Schenkers terminal i Arlanda stad
Close
Robotarna följer markeringar i golvet och får order om vart de ska köra via ett datasystem.
Close
Framtidens arbetsplats

Sveriges modernaste robotlager

Lager. En röd ”nyckelpiga” kilar fram över det väldiga lagergolvet, styr mot en välfylld hylla, lyfter den och tar sikte på närmaste arbetsstation. På Schenkers terminal i Arlanda stad går arbetarna inte till varorna. Robotar kör hela hyllor till dem.

På en avsats, åtskilliga trappsteg upp, har man en hisnande utsikt över det 30 000 kvadratmeter stora lagret. Enligt Transportarbetarens ledsagare, Anders Holmberg, det enda i sitt slag i Sverige.

– Jag tror det finns ett till lika automatiserat lager i Tyskland, men de är fortfarande ovanliga i Europa, tillägger Schenkers chef för den svenska och danska affärsutvecklingen.

Det tar en liten stund innan man får se den första ”nyckelpigan” dyka upp. En röd robot som tar sikte på en varuhylla, lyfter den och kör i väg utmed något som liknar spårvagnsspår i golvet.

Fast det är inte spåren som styr hyllorna, som man först tror, utan små dataprogrammerade plaketter. De har monterats med jämna mellanrum utmed spåret. Där laddas robotarna fortlöpande och får order om till vilken packstation de ska styra kosan.

Robotar kör fram hylla efter hylla med varor till lagerarbetarna i olika arbetsstationer. Arbetarna växlar mellan att plocka och packa och att fylla på hyllplanen med produkter. Stundtals i slitsamma arbetsställningar. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert anmärka på.
Arbetsställningarna är stundtals rätt slitsamma. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert ha en del att anmärka på.

Åtta packstationer ligger på rad, med en lagerarbetare i vardera, som plockar och packar ihop ordrarna från de framkörda hyllorna. Plockjobbet varvas med att de fyller på hyllorna med nya varor.

Hyllorna står på kö utanför stationerna för att arbetarna, i effektivitetens namn, ska slippa vänta på nästa.

Nedanför kilar arbetarna, likt myror, upp och ner för trapporna till hyllplanen. De som inte har längden inne, balanserar på tå för att nå upp till den översta hyllan.

För tidigt att se

Arbetsmiljöverket skulle nog ha synpunkter både på det och armarna som sträcks mot hyllorna över axelhöjd. Men lagret har bara varit i gång i ett par år så om jobbet kan leda till förslitningsskador är för tidigt att svara på, säger Anders Holmberg.

– Vi tror att automatiseringen ska ge bättre förutsättningar att avlasta de anställda.

Schenker har fem uppdragsgivare i byggnaden, men det är bara för ett stort barnartikel-företag som robotarna används. Inom ett inhägnat område. Skulle någon ta ett steg in bland robotar, spår och vandrande hyllor bryts strömmen och allt stannar, av säkerhetsskäl. Arbetsstationerna står utanför inhägnaden.

Just nu är det lite lugnare med ett morgon- och ett kvällsskift. Men framåt augusti, och när det drar ihop sig till julrusch jobbar lagerarbetarna i treskift, dygnet om.

Nästan alla hyrs in från två olika bemanningsbolag, men Anders Holmberg vill inte ge några siffror, det skiftar, efter situation och behov. Några fasta ledare och gruppledare är i alla fall anställda av Schenker.

– Väl valda medarbetare, minst två per byggnad, säger han.

Fler kompetenser

Lagerverksamhet innebär återkommande upphandlingar och nya kontrakt med kunder som löper över tre till fem år.

Vad händer med de inhyrda efter den tiden?

– Vår affärsidé är att flytta människor mellan olika uppdrag. Är man klar med jobbet på Lekmer ska man kunna gå vidare till Siemens, säger Anders Holmberg.

Arbetsledaren Daniel Strandberg nickar och berättar att företaget strävar efter att arbetarna ska ha ”flera kompetenser”. Att man inte ska stå i samma arbetsstation hela dagen utan kunna hugga i vid varuintaget och köra ut varor också.

