Schenkers terminal i Arlanda stad
Close
Robotarna följer markeringar i golvet och får order om vart de ska köra via ett datasystem.
Close
Framtidens arbetsplats

Sveriges modernaste robotlager

Lager. En röd ”nyckelpiga” kilar fram över det väldiga lagergolvet, styr mot en välfylld hylla, lyfter den och tar sikte på närmaste arbetsstation. På Schenkers terminal i Arlanda stad går arbetarna inte till varorna. Robotar kör hela hyllor till dem.

På en avsats, åtskilliga trappsteg upp, har man en hisnande utsikt över det 30 000 kvadratmeter stora lagret. Enligt Transportarbetarens ledsagare, Anders Holmberg, det enda i sitt slag i Sverige.

– Jag tror det finns ett till lika automatiserat lager i Tyskland, men de är fortfarande ovanliga i Europa, tillägger Schenkers chef för den svenska och danska affärsutvecklingen.

Det tar en liten stund innan man får se den första ”nyckelpigan” dyka upp. En röd robot som tar sikte på en varuhylla, lyfter den och kör i väg utmed något som liknar spårvagnsspår i golvet.

Fast det är inte spåren som styr hyllorna, som man först tror, utan små dataprogrammerade plaketter. De har monterats med jämna mellanrum utmed spåret. Där laddas robotarna fortlöpande och får order om till vilken packstation de ska styra kosan.

Robotar kör fram hylla efter hylla med varor till lagerarbetarna i olika arbetsstationer. Arbetarna växlar mellan att plocka och packa och att fylla på hyllplanen med produkter. Stundtals i slitsamma arbetsställningar. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert anmärka på.
Arbetsställningarna är stundtals rätt slitsamma. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert ha en del att anmärka på.

Åtta packstationer ligger på rad, med en lagerarbetare i vardera, som plockar och packar ihop ordrarna från de framkörda hyllorna. Plockjobbet varvas med att de fyller på hyllorna med nya varor.

Hyllorna står på kö utanför stationerna för att arbetarna, i effektivitetens namn, ska slippa vänta på nästa.

Nedanför kilar arbetarna, likt myror, upp och ner för trapporna till hyllplanen. De som inte har längden inne, balanserar på tå för att nå upp till den översta hyllan.

För tidigt att se

Arbetsmiljöverket skulle nog ha synpunkter både på det och armarna som sträcks mot hyllorna över axelhöjd. Men lagret har bara varit i gång i ett par år så om jobbet kan leda till förslitningsskador är för tidigt att svara på, säger Anders Holmberg.

– Vi tror att automatiseringen ska ge bättre förutsättningar att avlasta de anställda.

Schenker har fem uppdragsgivare i byggnaden, men det är bara för ett stort barnartikel-företag som robotarna används. Inom ett inhägnat område. Skulle någon ta ett steg in bland robotar, spår och vandrande hyllor bryts strömmen och allt stannar, av säkerhetsskäl. Arbetsstationerna står utanför inhägnaden.

Just nu är det lite lugnare med ett morgon- och ett kvällsskift. Men framåt augusti, och när det drar ihop sig till julrusch jobbar lagerarbetarna i treskift, dygnet om.

Nästan alla hyrs in från två olika bemanningsbolag, men Anders Holmberg vill inte ge några siffror, det skiftar, efter situation och behov. Några fasta ledare och gruppledare är i alla fall anställda av Schenker.

– Väl valda medarbetare, minst två per byggnad, säger han.

Fler kompetenser

Lagerverksamhet innebär återkommande upphandlingar och nya kontrakt med kunder som löper över tre till fem år.

Vad händer med de inhyrda efter den tiden?

– Vår affärsidé är att flytta människor mellan olika uppdrag. Är man klar med jobbet på Lekmer ska man kunna gå vidare till Siemens, säger Anders Holmberg.

Arbetsledaren Daniel Strandberg nickar och berättar att företaget strävar efter att arbetarna ska ha ”flera kompetenser”. Att man inte ska stå i samma arbetsstation hela dagen utan kunna hugga i vid varuintaget och köra ut varor också.

Lagerbyggnaden är Schenkers näst största. Ju mer automatisering, desto mindre personal, sammanfattar Anders Holmberg.

Hur många jobb har övertagits av robotar?

