexibiliteten behövs. Robotarna är hjälpmedel, men det är fortfarande människor som styr kvaliteten. Ansvaret för det kan vi inte lägga över på robotar. Det ligger i så fall många år fram i tiden. Största vinsten med Arlandalagret är de många steg som arbetarna sparar, betonar operationella chefen Dennis Guerrero.

Han får medhåll av lagerarbetarna vi pratar med.

Innan robotarna kom var den längsta varuplock-slingan 2,5 kilometer.

Utmaningarna ligger i att lära sig tekniken, få den att flyta och olika datorsystem att ”prata med varandra”, förklarar Dennis Guerrero.

Gruppledaren Ahmed Askari skyndar i väg för att få fart på en robot som stannat. Den fick problem att läsa av en ny typ av streckkod.

– Arbetet är jätteenkelt nu och det blir nästan 100 procent rätt. Tidigare blev alla helt slut och fick ont i fötterna av att gå så långt, säger han.

Nashmin Jamshidi
Nashmin Jamshidi är inte rädd för att bli utkonkurrerad av robotarna.

Nashmin Jamshidi tycker också att jobbet flyter snabbt och smidigt och är lätt att lära sig. En lampa lyser på den framkörda hyllan vid arbetsstationen, samtidigt visas varan som hon ska plockas på en datorskärm. När det är gjort bekräftar Nashim utfört jobb med en knapptryckning. Hon är inte rädd för att robotarna ska ta över jobben:

– Vi måste ändå plocka för hand och se att allt stämmer. Det kan ju vara svårt för en robot. Det är skönt att robotarna finns och hjälper till.

Kollegan Fadi Chiha säger att alla steg upp och ner på trätrappan är rena träningspassen. Ibland är ”grejorna” tunga och vissa dagar får han träningsvärk i vaderna. Packborden är små och lyftarna som fanns förr har tagits bort, eftersom de inte användes, men Fadi tycker att det funkar. Han trivs:

– För här finns de bästa kollegorna!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

”Mina robotar ser lite gammaldags, plåtiga och tekniska ut, som man tänkte sig robotar på 1950-, 60- och 70-talen. Ibland mänskliga, ibland inte. En del är små och rädda, andra kramgoa”, säger Stefan Blomberg som bygger sina skapelser av fyndat skrot.

”Robotnisse” ger nytt liv åt gammalt skrot

Robotbyggaren. På dagarna kör han fisk i en bil märkt ”Kunglig hovleverantör”. Fast han är republikan. Kvällarna tillbringar Stefan Blomberg hemma i verkstan och skruvar ihop underfundiga robotar – av fyndat skrot.

Centrum för framtidens logistik är planen. Totalt ska det bli 150 000 kvadratmeter lager- och logistikyta vid Landvetter i Göteborgs första så kallade logistikpark.

Inhyrda på lager – ett evigt B-lag

Bemanning. Stora, ”seriösa” företag rundar konsekvent bemanningsavtalet. Och gör stora vinster trots miljonskadestånd. Transports Göteborgsavdelning tar striden. Om och om igen.

Tommy Wreeth

Hållbara transporter inget för Ikea?

Ordförandeord. Jag har min bakgrund inom terminal och lager. Jag gillade mitt jobb och det var också det som lade grunden till mitt fackliga engagemang.

Fusk med YKB utreds av polisen

Chaufförer. Betala 9 000 kronor – och få ditt yrkeskompetensbevis. Den affärsidén sprack när Transportstyrelsen granskade en trafikskola i Boden – och avslöjade systematiskt fusk med YKB-kurser.

YKB-kravet gäller igen

Chaufförer. Kravet på yrkeskompetensbevis för chaufförer gäller under hösten igen. Undantaget tar slut den sista augusti – eftersom utbildarna räknar med att kunna hålla coronasäkra kurser.

Amazon.com

Amazon på väg till Sverige

Lager/Distrubution. E-handelsjätten Amazon har "påbörjat" lanseringen av en svensk sajt, Amazon.se. En lansering som svenska fack har oroat sig för i åratal.

ILO-konvention utreds

Arbetsmiljö. Regeringen låter en särskild utredare titta på om Sverige kan skriva under FN-organet ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet.

Kritisk färdtjänstchaufför sparkas ut från Nilsbuss

Färdtjänst. Företaget Nilsbuss lurar färdtjänstförarna på stora summor i lön, uppger chauffören Behrad Ansari som försökt organisera arbetskamraterna fackligt. I juli blev han utsparkad. Vi har bara avbrutit en provanställning, hävdade Nilsbuss när Transport begärde förhandling.

Bilvraken som lockar storpublik

Bilskrot. På Kyrkö mosse utanför Ryd står långt över 100 bilvrak som långsamt bryts ner av väder och vind. De blev kvar och glömdes bort när skrothandlare Åke Danielsson la ner verksamheten på 1970-talet.

Dennis Blomqvist, Bzzt podtaxi

Bzzt budchaufförer hamnar i juridiskt gungfly

Budkörning. Mopedtaxiföretaget Bzzt är en av många aktörer som kräver att personalen blir ”egenanställda”. Det är en anställningsform någonstans mitt emellan egenföretagare och vanlig anställd. En lösning som sätter arbetsmarknadens normala regler ur spel, exempelvis rätten till a-kassa.

Miljöarbetare avskedas efter påstådd fortkörning

Renhållning. Miljöföretaget Stena recycling avskedar två miljöarbetare i Stockholm. Orsak: en privatperson har klagat på att chaufförerna kört ”forcerat”. – Det var på en 70-väg i Stockholm. I rusningstrafik. Jag svär, vi körde inte för fort, säger Darko Andrejic, som backas upp av Transport.

Foodoras partner misstänks för skattefiffel

Matbud. Skatteverket fortsätter granskningen av företag som påstås ha utfört matleveranser för krogsajten Restaurangonline, där Hungrig.se och Pizzaonline ingått. Skatterevisorerna har hittat bluffakturor för miljontals kronor. Pengar som misstänks ha gått till svarta löner och i privata fickor.

Ringhals sparkar ut huvudskyddsombud

Facket. Statligt ägda Ringhals kärnkraftverk stängde av Transports huvudskyddsombud Andreas Ehm. Efter 20 år som skyddsvakt har säkerhetsföretaget Avarn satt honom i en reception i Göteborg, i väntan på fast omplacering.

Masspridning av corona vid transporthubb

Pandemi. Över hundra personer har smittats av covid-19 genom en transporthubb utanför Bologna i norra Italien. Två arbetare har tvingats läggas in på sjukhus och över en tredjedel av alla testade har visat sig vara smittade, även om nästan alla var symptomfria.

Corona

Fem gånger högre smittrisk för taxiförare

Taxi. Taxiförare är den yrkesgrupp där högst andel smittats av corona. Varje dag kör de tusentals tester till och från misstänkta coronafall i Stockholm.