Lagerbyggnaden är Schenkers näst största. Ju mer automatisering, desto mindre personal, sammanfattar Anders Holmberg.

Hur många jobb har övertagits av robotar?

– Det är svårt att säga, men med robotarna blir arbetet 2,5 gånger så effektivt. Där vi hade tio personer tidigare räcker det kanske med strax under fem nu, beroende på vad man gör. Automatiken kommer mer och mer, blir en integrerad del av vardagen.

Industrin ligger längre fram inom robottekniken. I lagerbranschen går det lite trögare, berättar Anders Holmberg. Skillnaden är att robotarmar på exempelvis bilfabriker inte behöver greppa så många olika produkter av skiftande storlek och utseende, som på lager. Robotar som packar lådor tycks fortfarande rätt avlägsna.

– Plockautomatiken behöver utvecklas. Att plocka kartonger är fortfarande ett manuellt arbete, som suger mycket arbetskraft. I framtiden kommer vi nog att ha mer tekniska hjälpmedel i alla led, effektivare plock- och packlösningar och mindre personal.

Ersätter inte människor

Arbetsledaren Daniel Strandberg och operativa chefen Dennis Guerrero är inte rädda att personalen ska konkurreras ut av robotkraft.

– Att ersätta människor helt blir nog svårt. Flexibiliteten behövs. Robotarna är hjälpmedel, men det är fortfarande människor som styr kvaliteten. Ansvaret för det kan vi inte lägga över på robotar. Det ligger i så fall många år fram i tiden. Största vinsten med Arlandalagret är de många steg som arbetarna sparar, betonar operationella chefen Dennis Guerrero.

Han får medhåll av lagerarbetarna vi pratar med.

Innan robotarna kom var den längsta varuplock-slingan 2,5 kilometer.

Utmaningarna ligger i att lära sig tekniken, få den att flyta och olika datorsystem att ”prata med varandra”, förklarar Dennis Guerrero.

Gruppledaren Ahmed Askari skyndar i väg för att få fart på en robot som stannat. Den fick problem att läsa av en ny typ av streckkod.

– Arbetet är jätteenkelt nu och det blir nästan 100 procent rätt. Tidigare blev alla helt slut och fick ont i fötterna av att gå så långt, säger han.

Nashmin Jamshidi
Nashmin Jamshidi är inte rädd för att bli utkonkurrerad av robotarna.

Nashmin Jamshidi tycker också att jobbet flyter snabbt och smidigt och är lätt att lära sig. En lampa lyser på den framkörda hyllan vid arbetsstationen, samtidigt visas varan som hon ska plockas på en datorskärm. När det är gjort bekräftar Nashim utfört jobb med en knapptryckning. Hon är inte rädd för att robotarna ska ta över jobben:

– Vi måste ändå plocka för hand och se att allt stämmer. Det kan ju vara svårt för en robot. Det är skönt att robotarna finns och hjälper till.

Kollegan Fadi Chiha säger att alla steg upp och ner på trätrappan är rena träningspassen. Ibland är ”grejorna” tunga och vissa dagar får han träningsvärk i vaderna. Packborden är små och lyftarna som fanns förr har tagits bort, eftersom de inte användes, men Fadi tycker att det funkar. Han trivs:

– För här finns de bästa kollegorna!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Amazon Spanien

Nätgiganten tar sikte på Sverige

Lager/distribution. Världens största näthandel ser ut att etablera sig i Sverige. Amazon är känt för sin antifackliga hållning och förmåga att på kort tid dominera marknader.

Transportarbetarens logga

Genmäle från Texab

Lagerarbete. Transportarbetaren har publicerat flera artiklar om flytt- och bemanningsföretaget Texab, som bland annat har uppdrag för Postnord. Texabs vd Torbjörn Ulf har begärt ett genmäle efter den centrala förhandling som hölls mellan Texab och Transport i går, tisdagen den 6 februari.

Gästarbetare på Postnords lager: ”Vi utnyttjas som daglönare”

Lager. I Göteborg har Postnord valt ut de mest slitsamma lagerjobben och lagt ut på entreprenad. Uppdraget gick till Texab, ett bolag som satt i system att ta in egna migrantarbetare från Balkan och Mellanöstern. Arbetarna utnyttjas ofta som daglönare, trots att Texab utlovat heltidsanställningar i ansökningarna till Migrationsverket.