– Det är svårt att säga, men med robotarna blir arbetet 2,5 gånger så effektivt. Där vi hade tio personer tidigare räcker det kanske med strax under fem nu, beroende på vad man gör. Automatiken kommer mer och mer, blir en integrerad del av vardagen.

Industrin ligger längre fram inom robottekniken. I lagerbranschen går det lite trögare, berättar Anders Holmberg. Skillnaden är att robotarmar på exempelvis bilfabriker inte behöver greppa så många olika produkter av skiftande storlek och utseende, som på lager. Robotar som packar lådor tycks fortfarande rätt avlägsna.

– Plockautomatiken behöver utvecklas. Att plocka kartonger är fortfarande ett manuellt arbete, som suger mycket arbetskraft. I framtiden kommer vi nog att ha mer tekniska hjälpmedel i alla led, effektivare plock- och packlösningar och mindre personal.

Ersätter inte människor

Arbetsledaren Daniel Strandberg och operativa chefen Dennis Guerrero är inte rädda att personalen ska konkurreras ut av robotkraft.

– Att ersätta människor helt blir nog svårt. Flexibiliteten behövs. Robotarna är hjälpmedel, men det är fortfarande människor som styr kvaliteten. Ansvaret för det kan vi inte lägga över på robotar. Det ligger i så fall många år fram i tiden. Största vinsten med Arlandalagret är de många steg som arbetarna sparar, betonar operationella chefen Dennis Guerrero.

Han får medhåll av lagerarbetarna vi pratar med.

Innan robotarna kom var den längsta varuplock-slingan 2,5 kilometer.

Utmaningarna ligger i att lära sig tekniken, få den att flyta och olika datorsystem att ”prata med varandra”, förklarar Dennis Guerrero.

Gruppledaren Ahmed Askari skyndar i väg för att få fart på en robot som stannat. Den fick problem att läsa av en ny typ av streckkod.

– Arbetet är jätteenkelt nu och det blir nästan 100 procent rätt. Tidigare blev alla helt slut och fick ont i fötterna av att gå så långt, säger han.

Nashmin Jamshidi
Nashmin Jamshidi är inte rädd för att bli utkonkurrerad av robotarna.

Nashmin Jamshidi tycker också att jobbet flyter snabbt och smidigt och är lätt att lära sig. En lampa lyser på den framkörda hyllan vid arbetsstationen, samtidigt visas varan som hon ska plockas på en datorskärm. När det är gjort bekräftar Nashim utfört jobb med en knapptryckning. Hon är inte rädd för att robotarna ska ta över jobben:

– Vi måste ändå plocka för hand och se att allt stämmer. Det kan ju vara svårt för en robot. Det är skönt att robotarna finns och hjälper till.

Kollegan Fadi Chiha säger att alla steg upp och ner på trätrappan är rena träningspassen. Ibland är ”grejorna” tunga och vissa dagar får han träningsvärk i vaderna. Packborden är små och lyftarna som fanns förr har tagits bort, eftersom de inte användes, men Fadi tycker att det funkar. Han trivs:

– För här finns de bästa kollegorna!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Jan Lindkvist, chefredaktör på Transportarbetaren.

På spaning efter framtiden

Ledare. Nästan varje dag ramlar det in mejl i min e-postkorg som handlar om försök med förarlösa fordon, nya kraftfullare batterier till elbilar, åkeriföretag som ställer om till fossilfritt eller forskare som provar nya tekniska lösningar för att ladda bilar med elektricitet under färd.

”Anmärkningsvärt att lista taxi som bristyrke”

Arbetsmarknad. Lastbilschaufförer och taxiförare behövs det mer av, det säger Arbetsförmedlingen i rapporten Här finns jobben. – Det är klart att arbetsgivarna vill ha fler taxiförare när de avtalslösa växlarna många gånger bara betalar lön på provision, säger Transports Emil Burman.

Robot

EU vill ha lagar för jobbande robotar

Lagstiftning. Kommer robotar att ta över jobben? Vad gäller juridiskt? Kan tekniken missbrukas? Den moderna robottekniken debatterades av EU-parlamentet i mars i år och politikerna enades om att ny lagstiftning behöver tas fram.