Johnny Lans i sin truck.

Nacken tar stryk av truckjobb

Truckförare. Hälften av alla truckförare har eller har haft ont i nacken. Ännu fler har smärtor i skuldrorna. De vrider på huvudet 222 gånger varje timme. Johnny Lans är inte förvånad över dessa vetenskapliga fakta om sitt yrke.

Fler åker dit för cabotagebrott

Åkeri. Under årets första halvår syns en kraftig ökning av uttagna sanktionsavgifter för brott mot reglerna om cabotage och kombinerade transporter. Författningsförändring, ny vägledning och en särskild utbildningssatsning hos Polisen lär ligga bakom den kraftiga ökningen.

Fartyget Navi Star

Ryska fartyget fritt att lämna Köping

Hamn. Transportstyrelsen har hävt nyttjandeförbudet mot det ryska fartyg som ligger i Köpings hamn. Fackens blockad gäller fortfarande, så det kan inte lossa sin last i Sverige. Det fackliga kravet är att sjömännen ska få kollektivavtal.

Skärpt säkerhet för väktarna

Bevakning. De två väktarna tog sig i säkerhet i ett skyddsrum. Efter attacken mot polishusbygget i Rinkeby har arbetsgivaren anmält händelsen till Arbetsmiljöverket. Och dessutom skärpt skyddet och säkerhetsrutinerna på byggarbetsplatsen.

Tidningsvagn.

Vart tog tidningarna vägen?

Tidningsbud. 200 tidningar är spårlöst försvunna. Liksom tidningsvagnen. Budet Tine Wesdorp undrar varför någon vill stjäla mängder av Kristianstadsbladet, Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Slamchaufför drabbad av giftig gas

Slamchaufför. Giftigt svavelväte i ett rum på reningsverket fick slambilsföraren Leif Andersson att svimma när han lossat slam. Han hamnade vid dörren och kunde kravla sig ut i säkerhet när han vaknade till.

Fler hör av sig om dålig arbetsmiljö

Jobbet. Efter förra årets radikala ökning av tips till Arbetsmiljöverket fortsätter tillströmningen, om än i betydligt lägre takt.

Marcus Horn vid sin sopbil

Gryningsjobb i värsta hettan

Miljöarbetare. Den afrikanska värmen sveper in över Sverige, varmast blir det i morgon. I skånska Skurup betyder det att sopgubben Marcus Horn kan börja arbetsdagen klockan fyra på morgonen. Hans chef har inspirerats av sophämtningen vid Medelhavet.

Tidningsbud hotade och misshandlade

Tidningsbud. Tre augustinätter. Tre tidningsbud på olika håll i landet misshandlade, hotade eller bestulna. I Norrtälje tog områdeschefen själv tag i brottet och åkte ut till den man som hotat att kasta gatsten mot ett tidningsbud.

Fackets telefoner inte överhettade i rekordvärmen

Extremvärmen och skogsbränderna tycks ännu inte ha resulterat i särskilt många frågor till fackförbundet Transport. Men i Dalaavdelningen befarar man att bränderna kommer att drabba enskilda medlemmar.

Matutkörningen blev en mardröm för Joakim

Åkeri. I fyra månader körde Joakim Åman ut mat från restauranger som Max och Pizza hut. Maten beställdes genom sajten hungrig.se. Men bolaget där han formellt var anställd, FLX consulting, blåste honom på lön och milersättning. Bolaget har heller inte betalat in en krona i skatt eller sociala avgifter, trots att man på hemsidan säger sig ha 50 anställda.

Förare med adhd kör lika bra som andra

Bilförare med adhd kör inte sämre än andra. Det visar tester i körsimulator som gjorts vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Ett steg mot lika löner – inte för EU:s utlandsförare

Åkeri. Lika lön för lika arbete blir verklighet inom EU, skriver regeringen som nu tillsätter en utredare som ska se över hur unionens nya utstationeringsregler ska införas i Sverige. Fast reglerna gäller förstås bara arbetskraft som jobbar inom ett och samma land. Och yrkesförarna omfattas inte.