Oklara regler hotar svensk biogas

Energi. Framtiden är osäker för biogasen, ett bränsle som används i många bussar, taxi och lastbilar. Orsaken är oklarheter kring beskattningen och ökande konkurrens från el-drivna fordon.

Upprop på gång bland förare

Arbetsmiljö. Skådespelare, sångare, musiker, jurister, politiker … Flera yrkesgrupper där kvinnor vittnar om övergrepp, sexuella trakasserier och sexistisk jargong är på gång. En insamling av berättelser har startat även inom transportbranscher: #banaväg.

Täcket av för Teslas nya batterilastbil

Ny teknik. Tidigt på fredagsmorgonen presenterade den hajpade elbilstillverkaren Tesla en batteridriven dragbil. Den påstås ha en räckvidd på 800 kilometer och kan accelerera från noll till 95 kilometer i timmen på fem sekunder. Utan påhakad trailer. Lastbilen uppges också vara självkörande. I vart fall på motorväg.

Straffen skärps vid brott mot kör- och vilotidsreglerna

Åkeri. I mars nästa år höjs böterna kraftigt för åkerier som systematiskt bryter mot kör- och vilotidsreglerna. Maxbeloppet vid flera överträdelser blir 800 000 kronor, i stället för dagens tak på 200 000 kronor. Fast många små och medelstora åkerier slipper undan maxboten.

Hopplöst att granska arbetsgivare åt AF

Arbetsmarknad. Mycket tid. Mycket jobb. Mycket pengar till arbetsgivarna. Men inget besked om resultatet. Transport och andra fack är irriterade över sitt uppdrag att granska arbetsgivare åt Arbetsförmedlingen.

Reno Norden förlorar tre kommuner

Renhållning. Tre kommuner på västkusten avslutar kontraktet med Reno Norden. Kommunägda Renova tar över sophämtningen i Lerum, Partille och Härryda i april.

Polismästare Stefan Hector vid nationella operativa avdelningen och Säkerhetsföretagens branschchef Li Jansson diskuterar mer samarbete.

”Säkerhetsföretag och polis behöver samarbeta närmare”

Terrorattentatet. ”Vi är ju en bransch där om någon springer bort från någonting så springer vi dit.” Säkerhetsföretagen presenterade i dag en rapport om terrorattentatet på Drottninggatan. Högst på önskelistan står ett tätare, mer strukturerat samarbete med polisen.

Dålig lastsäkring uppdagades vid kontroll i Gävle

Trafiksäkerhet. Alla lastbilar utom en hade stora brister i lastsäkringen. På ett containerchassi fanns sprickor i ramen. Det blev facit när polisen och Arbetsmiljöverket gemensamt kontrollerade lastbilar utanför grindarna till Gävle hamn.

Förslag: 36 timmars klampning

Cabotage. Regeringen föreslår att längsta möjliga tid en lastbil får vara klampad förlängs från 24 till 36 timmar.

Anna Ryding, Lena Hunt Wiberg och Lotta Larsson

De tar kampen mot kvinnovåld

Internationellt. Hur ska facket arbeta mot kvinnovåld? Och göra något för kvinnor som inte kan försörja sig på sitt jobb? Se till att de får rätten att organisera sig? Transports delegation på en internationell kvinnokonferens känner att de själva, förbundet och Sverige har en roll att spela.

EU:S VÄGPAKET

EU-kommissionen vill främja kombinerade transporter

Åkeri. EU-kommissionen har utrett och vill ändra det hårt kritiserade så kallade kombidirektivet. Det innehåller regler för transporter som kombinerar järnväg, sjöfart och lastbil. En knäckfråga är hur kombinerade transporter ska definieras.

Kultur
Hembiträdena Jasmin och Luz i sitt sovutrymme, Macao

Migrantarbetarnas drömmar

Syd- och Sydostasien. I tre år har Lennart Johnsson och Stefan F Lindberg rest i Asien och samlat på sig historier och fotografier med migrantarbetare. Resultatet är boken Drömmen om ett bättre liv.

Amanda Karlsson och Linnéa Bohlin i inspelningstagen.

Podden som tar mord på dödligt allvar

Lyssna. Fler och fler lyssnar på poddradio. Ofta från mobilen och inte sällan för att få arbetsdagen att gå lite fortare. När Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson slog ihop sina intressen för dokumentärer och brott skapade de sin egen nisch i Mordpodden.